Scorpions i egen tappning.
Jag tänkte att du kanske ville höra en ryska med en grym röst. Varsågod! Jag säger som mamma alltid sa när vi var små och tittade på Melodifestivalen: Håll för ögonen och bara lyssna!
13
dec
Monthly Archives: december 2013
12
dec
Hm, jodå.
Julefrid? Nej, inte direkt. Stress, stress. Jag är tacksam att ha möjligheten att ha en deadline för ett jobb som är hur roligt som helst. Tyvärr har jag en dator som inte riktigt tänker ställa upp just nu när jag verkligen behöver dess stöd.
Ett av de vackraste namn jag vet är Emanuel. Det är vår sons andranamn, vår son som alltid kommer att vara förstfödd. O Come, Emmanuel är i sin tur ett av de vackraste julstyckena jag vet och i denna tappning blir det ännu bättre. Lyssna så får du höra varför.
Hoppas att du känner julefrid och glädje. Själv längtar jag mest till min systers nya badtunna där man kan sitta och löga sig efter en lång dag pyntad med diverse motgångar. I morgon är en annan dag. Tack och lov. Vi får väl se hur Mellanöstern mår då.
10
dec
Nyår 2014.
För två år sedan blev det aldrig några julkort skickade trots att jag är en av de få som fortfarande fortsätter envisas med att överösa släkt och vänner med sådana. Förra året var jag duktig och fick iväg i tid, men årets övningar har gjort att det inte blivit någon beställning förrän idag. Det fick helt enkelt bli nyårskort. Sedan många år skickar vi en bild på barnen och det är en fin liten samling vi har fått ihop nu! De håller verkligen på att bli stora. Årsbreven jag har varit duktig på att skriva har det inte blivit något med dessvärre, men om jag får extra inspiration innan lördag då korten förhoppningsvis kommer iväg kanske det blir lite författarverkstad här hemma rätt vad det är.
Hur gör du? Skickar du julkort?
Nej, den här bilden fick inte den stora äran att representera familjen, fast egentligen var den min favorit.
10
dec
Stanna upp.
Jag längtar
om och om igen
och låter mig förundrat fångas
av kärleken
Jag faller
om och om igen
och låter mig sakta omslutas
av kärleken
Jag reser mig
om och om igen
och låter mig tacksamt lyftas
av kärleken
07
dec
Nä, det bidde inte ens en tumvante…
Idag var en sådan där dag som hade sjuttioelva olika alternativ till aktiviteter. I morse skulle vi hjälpa till att storstäda, men lokalen var dubbelbokad för en fest så det bidde ingenting. Jag fixade iordning ett litet kort till den snart nyaste lilla släktingen. Jag skulle nämligen åka på min kusins fästmös baby shower. Åkte gjorde jag också, men efter att ha kört en mil på typ 45 minuter och sett fem bilolyckor ringde jag min moster och sa att de fick duscha utan mig. Jag vände bilen och såg fem olyckor till på vägen tillbaka, två riktigt läskiga. Beslutet att vända känns just nu väldigt vist…
Nåja. Väl hemma kan jag konstatera att det antagligen inte blir något Luciatåg inne i Salt Lake City i kväll heller. Snön singlar stadigt ner och verkar inte ha någon lust att sluta. Myspyskväll här hemma istället? Vi hade ”gamla” bekanta här på middag i går och jag gjorde så mycket (God!) tacosoppa att vi kan köra favorit i repris istället för svenskt julbord. Vi har ju faktiskt de frysta prinskorvarna från IKEA väntandes här hemma, så julbord blir det hur som helst så småningom.
Härom kvällen var jag på ”progressive dinner” här i grannskapet. Vi fick besöka de tre mest juldekorerade hem jag någonsin sett. Den ena familjen (pensionerat par) hade ägnat en veckas heltidsarbete att få upp allt! Jag vet inte riktigt vad jag ska säga mer än att jag fortfarande sitter med uppspärrade ögon. Hur är det möjligt att samla på sig så mycket prylar? Och var har de dem under resten av året?! Tyvärr kan inte fotona göra dessa hem rättvisa, men du kanske kan tänka dig resten?
Ca en fjärdedel av hela denna med elektricitet uppbyggda ministad med skridskoåkare, tåg och tusen andra detaljer!
En liten del av dekorationerna i silver och glitter-rummet.
En av de sex (!!!) julgranarna i detta huset. Sex. Julgranar. I. Samma. Hus.
Tomtefar i egen hög person. Lika lång som jag. Trevligt sällskap för ensamma damer?
En av två eldstäder och sex av tolv julstrumpor. Dessa är broderade. Makalöst hantverk!
Den skäraste julgran jag någonsin sett. Den var säkert fyra meter hög, klädd i bara rosa och guld. Wow. Wow, alltså.
I sista huset fick vi live-underhållning av en stråkkvartett som spelade julmusik innan vi välkomnades att plocka till oss av ”Linda and Valine”s makalösa tryfflar. Wow, igen. Vilken kväll! Snacka om en upplevelse för alla sinnen. Jag glömde att säga att mitt under beskådandet av de juliga dekorationerna bjöds vi också på god mat, men jag orkade ändå prova några praliner. Jag tog med mig en stor tallrik till familjen (på uppmaning från tryffelskaparna själva), så de fick också ta del av denna lite overkliga upplevelse. Hoppas att du känner att du också fick vara med på ett hörn.
07
dec
Ser fram emot ett verkligen Gott Nytt År.
Titta vad vi fick i brevlådan idag!
Jag är tacksam för C som är en vän som funnits med och för mig i nästan hela mitt liv. Vi är släkt i släkten, men det visste jag faktiskt inte förrän vi hade känt varandra i många år. Vi har åkt skolbuss otaliga mil tillsammans, ofta hopträngda tre på samma säte (C, jag och min kusin A). Vi har varit ”duktiga flickor” och pluggat hårt och förhört varandra på läxor och följt varandra i korridorerna på Rödebyskolan och varit oroliga över framtiden och fnissat väldigt mycket och ganska ofta. När vi bestämde oss för att välja olika gymnasielinjer delades våra vägar i några år. Vi slutade helt enkelt göra saker tillsammans lika ofta som innan. Som tur var blev vuxenlivet en slags skjuts in i umgängeslivet trots att vi bodde på olika håll.
Sann vänskap består och jag är så glad över att ha C och hennes familj i mitt liv. Hon är stark och smart. Kanske starkare och smartare än hon hade önskat då hon har behövt gå igenom saker som ingen skulle behöva uppleva. Att från åskådarplats ha följt två av de tre som jag skulle kalla mina närmaste vänner genom livet då de gått en väg som varit taggbeströdd och hal och eländig och ensam är ingenting som gjort mig gladare på något vis. Det har däremot gjort mig bättre på att vara tacksam över det som är fint i mitt liv. Till exempel att känna hur glad jag är över att ha någon som tar sig tid att fixa saffran för att överraska mig och min familj på andra sidan Atlanten. Tack C!
Ps: Jag kommer fortfarande ihåg våra vansinnesturer på sparken nedför backen i Tvingelshed och det susar lika mycket i magen nu som då. Wow! Jag kan bara konstatera att du har väldigt mycket mer mod i dig än jag. Tack för att du delat med dig!
05
dec
Namnbroderi.
”Förr i tiden” broderade jag en massa korsstygn. Det var en av mina favoritsysselsättningar. Det tillsammans med stickning, sömnad, lapptäcken, virkning, bla bla… Jag är en så’n som kan lite om många olika saker. Jag har åtminstone provat på och roat mig med många olika hantverk. När mamma köpte de här strumporna till barnen bestämde jag mig för att göra dem lite mer personliga. In med några härvor DMC-garn i lämpliga nyanser och så bestämma vilken stil namnen skulle skrivas i. Barnen ville ha skrivstil, men jag provade med ytterst tveksamt resultat.
På den här sidan hittade vi i stället ett alfabete som alla gillade. Jag tog det sista rutiga papperet i hela huset (amerikaner envisas med att räkna på linjerat papper) och skrev i rasande fart upp de tre namnen som skulle broderas.
Jag gillar inte att vara slarvig, men här var det bläckpenna och 120 km/h som gällde. Mitten markerades ut på alla namn för att det skulle bli riktigt prydligt och sedan var det bara att sätta igång. Det är lätt att brodera korsstygn på slätstickning. Faktiskt mycket enklare än att sticka med flera färger, men då man stickar vantar och sockor fyller de många färgerna också en värmande funktion.
Det visade sig inte helt oväntat att tygerna som använts inte klippts trådraka, så namnen blev lite sneda trots att jag sydde ett korsstygn över en maska. Broderar man på en stickad tröja t ex kommer detta inte att bli något problem.
Nu ska vi bara hitta ett bra ställe för de namnade sockaporna. Även om det finns fina julstrumpor ”hemma i Sverige” får nog dessa flytta med oss tillbaka om eller när vi bestämmer oss för att bli heltidssvenskar igen.
03
dec
Det är vackert här.
Mina omgivningar det senaste dygnet. Nu är allt vintervitt och snön fortsätta falla. Hu. Kan jag gå i ide nu? Vad gör du? Kurar du in dig i varma filtar och slutar sticka ut näsan eller börjar du blomma ut i olika vintersporter?
03
dec
Advent hos oss också.
Nej. Det blir inte riktigt lika roligt att fixa adventsfint då man vet att någon som var Julfixarexpert No. 1 och som man brukade få alla bra inredningstips från inte längre finns här. Jag har ändå tagit fram det lilla vi har här och att ha de där IKEA-stjärnorna i våra fönster ger trygghet och hemtrevnad som jag verkligen uppskattar. (Hur kunde jag glömma att ta med Lisa Larssons Luciatåg igen?)
I år får barnen varsin ”fin” adventspresent första gången det är deras tur att öppna kalendern. Fram till sista omgången blir det sedan små uppdrag och julpyssel som ska utföras. Barnen är stora nog att uppskatta något de verkligen vill ha för att sedan öppna presenter som kanske mer bjuder på upplevelser än ett för stunden dämpat habegär. Sonen fick en Moleskinebok i går och idag fick äldsta dottern Wreck This Journal som har önskat sig. Båda blev synnerligen nöjda. Vad som ligger i yngsta dotterns paket i morgon vet bara Tomten.
För mig är advent verkligen en tid att njuta av the Christ in Christmas: jag lyssnar på The Messiah, pysslar och donar, går på konserter, umgås med folk jag gillar… Eftersom jag vägrar att låta mig stressas av det här som jag tycker så mycket om är jag noggrann med att planera väl och lämna utrymme för andningspauser. Ibland är ett ”nej tack” nödvändigt helt enkelt. Hur gör du? Är du julvägrare? Är jul för dig julbord, rester och annandagen? Är det familjefrid eller familjekaos? Känner du dig pressad att köpa fler julklappar än du har råd med? Lägger du ner mycket eller lite energi på att engagera dig i julspel, avslutningar och konserter? Jag är bara nyfiken i en strut.
Jag tror jag klämde i mig de sista druvorna för året i eftermiddags. I morgon ska det snöa igen och det sägs att kylan ska hålla i sig lite den här omgången. Vi får väl se. Jag har i alla fall stoppat in solstolarna i förrådet, för att jag eller någon annan kommer att ha användning av dem under den närmaste tiden känns högst otroligt.
Här kommer inte min favorittolkning av Hallelujakören, men jag älskar ändå att titta på dirigenten, orkestern, solisterna och kören. Vilket tryck! I kväll fick barnen lyssna lite och lära sig ett och annat om den käre Händel. Han verkar ha varit en man med stor integritet och även om han skrämde upp folk med sin blotta kroppshydda så kan åtminstone jag förlåta honom det när han skrev sådan makalös musik.
01
dec
Pysselstuga.
Vi har haft julpyssel med olika familjer då och då genom åren. Förra året kände vi inte så många här, så vi bjöd bara hem två av barnens kompisar när vi gjorde julgodis. I år bjöd vi hem hela deras familj (tre syskon till och föräldrarna) och så våra nyaste (och bästa) grannar. Den här gången hade jag förberett bättre, både för att göra det lättare att få flyt och för att vi var många fler.
Följande var förberett:
mandelmassa och färg till julgodisar
pepparkaksdeg och bakplåtspapper i rätt storlek till plåtarna
ingredienser, recept och alla nödvändiga pinaler till Arlas fantastiska chokladkolasnitt
pärlor, mönster och plattor för att göra julgransdekorationer och maken som förste strykare
origamipapper, dotter 1 som instruktör och mönster till julgransprydnader
material och dotter 2 som instruktör till strumpsnögubbar
ingredienser och pinaler till nut brittle
Så här såg det ut då jag höll på att förbereda pysselbordet. Här var det full aktivitet i de tre timmarna vi höll på. Vid ena köksbänken bakades det chokladkolasnitt och vid den andra bänken var det pepparkakor och mandelmassa som gällde.
Efter en stor Thanksgivingbaluns, många timmar ute på Black Friday med dottern, adventsstäd och nu den här eftermiddagen är jag nöjd, men alldeles tom! Nu dröjer det nog ett tag innan jag är social igen. Eller inte…
Våra två IKEA-stjärnor hänger så fint i varsina fönster och ute lyser makens Martha Stewart-skapelse. På matbordet har vi adventsljusstake och lite överallt finns det annat som antyder att vi befinner oss i juletider. Jag gillar tanken på att första advent infaller på den första december och ser fram emot de kommande fyra veckorna! Baby Shower, skandinaviskt julfirande, glöggfest, hand bell orchestra-konsert, adventskalender och lite annat smått och gott ska hinnas med om allt går som planerat. Hoppas att du har kul du också och att du får njuta av sådant du tycker om.
Idag tänker jag för övrigt extra mycket på min stackars mamma som har så ont och som inte får någon hjälp i Karlskronas sjukvårdssystem. I går fick hon äntligen komma in akut. Proverna de tog då slarvades bort och dessutom behöver hon ett ultraljud som de ändå inte gör på helgerna, så nu är det bara att vänta tills på måndag och hoppas att hon står ut. Läkaren tror att det är problem i gallgångarna trots att hon opererade bort gallan för 45 år sedan. Vi får väl se. Suck.
Vill du titta på våra nyglittrade kottar går det bra att kila över hit.