Jag har massor att skriva, men allt har sin tid. Just nu är det tid att hänga med ungdomarna, äta godis och utnyttja det faktum att vi faktiskt fått en vit och underbart krispig julhelg. Snart börjar det slaska igen och ena dottern och hennes man åker hem imorgon, så jag vill inte spilla någon tid. Det finns iallafall ett nytt årsord och många spännande planer inför det nya året! Har du något roligt på gång?
Ps: Det sista fotot på svärsonen där han håller upp två purjolökar som han skördat med spett har hans söta fru tagit.
Tack för den här julen! Tack för familj, även de som hamnade på noll kort igår eftersom jag glömde ta fram telefonen och de som befinner sig på andra platser runt jorden. Tack för julmat och godis och ljus och vackra blomster. Tack för elektricitet. Tack för härliga filmer. Tack för snö på julafton och möjligheten att se julen genom barnens ögon (plus en kinesisk ung kvinnas som aldrig firat jul förut). Tack för att råttan Bosse höll sig undan. Tack för sol på glittrande is och klara stjärnhimlar. Tack för rött läppstift och sköna raggsockor. Och tack du lilla Jesusbarn som vilar där på strå.
Idag har vi nått fram till sista dagen i julkalendern. Vafalls?! Det är ju bara dan före dan före dopparedan?! Jo, men i eftermiddag kommer ungdomarna hem och jag kommer att ha fullt upp med själva livet. Må vi alla ha en fin jul, en sådan vi behöver och vill ha.
Hur lyckas man alltid med knäcken? Jag kan tala om att om man använder termometer och rör ofta under tillagningen så blir den perfekt. Jag struntar också i mandel, den sätter sig bara mellan tänderna.
Koka på medeltemperatur och rör ofta. När knäcken nått 125° hälls den upp med en knäcktratt i formar som står på fuktig kökshandduk för att inte trilla omkull. Förvara svalt i burk med tätslutande lock.
”He’s making a list, checking it twice…” Tomten kanske gjorde en lista för att få koll på vem som varit busig och vem som varit snäll, men jag gjorde en lista till storhandlingen. Imorgon kommer ”barnen” hem och det är skönt att ha allt på plats och slippa ge sig ut i julhandeln. Eller det kommer jag i alla fall att ha när jag varit iväg och handlat senare idag.
Jag fick ett meddelande från min faster där hon delade med sig av ett klokt citat. ”Det är en konst att vara en mänsklig varelse, inte görelse”. Hon påminde om vikten att vara i stillhet och lyssna inåt, något som verkligen är en konst. Kanske behövs det ännu mer då livet handlar mycket om att få saker och ting gjorda, men i mitt skede av livet känner jag att det finns väldigt mycket utrymme för självreflektion och att jag gillar att ta mig utanför det. Att fylla en hel månads ”tomrum” med kreativt pyssel har varit så roligt för mig. Jag har verkligen älskat att ta mig tid att skapa en stund varje dag.
Om drygt två veckor står vi inför det nya året och jag känner att mitt nya årsord hoppar omkring rakt framför mina ögon. Jag tror att det är ett handfast och positivt ord. Inte så djupt och karaktärsdanande, utan snarare ett ord som gör att jag får utlopp för precis det här behovet jag har att använda mina händer. Jag hade en mardröm för ett tag sedan då jag drömde att mina händer var helt förvärkta och svaga… Jag hoppas inte det var en sanndröm, för känslan av frustration och sorg var stor då jag vaknade. Bara tanken på att det finns många som har detta problem fick mig att vilja använda mina händer i deras ära. Plocka upp fiolen igen? Sticka avancerade mönster? Skriva texter med djup? Lära mig snickra? Det finns oändliga möjligheter och just nu skvalpar alla dessa möjligheter omkring i mina tankar. Det är okej med vilket ord det än blir. Kanske landar jag i något helt annat, som ”vila”. Vi får väl se.
Här får du en egen jullista att skriva ut om du vill ”skriva på riktigt”. Det kan vara ganska befriande, särskilt nu för tiden då vi så ofta lever våra liv i de där smarta telefonerna…
Jaha. Nu har vi kommit till de tvåsiffriga datumen som börjar med en tvåa. Wow, den här månaden har gått väldigt snabbt! Samtidigt blir det lite som en meditation, det här att lägga upp rubriker på inläggen som följer exakt samma mönster med bara en skillnad från förra dagens. Efter alla otaliga blogginlägg jag skrivit och haft dålig fantasi som följeslagare kan jag bara säga att det varit rätt skönt att inte behöva fundera vidare över just detta. Med det sagt kommer jag att gå tillbaka till min vanliga ordning så fort julkalendern är slut.
Igår kokade jag kola. Pris vare kökstermometern som hjälpte mig då det tog två timmar att komma upp i 125° den här gången. Man kan ju bli knäpp på köpet om man ska springa och göra kulprov var femte minut och receptet säger att det ska ta 40 minuter… Det är samma visa varje gång. Just kola och knäck gör mig galen. Det är ju egentligen jättelätt att bara blanda ihop ingredienserna, koka upp och sänka värmen. Man rör lite då och då och så, TADA, är den där läckra smeten klar. Häll upp, låt svalna, markera bitarna, låt svalna lite till, skär upp och låt stelna helt i kylen. Fram med bakplåtspapper eller vaxat papper och så slår man in varje bit för sig. Just det sista momentet byter man ut mot brännskador och outtalade svordomar då man pysslar med knäcksmeten och den ska ner i sina formar. Smörjer man bara brickan de står på lite och sedan använder en speciell knäcktratt brukar det ändå gå riktigt bra. Jag tror att just knäcktratten är den enda kökspryl som får vara kvar i våra skåp trots att den bara används en gång om året.
Jag har ett par olika kolafavoriter. I år följde jag Anna och Fanny Bergenströms recept i Vinterns goda ting, julens favoritbok. Jag tycker det är extra roligt att använda ett recept med honung eftersom vi har egen sådan.
Blanda ihop alla ingredienser i en tjockbottnad kastrull. Rör om i kolasmeten då och då. Koka upp och sänk sedan till rätt svag värme så det syns små bubblor i ytan. Koka utan lock till smeten klarar kulprovet eller har nått 125°. Häll upp smeten i en form med bakplåtspapper. Låt svalna, men se till att ha markerat rutor innan kolan stelnat helt. Skär isär och slå in varje bit i bakplåtspapper, smörpapper eller liknande.
Nu går årets julkalender in på sluttampen. För mig är december en fantastisk månad bland annat på grund av allt pyssel, all musik och fokus på att göra hemmet mer ombonat och välkomnande. Somligt har jag delat med mig av här i bloggen, annat händer lite vid sidan om. Jag firar ju Jesus födelse, ”don’t forget the Christ in Christmas”, men tänker att jag också firar det faktum att jag är en människa som gillar att uttrycka mig på olika skapande sätt. I december är jag lite extra omtänksam gällande mig själv och mina önskningar. Med tanke på hur många omkring mig som verkligen mår dåligt vid den här tiden på året (S.A.D. eller årstidsbunden depression, slutet-på-höstterminen-stress, prestationsångest pga förväntningar på att det ska bli sådär supermegamysigt fast man egentligen varken har tid eller lust, ovanligt många sociala evenemang, osv, osv) tänker jag att jag kanske hittat tekniker att hantera dessa påfrestningar utan att ha förstått att det är det jag har gjort? Jaja, jag tänker gräva ner mig i detta, utan går raskt vidare till gårdagens pyssel.
När jag hade julpyssel med brorsdottern gjorde vi bl a flätade hjärtan som jag aldrig fotade. De var väldigt klassiska, gjorda i glanspapper som har många år på nacken, så när jag gjorde egna hjärtan igår bestämde jag mig för att göra en lite uppdaterad version. Ena halvan klippte jag ur det vanliga glanspapperet medan jag använde ett presentpappershäfte med olika fina småmönstrade papper till andra halvan. Jag tycker dessa hjärtan är så fina, men de är också störigt pilliga då man ska få till det sista.
Bilden har jag snott från den stora sajberrymden och jag är mycket tacksam till dig som har gjort denna fina beskrivning. Tyvärr kan jag inte uppmärksamma dig med namn, men tack! Det här projektet brukar finnas med i alla skoljulpyssel. Hur många hjärtan har du flätat genom åren? Själv kan jag icke räkna dem alla, fast jag tror inte jag har kvar något enda.
Igår julpysslade jag med den tyska utbytesstudent jag är lite ansvarig för. Sååå mysigt! Lussebullar med mandelmassa, pepparkakor, Mozartkulor och Leilas rocky road. Mycket socker blev det!
Gårdagens lucka innehöll ett julbesök på Banes i Karlskrona tillsammans med makens systers barn. När det gäller att umgås med människor har jag kommit till slutsatsen att allt blir så mycket bättre om man försöker hitta sina gemensamma referensramar innan man ger sig ut i okänd terräng. Dessa två godingar älskar båda att se på film och en av dem gillar också att läsa. Vi diskuterade därmed riktigt bra (och dåliga) rullar och tipsade varandra om vad som kan vara värt att lägga tid på nu under julledigheten. Här tipsar jag vidare från oss alla tre och Netflix, så en del av de nyare filmerna har jag inte sett. Å andra sidan har jag sett Love Actually så många gånger att det kanske kompenserar. Har jag glömt någon av dina favoriter i juletid? Det finns ju naturligtvis mängder av B- och C-filmer som jag inte har med här, men vissa av dem kanske behöver omvärderas av mig?
A Boy Called Christmas A Charlie Brown Christmas A Christmas Story Angel in the Family Arthur Christmas Bad Santa Berättelsen om Narnia: Häxan och lejonet Blending Christmas Christmas at Castle Hart Christmas Inheritance Christmas with a view Christmas with the Kranks Die Hard I och II Drei Haselnüsse für Aschenbrödel Elf En förtrollad jul En underbar jävla jul Ensam hemma I och II Ett päron till farsa firar jul Fanny och Alexander Father Christmas is Back Fred Claus Frost Grinchen – julen är stulen Harry Potter (det firas jul i flera av filmerna) Holidate Home for Christmas (miniserie) I och II It’s a Wonderful Life Jack Frost Jag kommer hem igen till jul Last Christmas Love Actually Love Hard Miracle on 34th Street Mupparnas julsaga Nu är det jul – igen Operation Christmas Drop Planes, Trains and Automobiles (fast mer Thanksgiving än jul, kanske) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton Scrooged – Spökenas hämnd The Christmas Chronicles I och II The Christmas Contest The Christmas Shoes The Family Stone The Holiday The Night Before The Nightmare before Christmas The Polar Express The Princess Switch I och II Tomten är far till alla barnen White Christmas
Igår höll jag på hela kvällen med att skriva klart julkorten och så pysslade jag med något som den här donnan och hennes syskon ska få i julklapp. Jag vill gärna tipsa vidare då jag tycker att det är en utmärkt idé. (Jag har lånat idén från någon som är mycket bra på presenter och julklappar och tycker faktiskt att den är smått genialisk.) Eftersom barnen läser här då och då eller dagligen får jag berätta mer efter jul. Gratulera födelsedagsbarnet kan jag dock göra här och nu! Det blev aldrig någon Lucia och även om värkarna började så smått på farmors födelsedag fick hon sin alldeles egen. Hon firar med sina syskon senare idag och när de alla kommer hem i nästa vecka blir det traditionsenliga dumplings och annat gott. Förra årets födelsedagspaella var så god att det vattnas i munnen av minnet. Nu när bara maken och jag bor kvar hemma blir matlagningen oftast av det enklare slaget.
Här är min pysslarepartner no. 1. Hon gillar att gräva runt bland papper, lim och glitter lika mycket som jag. Igår hade vi vårt traditionella julpyssel. L hann göra en bjällerklangkrans till mössen, flera flätade hjärtan och ett helt gäng sådana här fina smällkarameller. Just smällkaramellerna har krävt lite vuxenhjälp fram tills i år. Numera fixar den unga damen detta helt på egen hand. Smala dragspelsveck, de täta klippen för att få så snygga krus som möjligt och att välja och knyta fast upphängningen – inget är längre för svårt! Hon gjorde flera i mer traditionella färger, men jag tror att hon gillade denna favoritfärgsversion lite extra mycket.
För dig som aldrig har gjort smällkarameller kanske inte dessa två bilder precis räcker för att bemästra tekniken, men det finns andra och bättre instruktioner. Man kan alltid lita på ICA både då det gäller recept och annat! Jag och L tycker dock det är lite snyggare med nätta smällisar som bara innehåller en enda Geisha (godissorten är viktig, men får naturligtvis bytas ut om laktosintoleranta eller nötallergiker ska plundra granen efter jul). Till det behöver man ingen toalettrulle. Lycka till!
