Månad: december 2017
-
Värmen lever kvar.
De bor inte kvar här, men känslan av att köra upp mot deras hem är fortfarande densamma. Värmen finns kvar. Särskilt då brorsan varit här och eldat precis innan jag tittade in…
-
Lucia 2017.
Idag såg jag solen för första gången på länge, både bokstavligt och bildligt talat. Jag vaknade utan huvudvärk, kände något som kanske kan liknas vid glädje och såg solen vid flera tillfällen försöka bryta igenom de massiva molnen. Efter en veckas mörker börjar jag alltså se ljuset igen, en vecka som har känts både som…
-
Hur kan man orka absolut ingenting?
Jag mår okej. Allt är okej, eller vad man nu ska säga. En fin vän bjöd med mig (och dottern som är bortrest, så maken kom med) på Lucia i Trefaldighetskyrkan igår kväll och jag bestämde mig för att det var precis vad jag behövde. Ljuvligt vackert. Lucia gör mig alltid känslosam, ännu mer nu….
-
Tack för allt, mamma!
Klockan 21:25 blev jag och mina syskon föräldralösa. På mindre än ett år har vi förlorat båda våra föräldrar, så nu får vi stå på egna ben och stötta varandra. Livet är tufft ibland. Tänk ändå vad jag fått av och genom mina föräldrar. Vilket arv de lämnat efter sig! Ett arv som inte handlar…
-
I gränslandet.
Och medan hon långsamt höll på att lämna en värld för en annan fortsatte livet till synes precis som vanligt. Postbilen kom med vykort och brev som alla andra vardagar, solen gick upp och ner utan att lämna några större påverkan på ljus och färger, viskningar, motorn till den tryckavlastande madrassen och ljudet av ilskna…