23 aug

Om att tanka energidepåerna i Zion National Park och på andra ställen.

I går var en sådan där dag som kommer att stanna i mitt hjärta länge, länge. Fyra av fem familjemedlemmar (den femte stannade hemma för att läsa ikapp en engelskuppgift som klasskompisarna fått som sommarläxa och som kommer att ta rätt lång tid att slutföra – hrmf för lärare som inte ”tänker klart” och glömmer elever som kommer från en annan skola) åkte ner till Zion National Park för att möta upp familjen som är på besök från Sverige.

Det var över trettio grader varmt, så vi bestämde oss för att börja gå ”The Narrows”, den del av kanjonen som omges av lodräta, röda väggar och där Virgin River (Jungfrufloden) har sin början. Det finns ingen gångväg vid sidan av, utan man får helt enkelt doppa fötterna och gå i vattnet. Vi kan konstatera att vi inte var de enda som fått denna briljanta idé, så vi trampade fram i vattnet med engelska, spanska, japanska, tyska, italienska och franska ringande i öronen. Härligt!

23_1

Då man går i The Narrows måste man hålla koll på var man sätter sina fötter så man inte står på näsan och tar ett ofrivilligt bad, men med jämna mellanrum lyfte jag blicken för att njuta av de mäktiga scenerna omkring mig. Vattnet som hade varit så kallt då vi först satte i fötterna var svalkande och underbart i värmen och sällskapet var väldigt trevligt både för äldre och yngre.

23_2

I Zion hittar man en 3,9 km lång hajk som går upp till toppen av Angels Landing och erbjuder en spektakulär utsikt över Zionkanjonen. På vissa ställen är det väldigt smalt och branterna stupar rätt ner utan några skydd. Det finns kedjor att hålla i sig där det blir lite klurigare, men den här hajken är inget för harar som jag. Mina andra familjemedlemmar ville däremot gå den och de fick sällskap av tre personer i familjen vi var där med. Vi tre som blev över hajkade till Emerald Pools istället, något som vi var helt nöjda med.

Tänk så makalöst fantastisk natur det finns! Min svåger har snöat in på makrofotografering och lägger upp extrema närbilder på Facebook för att folk ska gissa vad bilden visar. Jag har inte gissat rätt en enda gång. Komplicerade och intrikata detaljer bildar tillsammans något så simpelt som en fluga, ett nypon eller en humlas pollentäckta rumpa. När man letar efter skönhet hittar man den. Detsamma gäller väl resten av livet också. Jag försöker skippa nyheter över huvud taget eftersom världen ter sig ytterligt deprimerande genom nyhetsredaktionernas korridorer. Däremot fyller jag på med god litteratur (ljudböcker vänjer jag mig vid lite i taget för att också kunna lyssna vid exempelvis trädgårdsarbete), musik, vackra naturupplevelser och umgänge med familj och vänner. För mig funkar det.

Känner du ibland att du har tappat bort dig själv? Det gör jag. Kanske vill du då testa den här övningen som kan hjälpa till att få grepp om det som är viktigast i livet. Ha det så kul om du bestämmer dig för att testa. Det kan bli en omvälvande upplevelse. Peace!

18 aug

Vi har bara varit hemma i några dagar…

… men har redan haft tid att umgås med svenska kompisar som är i krokarna. Vi har några favoritställen som vi gärna tar gäster till även om vi varit där flera gånger själva. Jag tar aldrig något för givet, särskilt inte känslan av att bo så nära de mäktiga bergen i Wasatch Range, ”vår” del av Klippiga Bergen. Så vackert det är!

18_2

Det är något med naturens skiftningar, storslagenhet och oförutsägbarhet… Just nu rasar bränder både i Kalifornien och Idaho. Brandrök från norra Kalifornien har dragit in över oss och det innebär att man inte ser bergen lika bra som vanligt och att luften inte känns särskilt fräsch. Nåja, det ska bli bättre idag, så det är bara att hålla tummarna för att väderleksprofeterna har rätt!

Här kommer några bilder från gårdagens utflykt då vi snabbt stannade vid Bridal Veil Falls för att åka vidare genom Alpine Loop och promenera genom Cascade Springs. Kvällen avslutades hemma. Alltså, så trevligt det är att prata med människor. Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Vad vore vi utan varandra?

18_1

18_3

18_4

18_5

26 maj

Memorial Day.

Inte för att vi inte vill minnas alla som har stupat i hemska krig, men det här är en helgdag som vår familj inte brukar investera så mycket i. I förlängningen tänker jag att min egen farfar föll offer för allt hemskt som ett krig för med sig, så honom borde jag kanske ägna lite fler tankar åt just idag.

Jag och barnen är fortfarande ensamma hemma, men jag hämtar K på flygplatsen i natt. Han verkar ha haft det hur bra som helst, så jag är glad för hans skull! För dig som har intresse för frihetliga frågor kommer hela FreedomFest Stockholm 2015 upp på mises.se så småningom, men här har du en sammanfattning av dagen.

Vi som var kvar här hemma drog till med en picknick i parken i Orem vid Center Street. Vädret höll sig i schack och efter de senaste veckorna är vi ändå inte längre så bortskämda med värme… Det är alltid lika trevligt att umgås över god mat.

25_3

25_4

25_5

25_6

30 apr

Tulip Festival, Thanksgiving Point 2015.

Love this place. Mysig date bland mina favoritblommor. I år kom vi lite senare än förra året, så det var både frodigare och lite mer utblommat. Annan känsla helt enkelt! Jag älskar verkligen dessa fantastiska blommor och kan nästan förstå hur folk blev som galna och fick gå från både hus och hem efter att ha investerat fel då det begav sig.

Som du kommer att märka bjuder tulpanfestivalen på alla möjliga slags blommor även om det är fokus på just tullisarna. Det var lite svårt att ta bra bilder då det var så fruktansvärt hårt ljus. Längst ner sitter jag till exempel och kisar. Den vänstra sidan av mig är försänkt i svart skugga… Jag tyckte också att cowboyparet var så fascinerande. Speciellt kvinnans naturligt långa och otroligt vackra hår! Vår yngsta dotter hade som mål att växa ut håret tills hon kunde sitta på det, men det funkade inte för henne. Hon fick väl mina gener, stackaren.

Har du några favoritblommor?

30_13

30_21

30_9

30_5

30_12_4

30_3

30_11

30_1

30_7

30_8

30_10

30_14

30_15

30_16

30_17

30_18

30_19

30_20

30_22

25 jan

Vivian Park till Bridal Veil Falls.

Jag vaknade i går och kände att jag måste komma ut och rensa huvudet ordentligt. Tre av fyra familjemedlemmar hakade på och efter visst gnissel över den inte helt lätta promenadvägen och de iskalla vindarna blev det en fin långpromenad med inslag av både det ena och det andra. Bergen alltså. Jag vet inte om vintern verkligen kommer i år. Vi har knappt fått någon snö och de som vet är oroliga över årets vattenreserver. Vi får väl se hur det blir.

24_1

24_4

24_5

24_6

18 sep

En eftermiddag längs med Provo River.

Några hundra meter österut från oss flyter Provo River förbi. Floden kallades Timpanogotzis eller Tumpanowach fram till 1800-talet då pälsjägaren Etienne Provost kom hit och tydligen gjorde stort intryck. Inte bara ändrades flodnamnet, utan herr Provost fick också ge namn till vår grannstad Provo. Förra året åkte maken längs en del av floden i ett gummidäck tillsammans med några arbetskamrater. Sedan dess har han pratat om att vi skulle göra det tillsammans i familjen också. I går blev det äntligen dags. Egentligen skulle vår svenska gäst också följa med, men hon har åkt vidare på andra äventyr i några dagar. Sonen hade fullt upp med skoljobb och valde att stanna hemma, men resten av oss tog på oss ”badkläder” och laddade för att stilla glida tillsammans med vattnet.

16_1

Det visade sig att floden var på ett strålande piggt humör och vi fick snurra och ducka och sparka och paddla för fullt på vår åktur, men roligt hade vi! Yngsta dottern trillade i vattnet vid ett tillfälle och det var så klart mindre roligt, men storasyster fick agera hjälte och hjälpa till att dra upp henne medan pappa gav sig iväg på skojakt. Båda räddarna lyckades med sina uppdrag som tur var! När vi kom fram efter knappt två timmar var vi glada över att vi hade dränkt in oss i solskydd innan åkturen och vi hade också fått oss en rejäl genomkörare av en och annan muskel. Perfekt familjeaktivitet när man har lite äldre barn. (Maken hade med sig telefonen vilket som tur var vi andra inte hade. Han lyckades nämligen som av ett mirakel att hålla sig ganska torr till skillnad från damerna i sällskapet. Det var han som tog alla foton.)

16_7

16_3

16_2

16_6

16_5

26 aug

Sommarminne från Kristianopel.

Vi höll oss mest på Sturkö under vår sommarsemester, men några utflykter blev det. En kväll bjöd mamma på middag i Kristianopel. Jag och syrran lämnade barnen hemma att passa varandra och råkade pricka in en kväll med bryggdans. Det innebar att hela Kristianopel surrade av solbruna människor, fina båtar och gamla amerikanare. Härligt! Jag kan varmt rekommendera Café Sött och Salts räckmackor för dig som rör dig i trakterna.

26_3

26_4

26_10

26_6

26_5

26_8

26_9

13 jun

Övernattning i Timber Lakes.

Jag är ledare i en ungdomsgrupp och i går åkte vi upp med våra tjejer till en ”cabin” i Timber Lakes utanför Heber. Storleken på stugan var fantastisk och jag tänkte att det skulle vara lite, lite lättare att härbärgera alla sommargäster om Sturköhuset var större, men annars är jag tacksam precis som det är. Vi njöt av den friska och svalare kvällsluften ute. Sommarhettan här har inte ens börjat och då är det ändå 26-30° varmt varje dag. Phu!

12_2

Själv har jag aldrig varit förtjust i jakt även om jag uppskattar viltkött, men något som jag verkligen inte gillar är uppstoppade troféer och björnfällar. Här fanns det gott om sådant. Ja, bara en björnfäll, men horn av diverse slag låg lite överallt och från vardagsrummets vägg stirrade den här på mig:

12_3

Solnedgångar är inspirerande och energigivande var man än upplever dem på jorden. Det är något med hur man aldrig vet vilken färgpalett man ska få uppleva just den kvällen och hur molnen ligger och hur temperaturen är och vilket sällskap man har… Magiskt många gånger!

12_1

Fullmånen gjorde att det var lite svårt att titta på stjärnorna som vi hade tänkt göra, men det var okej. Det var så otroligt vackert ändå.

12_4

01 jun

Långväga gäster, Stewart Falls och ont i magen.

31_6

Dagarna går fort med våra fina gäster här. De tog med sig en massa godis som vi så klart inte kan låta bli att smaska i oss. Sonen har inte den godiståliga mage han en gång hade, så han fick stanna hemma från dagens utflykt på grund av magont. Vem hade kunnat tro att det skulle bli så?

31_9

Tanken var att vi skulle åka Alpine Loop, ta en liten kort utflykt till Stewart Falls (makens ord, ”det går säkert bra med flip-flops”), åka över till andra sidan berget för att sätta oss och grilla. Den lilla korta utflykten tog 2,5 timme, så det blev till att åka hem och grilla istället eftersom våra döttrar hade kalas och barnpassning inplanerade i sina scheman.

31_1

Det är något med vattenfall som gör livet lite bättre, lite roligare och lite svalare. Det är något med riktiga kameror som gör att verkligheten kan visas bättre än om man använder en mobilkamera. Då min kamera är inlämnad på service får du nöja dig med dessa halvkassa skapelser, men när jag tänker efter är det rent fantastiskt bara att man kan ha en liten apparat som man kan prata med familjen på andra sidan jorden med samtidigt som den kan visa filmer, räkna steg, agera förstoringsglas och ficklampa OCH ta halvbra fotografier.

Det här fotot är lite kul på flera vis. Ljusstrecket i mitten kan jag inte riktigt förklara. Jag såg det inte med ögonen, utan först då jag kom hem och laddade upp bilderna på datorn. Solljuset är väl fantastiskt? Tyvärr konkurrerar det också ut det övre vattenfallet. Tittar du noggrant strax till höger över mitten på ljusstrecket ser du min halvgalne svåger som nästan tog sig ett dopp i vattensamlingen mellan de två vattenfallen.

31_5

Finns det någon ålder då det inte är roligt att leka vid forsande vatten?

31_3

Kusinerna hittade en naturlig stol som väl kanske inte var världens mest bekväma, men den inbjöd i alla fall till ett roligt fototillfälle.

31_2

4/5 av vår familj. Maken hade just börjat få uppblossande allergi i ögonen, men vi andra ser bara allmänt trötta ut efter den lätta familjehajken.

31_7

Tidigare idag fanns det två ungar kvar i red robin-boet, men precis som vi hade lärt oss via googleforskning var det här dagen då de fick börja klara sig på egen hand, eller egna vingar. I kväll var boet tomt, så nu blir det väl till att koka kinesisk fågelbosoppa. Eller vänta lite, det var visst inte sådana här bon man ska använda till det…

Att fått ha ynnesten att följa denna spännande lilla del av livets många mysterier har varit otroligt givande. Jag hoppas att det går bra för våra nyaste grannar! Nu blir det väl inte så många fler fågeluppdateringar, men jag är väldigt sugen på att skaffa en bra kikare. När man väl har upptäckt det spännande livet i trädkronorna är det svårt att bara sluta vara intresserad!

22 apr

Thanksgiving Point Tulip Festival.

Du som läser kanske vet att tulpaner är mina favoritblommor? Du vet kanske också att jag en gång fixade en tulpanrabatt med blod, svett och tårar och att sedan rådjur kom och bet av varenda knopp precis när de skulle till att slå ut? Förra året hade jag bestämt att vi skulle åka till tulpanutställningen i en av trädgårdarna inte så långt härifrån, men det blev aldrig av. I år raggade jag upp min utflyktsgranne och åkte med henne och yngsta dottern. Jag passade på att undervisa den senare lite om foto och tulpaner under tiden som vi gick omkring. En bra hemskolningsdag, helt enkelt.

Jag gissar att Holland slår allt när det gäller tulpaner på våren. Turkarna var det tydligen som hittade tulpaner någonstans i Asien, tog med dem hem och började förädlingsprocessen. Här hittar du lite andra spännande tulpanfakta.

21_4

21_1

21_5

21_6

21_7

21_12

21_8

21_13