januari 2015 – Sida 2

22 jan

Ta det lugnt i trafiken!

800 S, rondellen, Will’s Pit Stop, korsa University Avenue, AmBank, Clinton Building, bromsa!!!! Det är bra att påminnas om att det aldrig går att slappna av då man kör bil. Rådjuren tar till exempel inte hänsyn till några trafikregler. De hävdar att de var här först… (Det kan hända att detta är självupplevt. Ingen kom dock till skada.)

De flesta bilolyckor jag ser här orsakas av att man inte håller avståndet till framförvarande bil. Far inpräntade detta i mitt sinne så till den milda grad att jag känner att det är A och O för att göra vad man kan för att inte förorsaka någon olycka. Dessvärre får man inga garantier för att ens medtrafikanter lyder samma regel, hm.

Jag hör att vägarna hemma i Sverige har varit förrädiska på många håll. Var försiktig!

21 jan

Aj.

Jag satt och lyssnade på iTunes och blev slagen i magen. Så kan det gå, men du är ändå välkommen in genom dörren som blivit pimpad med ett glitterhjärta för $1,99 från Walgreens. Kliché…

Nu har vår gäst åkt tillbaka till Europa. ”Jag åker inte hem, jag åker bort. Det här är mitt hemma nu.” Fint att han har trivts så bra här. Det kommer att bli tomt!

20 jan

Det finns skrik som ingen hör.

20 jan

En fin måndag trots allt!

Sovmorgon, städ och fix, eftermiddag i sällskap av en trevlig bekant från Stockholm (det är så intressant att tala med ungdomar som håller på att bestämma riktning på livet), underbar yogalektion och så fick jag prata med mamma för första gången sedan operationen! Hon är fortfarande trött, men de har kunnat sätta ut mycket av smärtlindringen så hon är lite mer sig själv. Nu är det bestämt att jag åker hem ett par veckor i februari för att hjälpa föräldrarna. Det känns skönt att ha tagit ett beslut efter att ha velat fram och tillbaka…

Just nu är jag inte på mitt bästa festhumör, men jag hittar små fantastiska glädjeämnen överallt. Yogalärarens sluthälsning var ”lev som att varje dag vore din sista och lär som att du har all tid i världen”. Jag vet inte riktigt om jag orkar klämma så mycket ur varje dag, men nog skulle jag kunna göra vissa förändringar i mina rutiner.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Goda vänner är guld värda. Jag är tacksam för dig som finns i mitt liv på ett eller annat sätt. Peace.

18 jan

Gråt utan tandagnisslan.

Jag började lipa bara för att de stämde instrumenten i orkestern och jag inte ”fick” vara med. Jo, och senare då de bara spelade så vackert så jag inte kunde låta bli. Jag fortsatte fast min dotter petade mig i sidan med armbågen. Det mest pinsamma? Det var att jag grät när de spelade ”Do you want to build a snowman” i ett så fint arrangemang av de bästa Frozenlåtarna.

Salt Lake Symphony är en hobbyorkester som består av härliga musiker som bara råkar ha andra dagjobb som advokater, lärare, tandsköterskor, skoladministratörer och annat… Vår vän M sitter bland förstafiolerna och skickar alltid ut erbjudanden om att kunna köpa billigare biljetter till symfonins olika konserter och idag fick vi äntligen till det. Jag och döttrarna gjorde lördagen till en tjejdag och hann både vara kulturella, äta lunch i köpcentret City Creek och shoppa lite. Vi konstaterade att University of Utahs campus är bra mycket vackrare än BYUs. Det där med arkitektur, alltså. Jag dissar inte allt modernt, men i en betongdjungel (läs BYU) är det lätt att känna sig lite smådeppig. Det roligaste är att arkitekturhögskolan i Stockholm (KTH) ser ut så här (bild från Wikipedia):

Jag önskar det var ett skämt, men det är det inte.

Nåja. Tillbaka till dagens fynd. Titta! De här söta gosedjuren från Jellycat ($6,50/st istället för $25) fick följa med hem till vår presentlåda:

Sigikid gör fortfarande mina favoriter, men visst är de här söta?

Våra näsor avslöjade att Lush måste finnas bland affärerna i City Creek. Efter en halv minuts detektivarbete kunde vi konstatera att så var fallet. De härliga badbomberna och badbubblet vi brukade unna oss då och då vid Stockholmsbesök då vi fortfarande var förortsbor visade sig nu tillhöra överdrivet dyra lyxprodukter. En badbomb för 20 kronor går att motivera, men att betala över femtio kronor känns inte fullt lika roligt. Nästa gång jag är på Stockholms Central, då vet jag vad jag ska göra!

Kvällen avslutades med ny hårfärg på äldsta dottern (nu längtar jag efter att färga håret rött igen efter många bruna och gråbruna år) och Montaignekväll hos grannarna. I kväll diskuterades jämlikhet, att döma andra och vad man eventuellt kan vinna på att göra det eller tvärtom. Lite visare än i går tar jag mig nu till sängen alldeles för sent. En vacker dag ska jag återvinna förmågan att lägga mig i tid om kvällarna.

Ps: Mamma blir långsamt bättre. <3

16 jan

Är det fel och fruktansvärt att hemskola?

Yngsta dottern hemskolas fortfarande av mig och till viss del av maken. Hon läser enligt en läroplan som jag till största delen bygger på den som svenska ungdomar följer. Vi använder oss av en del svenska läromedel i svenska, matte och tyska. Mycket av sin NO-undervisning får S genom Science Learning Space medan undervisningen i SO, engelska, idrott, teknik, hemkunskap, barnkunskap och musik bygger på ett hopplock av material liksom de flesta av övningsämnena och idrott och hälsa. S går i ”konstskola” två timmar i veckan. Där träffar hon andra hemskolade elever och får en varierad undervisning som mer än väl motsvarar den svenska bildundervisningen. Hon får dessutom piano-, handarbets- och ridundervisning utanför hemmet, så hon slipper bli socialt bortkommen och får chans att utveckla sin talade engelska.

I går byggde S en enkel motor här hemma. Att jobba i lugn och ro och tystnad är den största fördelen med hemskola för just min elev som av olika anledningar har mycket svårt med koncentrationen. På det här sättet får hon möjlighet att inte alltid ligga ”sist i klassen” vilket ofta var fallet hemma i Sverige.

Det talas så mycket om att den svenska skolan ska erbjuda en likvärdig undervisning för alla barn och ungdomar och att det är därför hemskola i princip är förbjudet. Både du och jag vet att det är omöjligt för skolan att erbjuda rättvisa, men det låter så bra. Verkligheten följer dessvärre inte idealistiska måldokument. Jag har mottagit mycket indoktrinering genom den svenska lärarutbildningen. Mycket var bra och sådant som jag är tacksam över, men jag blev också i vissa fall dragen vid näsan. Hemskolning var Djävulens sattyg enligt mina lärare (eller professorer eller adjunkter eller vad de nu var) och jag önskar att vi hade diskuterat det mer och med fler infallsvinklar.

Förvisso följer de flesta lärare i skolan en läroplan som ska ge ”rätt” resultat i slutänden. Jag har mött många fantastiska pedagoger både som elev och som kollega och jag vill tro att de flesta av dem har bidragit och bidrar till något gott. Skolmiljön i sig är dock inte alltid ultimat. Mobbing existerar till exempel inte här hemma, men jag kan lova att jag mötte det i princip varje dag i de skolor jag jobbade, både bland barn och vuxna. Och det där med att erbjuda en lugn och positiv arbetsmiljö, hur ofta lyckas våra skolor med det? Vilka är ”statens” mål för våra barn? Att utvecklas till laglydiga och villigt skattebetalande medborgare? Eller är ”staten” ärligt intresserade av att ge det allra bästa världen har att erbjuda alla barn? Jag vet att det finns kålhuvuden till föräldrar som verkligen gör sina barn en otjänst då de hemskolar dem , men jag vet också att det finns barn och ungdomar som kanske faktiskt behöver något annat än det paket som de flesta skolor erbjuder.

Jag vet att det finns en och annan lärare som läser det jag skriver. Känner du att hemskola kan vara ett alternativ, eller har Sverige gjort rätt som har förbjudit detta alternativ för alla?

16 jan

Med chans till något nytt.

Nystart. Sug på ordet. Tänk dig att öppna en ny anteckningsbok, att komma tillbaka till skolan efter sommarlovet, nyårsdagens första skälvande timmar, måndagsmorgnar, hur man lägger ner sin plånbok, pennskrinet och necessären i sin nya väska, första dagen på semestern när man har all tid i världen… Det finns så mycket outforskat när man har ynnesten att få börja något nytt eller börja om. Det är jag tacksam över.

Egentligen är hösten min favoritårstid, men våren har onekligen sina höjdpunkter. Att komma ut i trädgården och se att påskliljor och tulpaner har kommit upp är fantastiskt. Jag tror att vi människor glömmer bort vår del i livets kretslopp när vi är så fokuserade på onaturliga saker som att vara uppkopplade 24/7, när vi opererar bort och till för att uppnå en yta som ljuger om vilka vi egentligen är och när vi strävar efter att köpa helt meningslösa saker för pengar som skulle kunna hjälpa en medmänniska till ett drägligare liv. (Och som vanligt undrar jag hur rådjuren hinner nafsa på tulpanerna innan jag ens upptäckt att de kommit upp…)

Mina favoriter nyponen. Där samsas de, frukterna i olika grader av förruttnelse och knopparna som står för hopp och framtidstro.

”Av jord är du kommen. Jord skall du åter bli.” Även i denna del av kretsloppet finns skönhet och liv.

En kompis till mig gick till en terapeut som frågade vad hon fick ut av att bete sig på ett sätt som fick henne att må dåligt och hennes familjemedlemmar att må ännu sämre. Hon hade fram tills dess skyllt på sina föräldrar. Det var minsann deras fel att hon valde att hantera konflikter på ett destruktivt sätt… Nu hade denna terapeut mage att påstå att hon fortsatte för att hon vann något på kuppen. Hon fick gå in i sig själv och ifrågasätta sina bortförklaringar och kom fram till att hon visserligen lärt sig av sina föräldrar, men att hon nu hade valet att göra annorlunda. Hon valde att ta tag i sig själv och med hjälp av sin familj (och sin terapeut, inget fel i att ta hjälp av Gud eller en neutral medmänniska när man själv har svårt att reda upp ibland trassliga tankar och beteenden) fungerar hon nu mycket bättre. Min vän gjorde stora förändringar som gav nödvändiga och positiva effekter. Kvävs du av alla måsten, förväntningar och fixa idéer eller inlärda beteenden som styr ditt liv? Kom ihåg att du är din egen kapten. Du är den som måste bestämma nästa rutt för den gamla skutan.

Jag vet att det är svårt att göra sig av med nappar och snuttefiltar, men ibland är det nödvändigt för vår hälsa eller själsfrid. Man kan ge sina nappar till kattungarna på Skansen. Kanske kan du gå dit om det skulle kännas allt för jobbigt att bara slänga just din napp i soptunnan… Lycka till!

15 jan

Jar of hearts.

Jag hörde Jar of Hearts med Christina Perri på radion i morse. Fy, texten vred sig i bröstet på mig, både hemsk och vacker. Jag såg den här bilden i huvudet och bestämde mig för att dela med mig.

And who do you think you are?
Runnin’ ’round leaving scars
Collecting your jar of hearts
Tearing love apart
You’re gonna catch a cold
From the ice inside your soul
Don’t come back for me
Don’t come back at all

Den här artikeln finns att finna i New York Times. Tyvärr är den för lång för att översätta, men jag tyckte jag hittade mycket som slog an hos mig. Enjoy!

13 jan

Nej, usch.

Här sitter jag och försöker jobba och låta bli att tänka på att mamma opereras om ett par timmar. Egentligen är jag inte så orolig över operationen. Jag har fått höra att kirurgen ska vara duktig. Problemet är att ingen vet vad som väntar då de öppnar för att skära bort det som inte ska vara där, hur mycket det är och var det sitter. Det finns inte mycket annat att göra än att hoppas på Guds försyn. Peace.

11 jan

Fearless – Om att utmana sig själv.

Året började inte precis tjoho med min mammas sjukdomsbesked. Just därför kände jag att det var skönt att få en liten andningspaus där huvudet rensades från en massa stökiga tankar idag.

Min absoluta favoritplätt där jag hade möjlighet att svischa lite sådär nonchalant fram och tillbaka med underbar utsikt och samtidigt känna mig jätteduktig. Ja, i alla fall tills jag kom runt hörnet och såg ungar inte större än en tvärhand höga glida fram i full fart rakt ner för backen. Det där med att åka skidor ska man nog helst lära sig när man är liten och har nära till backen om man skulle ha oturen att falla.

Utahs nyaste slogan är ”Life elevated” även om det är många som tydligen protesterade när det gick igenom. ”Greatest snow on Earth” har annars funkat länge och jag vet att skidfolk fortsätter att använda sig av den senare. När man nu bor så nära alla fina snöbackar med ”jordens bästa snö” vore det ju dumt att inte åka i dem vid tillfälle. Två gånger per säsong får maken låna två gratis liftkort genom jobbet. Han åkte till Alta med sin kompis på nyårsdagen, men idag var det han och jag som åkte till Park City. Jag åkte med mina härliga Gneis-kläder och min vinstjacka från Didriksons och kände mig alldeles perfekt lagom varm och väldigt ohipp. Dessutom kändes det som att jag hade koll på läget och det är en ny upplevelse för mig då det gäller utförsåkning. Det där med att vara orädd funkar helt klart bäst för mig om jag får tid att förbereda mig mentalt först.

De här rymdfararskodonen är det värsta med skidåkning. Mitt blod är lite knasigt av födsel och ohejdad vana och jag får jättelätt blåmärken. En dag i backen med sådana slutar bara på ett sätt. AJ.

Dagen började bra med lite halvsoligt väder, men sedan mulnade det på och det började snöslaska lagom tills det var dags för oss att gå oss hemåt igen. Allt som allt blev det trots allt en härlig dag! Jag fick hålla mig i mina lätta backar. Maken höll mig sällskap på förmiddagen, men efter lunch fick han chans att åka igenom stora delar av liftsystemet medan jag tog det lite lugnare. Det där med ”black diamond” faller mig inte riktigt på läppen… Hade jag hamnat i en sådan backe hade nog helikoptern fått komma och plocka upp mig illa kvickt, hehe.

Kolla på backen här. Den ser kanske inte så läskig ut så här på ett grådaskigt telefonfoto, men skidåkarna åkte helt galet fort i en imponerande lutning. Hu.

Så hur är det då med Utahs snö? Är den bättre än någon annanstans på jorden? Det kan jag inte svara på, men visst hade jag en trevlig dag! Ska man tro alla som kommer farande från jordens alla hörn kan det vara sant. Dessutom har man planerat staden efter turistande skidåkare under så många år att det finns både restauranger, shopping och underhållning som överlag håller mycket hög klass. Jag rekommenderar varmt ett besök hit om du får chans!