september 2013

19 sep

Altruism, kärlek och tacksamhet.

Det finns de som lyckas göra sina medmänniskor lite bättre bara genom att finnas. Idag tänker inte bara jag lite extra med tacksamhet på Kristian Gidlund och den vishet han delade med sig av då han levde. Det är dags att ge mig på det där med att försöka se det goda i alla människor igen. Jag var rätt duktig på det ett tag för några år sedan och vet därför att det inte är omöjligt. Hur tänker du? Är det värt att leta efter sådant som är gott, eller ska man bara bry sig om de som är ”värda” ens kärlek och uppmärksamhet?

17 sep

Nu åker de hem igen!

Mamma och en av mina systerdöttrar har varit här i en månad nu. I morse åkte de hem med alla sina fynd. Oj, vad tomt det kommer att bli! Jag hoppas de får en trevlig resa hem. Idag gav sig också svärmor iväg på sitt Amerikaäventyr och snart kommer hon också hit! Härligt!

I mammas packning ligger ett nytt förkläde som E sålde till mormor. Fint, eller hur? I fortsättningen kommer matlagningen att bli kvittrande glad!

17 sep

När man läser något som berör.

Det är sannerligen inte lätt att vara förälder. Jo, ganska lätt är det att vara förälder på avstånd, att ge sig på andras uppfostringstekniker och att veta bättre när det gäller hur, när och varför man ska göra vissa saker med sina barn. Jag älskade det här blogginlägget och jag hoppas att du har tid att läsa igenom det trots att det är ganska långt.

De senaste veckorna har jag tänkt väldigt mycket på det där att döma andra människor. Hur man liksom bestämmer vem som duger och vem som borde få en snyting bara genom att se ut eller tycka eller vara på ett visst sätt. Den människan är för si och den andra är för så. Hon ser ut för si och han ser ut för så. Tonåringar är för si och pensionärer är för så. ”Har du sett vad hon har på sig?!” ”HUR kan hon ge sina barn det där att äta?” ”När JAG hade småbarn var det minsann jag som bestämde.” ”Sossar är inte kloka i huvudet för att inte tala om SVERIGEDEMOKRATER.”

Den dag du har gått i mina skor och levt i mina tankar ska du få döma mig, det lovar jag. Då ska du få uttala dig om mina svagheter och mina dumheter. Du ska också få tycka om min klädstil och min vikt och om du vill får du också ta mig till frisören och byta min frisyr. Du kan få tala om för mig varför jag borde sluta tycka att de svenska politikerna satt fälleben på sig själv och du kan bestämma att jag ska sluta bry mig om andra människor. Men det är alltså när du har levt mitt liv. Tills dess är det kanske bäst att du fokuserar på dig själv. Om du inte orkar med dig själv så kan du kanske dela med dig av vad du har i överflöd, vare sig det är pengar, tid, livsvisdom eller talanger.

15 sep

Jag skäms nästan för att erkänna det…

… men alltså, den här låten är genialisk. Fast det är Håkan Hellström. Måste bara lyssna och byta ut Håkans namn. Och lite annat. Och jag tror När vi går genom tiden Att allt det bästa Inte hänt än

Fortsätt när mörkret kommer och allt gör ont
Fortsätt som ett höstlöv i vårens första flod
Som ett hjärta som vägrar sluta slå
När varje bön gått åt, fortsätt
När jag fallit tungt
På ditt minnes skrothög
Hitta mig när som helst
På samma gator som Cederhök

Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på
Men när du var med mig
Musiken slutade aldrig
Du bara får mig att hänga, hänga kvar

Fortsätt när de lynchat sista hoppet
Fortsätt när allt du levt för räknats ut som ett skämt
Där under träden, bakom stängslet
Finns en stig för dig, fortsätt
När du blir gammal
Och när du somnar
Med det sista de sa i din dörr
”Håkan, du var bättre förr”

Blitt sparkad runt några gånger
Som en del måste bli
För att fatta vad som betyder nåt
Och vem som går att lita på
Men när du var med mig
Musiken slutade aldrig
Du bara får mig att hänga, hänga kvar
För jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Säg det, säg det, säg det igen

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Ljug för mig, ljug för mig

Och jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än
Fortsätt ljug, precis så, för mig

Jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än

Och jag tror
När vi går genom tiden
Att allt det bästa
Inte hänt än

15 sep

Ja, vad säger räven?

Nu är det antagligen så att jag är ruskigt sen med att upptäcka något som vanligt, men jag vill ändå dela med mig av den här hysteriska musikvideon… Hela födelsedagen har varit riktigt fin. Bra firande, rätt presenter, trevliga gäster, många skratt och riktigt god mat. Jag tror nog att femtonåringen känner att hon fick vara Universums Centrum just idag.

14 sep

Femton år.

Äntligen var lille Karl Michael, Kalle, på väg ut! Maken var i Philadelphia och mormor och hennes tvillingsyster var doulor. Förlossningen gick alldeles utmärkt och barnmorskan var alldeles fascinerad över den kraft som fanns i förlossningssalen. Dessvärre slutade det lite abrupt, för när lille Kalle kom ut och visade sig vara en tjej slutade modern inte blöda. På länge. Synd på en sådan fantastisk förlossning!

Den blodfattiga modern hämtade sig så småningom och hon fick tillsammans med den stolte fadern komma fram till ett passande namn. Vår lilla E är en fröjd att guida på livets stig! Hon är lika fin på insidan på utsidan. Här får du ett nyvaket kort där hon för en stund fortfarande åtminstone ser lite liten ut.

Happy Birthday gullunge! Förresten, det här ska du och jag göra när gästerna har åkt hem och den stora tomheten breder ut sig.

14 sep

God natt.

Ibland tänker jag bara bättre på engelska. I morgon är det femton år sedan min, vår, äldsta dotter föddes på Karlskrona BB. Jag önskar henne ett upplyst sinne och all kärlek i födelsedagspresent. Vilka födelsedagspresenter vill du ha? Vad önskar du dig?

13 sep

Himlen i pölen.

Natten bjöd på åska och regn, men när jag var ute och sprang var det himlen jag såg i pölarna på marken. Hopp. Både om livet och kärleken. Pernilla Andersson – Huvudet högt.

Vardag. Mamma hittade de sista sakerna på sin inköpslista och det till bra priser. Vi hade en vän på middag och bestämde att han nog kommer tillbaka snart trots att han är på väg mot Silicon Valley. Stryktvätten ströks som av ett mirakel och just i detta nu är det ganska tomt i tvättrummet. Ja, förutom då det gäller damm och skräp, men just sådant bryr man sig väl inte om då det gäller tvättrum? Jag fick någon fånig allergiattack. Dottern langade lite av sina antihistaminer och förhoppningsvis kan jag nu få sova utan att klia i-Hjäl mig.

10 sep

Min älskling, du är som en ros.

I yngsta dotterns rum ligger just en gammal (äh, inte så gammal förresten, mest från förr i tiden) vän och sover. Till vardags håller hon till i en av Sveriges sydligaste städer och därifrån hade hon plockat med sig en fin hälsning från någon, lösgodis från Hemmakväll, dansk lyxlakrits (jag delar INTE med mig av den, sen får den vara hur o-paleo som helst) och de finaste små schackrutor jag någonsin sett! Lyxigt. Ja, både med sällskapet och de fina gåvorna!

Dottern var sådär nöjd över att få flytta in till storasyster vars extrasäng är ledig just i två nätter till medan kusinen är i San Francisco, men själv tycker jag det var toppen. Det innebar nämligen också att en synnerligen välbehövlig storstädning blev genomförd. Gästen fick till och med en rosenkvist på nattygsbordet! Till och med skrev jag då i princip alla grannar på ett eller annat sätt fick all växtlighet förstörd i lördagens extrema hagel- och åskskyfall medan det mest var maskangripna päron och annat skräp som fick se döden i vitögat här hemma hos oss. (Mest synd tycker jag om grannarna som gifte sig i sin trädgård förra lördagen. Mannen hade jobbat stenhårt hela sommaren på att göra riktigt fint inför vigseln och bröllopsfesten och trädgården hade verkligen blivit underbart fin. Hans stora ansträngningar ligger nu mest i tre grannträdgårdar nedanför deras… Undrar just vad de sa när de kom hem från bröllopsresan i går kväll?)

För övrigt har allt blivit vardag här igen. Sonen jobbar i grannens trädgård varje vardagsförmiddag och sköter sin e-school på eftermiddagarna, äldsta dottern alternerar skoldagar med e-school och yngsta dottern hemskolas. De har alla diverse aktiviteter att fylla sina dagar och kvällar med (jo, det var ju det där med att prata engelska och träffa inhemska vänner när vi ändå bor här) och jag hoppas att vi får ett bra och givande läsår. Jag gillar att skjutsa barnen. Det ger egentid med var och en. I en bil kommer man ingenstans, så det går att avhandla både lättsamma och svåra ämnen beroende på vad som behöver diskuteras. Dessutom är det kul att låta barnen vara DJ. Dagens låt får bli Imagine Dragons Radioactive. Lyssna med hörlurar och dra upp basen så det dånar i svanskotan, tack… (Fast jag tycker ju att Lindsey Stirlings och Pentatonix version är rätt söt också, förstås.)

Nästa år får vi nog spruta våra fruktträd trots allt. Grannen varnade, men vi ville testa utan i år. Mask, mask, mask… Får undersöka om det finns något bekämpningsmedel som inte är farligt. Fat chance, va?

09 sep

There is always hope.

Man blir inte roligare än man gör sig. Dagens sanning.

I just detta scenario har jag dock lite svårt att se det roliga… Denna bild blir i stället en symbol för livets förgänglighet, men faktiskt också för det hopp som är så viktigt att känna! Liv och död. The circle of life.

Förresten. Har du lyssnat på Sofia Pekkari? Annars är det dags just nu. Kanske inte riktigt min musiksmak, men det är något i hennes person, i hennes röst, som fångar mig!