27 Maj

En milstolpe till.

För arton år sedan höll vi på att packa ihop lägenheten i Visättra. Jag hade fullt upp med att försöka underhålla vår snart tvååring som sprang omkring och upptäckte världen väldigt intensivt i ett lägenhetsområde som inte direkt var så fasligt roligt. Jag kommer inte riktigt ihåg hur själva flytten gick till, men så småningom kom vi fram via en fullpackad Volvos breakdown och en tjock, blivande tvåbarnsmors femtioelva kisspauser mellan Flempan och Sturkö.

27_3

I den tjocka magen låg vår äldsta dotter. Idag tog hon sin high school-examen. Det där med pompa och ståt, det klarar de med den äran, di där amerikanarna. Vi höll till i samma arena där Dolly Parton ska sjunga i juli (så typiskt att vi flyttar bara en månad innan) och det var ingen som hade sparat på krutet då det gällde dekorationer. Det kändes lite som att vara med i High School Musical för att vara ärlig. (De spelade för övrigt in de filmerna i en high school i Salt Lake City, 50 minuter norröver.) Vi har missat studentflak, studentskivor, fyllefester (phu, underbart), men också studentmössor, svensk grönska och ”Sjung om studentens lyckliga da’r” (vemodigt). Nu blev det något annat, något som kändes rätt här och nu, en upplevelse som vi i familjen fick dela utan resten av vår stora och bullriga släkt. Vi ska nog klara av det där släktfestandet då vi kommer till Sverige, så det känns inte allt för illa.

27_9

Jag hoppas att du mår bra och får vara med på en och annan nostalgitripp som värmer din själ. Jag tror att det är viktigt för oss människor att uppleva traditioner och sådant som svetsar oss samman. Måtte ”The Orem High School Class of 2016” för alltid känna att de har en upplevelse som har fört dem samman för alltid. Jag önskar dem allt gott i framtiden och hyser inga tvivel om att vi kommer att få höra mer från en och annan av dessa starka, fantastiska, unga individer.

27_10

Studentsången

Text: Herman Sätherberg
Musik: Prins Gustav

Sjungom studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtat med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än
i våra sinnen bo,
hoppet är vår vän,
och vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro!
där de härliga lagrarna gro!
Hurra!

24 Mar

46 år på jorden.

Mars bjuder på mängder av födelsedagar i vår familj. Idag var det makens tur att firas med pompa och ståt. Våra födelsedagar följer samma procedurer varje gång. Jag inbillar mig att traditioner är viktiga både för individer, familjer och samhällen och är noggrann med att uppmärksamma sådana. Både jag och maken kommer från familjer med starka familjetraditioner och jag hoppas att våra barn tar med sig åtminstone några av de traditioner vi har i vår lilla enhet. Tillbaka till tågordningen för en lyckad födelsedag:

1. uppvaktning med frukost på sängen; frukostbrickan ska vara klädd med födelsedagsduk, flagga, ljus och prinsessbakelse
2. presenter
3. middag efter födelsedagsfirarens önskemål
4. tårta och kakor (eller panna cotta, för all del)

23_5

Makens önskemål var egentligen bara fondue och panna cotta, men vi broderade ut menyn lite. Det blev fondue med oxfilé, panerade ostkuber och grönsaker, ugnsgratinerad sparris, nybakad baguette, mormor Brittas röda tårta, chocolate chip cookies och panna cotta med mangopuré. (Sötsakerna fick grannarna hjälpa till att äta upp.) Hur skulle din önskemiddag se ut?

23_6

23_4

23_2

Gissa vilken bägare som innehöll makens portion panna cotta?

25 Dec

24 december.

24_2

Våra Sverigebesökare har verkligen satt en extra knorr på julen! Jag är så glad och tacksam över att de valde att komma hit och fira med oss.

24_1

Så här ser det ut utanför dörren just nu. Det har trillat duktigt med snö hela kvällen och jag hoppas ungdomarna är beredda på att skotta i morgon, hehe. ”I’m dreaming of a white Christmas” har tydligen spridit sig ända till vädergudarna. Tur att det var i går vi var ute på vägarna och körde!

Ha en fin fortsättning på julhelgen. Ät för mycket godis och köttbullar och läs många böcker. Tids nog är det dags för verkligheten igen. Peace.

14 Sep

Happy Birthday!

Nu är hon sjutton på riktigt! Det är något speciellt med att stiga upp klockan halv sex och förbereda god frukost på sängen. Det räcker inte bara med mat och dryck. Alla tillbehör måste också finnas med! Födelsedagsduken som jag sytt, flaggan från svärmor, prinsesstårtan som jag köpte av en medpysslare för många år sedan och födelsedagsänglaspelet som vi fick av goda vänner då vi skulle flytta till USA – alla har sin speciella plats. Jag gillar verkligen traditioner, särskilt sådana som gör mig glad.

14_1

14_3

Dotra önskade sig regn och rusk på sin födelsedag precis som vanligt. De påstår att vi har ett åskoväder som ligger över oss från idag fram tills på onsdag, men med vår vanliga (o)tur här i Happy Valley kommer vi knappast ens att höras något muller. (Alltså, födelsedagsbarnet och jag är båda osedvanligt förtjusta i riktiga oväder, åtminstone då man sitter i tryggt förvar.)

14_2

13 Sep

Hurra!

12_1

Idag har vi firat vår fina snart-sjuttonåring med både tårta och ”Ja, må hon leva” på minst fem språk. Hon fyller år först på måndag, men ”the more, the merrier”, eller hur? Vi hade vår kompisfamilj, eller delar av den, på besök för att ha fler att dela tårta och spela spel med. Efter thaikyckling med jordnötssås till middag blev det prinsesstårta och födelsedagsbarnets egen smaskiga äppelpaj med glass till efterrätt. Hon är så vuxen och förståndig, vår E. Jag är tacksam för att jag fick bli mamma just till henne och hennes två syskon. Det är en ynnest.

12_2
12_4

15 Aug

Grattis min store lillebror!

Här sitter jag uppe fast klockan inte ens är fem på morgonen. Jag brukade vara en riktig morgonmänniska som faktiskt valde att gå upp jättetidigt, men den här gången beror det bara på jetlag. Hur som helst har jag hunnit uppdatera telefonen och fört över alla sommarens 720 bilder från telefonen till datorns bibliotek, så jag känner mig ganska effektiv.

Idag fyller min hjältebrorsa år. Han har fått rädda mig vid flertalet tillfällen den här sommaren och jag är väldigt tacksam för allt han gör för mig och resten av familjen! Den här sommaren gick inte en dag utan att jag var tacksam över duschen eller toaletten eller diskmaskinen där i det gamla sommarhuset. Sommarens projekt var ny panel till delar av huset och taket behöver bytas om ganska omgående. Gissa vem som kommer att bli projektledare…

I september kommer P på besök hit med sin äldste son då de ska göra en road trip som åtminstone inkluderar San Francisco och Orem. Vi tycker att det ska bli så roligt att ha dem på besök och hoppas på ännu fler besök under året!

15_1

15 Jun

Grattis!

Idag har vi rena släktfesten på distans. Mamma, mammas tvillingsyster och min svåger fyller år. Mamma mår lite halvrisigt av cellgiftsattacken som ju slår ut inte bara cancern utan också immunförsvaret. Trist! Jag ser fram emot att få fira hennes sista cellgifter strax efter att vi kommer dit nu om några dagar.

28_7

I går hade vi vår sista Montaignediskussion för säsongen och för första gången på länge var vi alla tio där samtidigt. En av våra diskussionsvänner där har fått ”stage 3” bröstcancer och genomgår också hon cellgiftsbehandling. På henne gör de tvärtom än hur de gjort med mamma. Hon får cellgifterna först och ska sedan operera bort bröstet. I går förklarade hon att det känns som att hon går omkring med influensa i kroppen hela tiden. Det är frustrerande för henne som brukar vara så energisk, men hon verkar ta det hela med ro. Det är värre med hennes man som såg ut som en spillra av sig själv. Det är nog ofta så att det är svårare att veta var man ska göra av sina rädslor och frustrationer när man ”bara” får uppleva något i andra hand.

Det där med livet, alltså… Det är inte lätt. Man vet hur själva upplägget ser ut och att man aldrig har några garantier för att vägen leder rätt i mål, men när så något händer står man ändå ofta handfallen. Det finns inte heller någon lista som stämmer för alla människor och för alla situationer. En del vill vara ifred, andra vill ha mycket sällskap, åter andra vill känna stödet utan att nödvändigtvis ha människor sittande i knät. Balansen är hårfin. Mamma fick jättemånga vackra blombuketter då hon hade fått sitt cancerbesked och de var till stor tröst och glädje för henne. En kompis pappa blev vansinnig då hans vänner skickade blommor. ”Vad då, tror de att jag är död nu eller?” Man får helt enkelt gå på intuition och göra sitt bästa.

Idag firar vi i alla fall livet! Två av våra barn sitter och spelar ”Jag vill ha en måne” på piano och ukulele och under äppelträden har maken hängt upp en hängmatta som ger perfekt skugga i den 30-gradiga värmen. Bättre än så blir det liksom inte. Nu ska jag damma sovrummet och städa vårt badrum. Sedan blir det upp till maken att hålla ställningarna då jag och kidsen drar till regnigare breddgrader. Vi ses snart, Sverige!

Ps: Känner du dig på riktigt bra humör vill du kanske dansa där det svänger riktigt ordentligt?

20 Maj

Födelsedagsbarn.

Som femåring gick jag på gympa där ”vi gjorde oss tjocka och vi gjorde oss smala” i IOGTs lokaler. Det var väldigt roligt och det var där jag träffade den vän som följt med mig längst (förutom mina familjemedlemmar så klart). Sådan vänskap är oersättlig. Det är så skönt med människor som man inte behöver förställa sig inför, sådana som vet alla ens bra och dåliga sidor. Grattis C! Du är en pärla.

flowers2