11 jul

När man ska bjuda på lite tacos och någon arrangerar ett arbetsläger…

Jag somnade som en klubbad säl igår utan att ha lagt många strån i kors. Det hade däremot hela halva min familj… Hux flux hade de tömt ut stora delar av ladan på det gamla hö som legat där i eviga tider. Nästa sommar har vi en student och tanken är att vi ska kunna ha en ”festlokal” under tak här inne. För att komma dit krävs mycket jobb och jag är så otroligt glad över all den hjälp vi fick för att komma igång. Aldrig har väl ”en kärleksgärning” suttit bättre!

24 mar

Fira livet.

Igår fyllde maken år. Inte jämt, men nuförtiden firar vi livet när vi kan. Visst är det värt att uppmärksamma att vi fortfarande finns här och nu? Efter att ha sett Josefin Nilsson – Älska mig för den jag är känns det ännu mera så! När jag läser blogginlägget från då jag fick reda på att Josefin hade gått bort blir jag ledsen över att jag inte visste vad hon hade gått igenom. Stackars människa! När vi vänder upp och ner på saker och ting hittar vi sådant som förut varit gömt och ser saker och ting ur ett annat perspektiv. Jag är tacksam för att jag fick se porträttet av Josefin även om hennes historia är så tragisk.

Nu när vi inte har småbarn längre är städning något som handlar om att damma, dammsuga, rengöra toaletter och torka golv då och då. Det eviga plockandet är ett minne blott. Jag bekymrar mig inte så mycket när folk ska komma över och hälsa på, de får helt enkelt ta det som det är. Jag gillar dock att göra det lite extra fint och festligt. Hur fint och festligt det blev efter gårdagens röjande har jag inga bilder på, så du får hålla till godo med hur det såg ut när jag hade öppnat tvärdrag för den härliga vårluften och köksstolarna hade fått komma upp i ”skolsalsposition”.

Jag gillar verkligen att fotografera, men jag har blivit dålig på att plocka fram kameran eller telefonen. Kanske är det extra bra att vara i nuet istället för att alltid se på livet genom ett kameraobjektiv, men jag saknar fotandet och jag saknar framför allt de där fotografierna som hjälper mig att återuppleva livets höjdpunkter. Här fick jag i alla fall till ett foto på mitt nya favoritbröd som jag, efter att det bakats och skivats upp, serverade vid sidan av mandeltårta med smörkräm, vaniljbullar och lite annat smått och gott vid dagens kalas.

En ljuvlig soluppgång inledde dagen på bästa sätt. Tänk hur dessa färger kan fylla hela medvetandet med tacksamhet och förundran! Vad är det egentligen som gör en så uppspelt när utsikten ser ut såhär?

Lilla brorsdottern är inte längre så fasligt liten. Hon har hunnit bli ett och ett halvt år gammal och är en rätt bestämd dam med mycket humor och ett härligt skratt! Jag kommer ihåg hur liten hon var då hon alldeles liten och ny låg på sin mycket sjuka farmors bröst. Mamma hade längtat så efter att få träffa henne och njöt i fulla drag. Det var så fint att se!

Tillbaka till firandet. Makens lillasyster och hennes familj hade med sig en enhörningspinata som maken fick slå på tills den avyttrade en mängd godis till de riktiga barnens (och ungdomarnas) stora förtjusning. Vilken urladdning!

När diskmaskinen var laddad och gästerna hade gått hem hamnade enhörningen i återvinningen. Firandet är avklarat, det nya levnadsåret har påbörjats och vardagen står för dörren. Jag känner tacksamhet för det jag har och vill gärna dela hela den ursprungliga sinnesrobönen med dig, dessa ord som ofta ger mig frid trots att jag tack och lov aldrig behövt använda den i kliniska sammanhang. Fira livet! Och vila i frid, Josefin och alla ni andra som gått i förtid.

”Gud, ge mig sinnesro att 
acceptera det jag inte kan 
förändra, mod att förändra det 
jag kan, och förstånd att inse 
skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro 
bli så total att den släcker 
min indignation över det 
som är fel, vrångt och orätt.
Att tårarna slutar rinna nerför 
mina kinder och vreden
slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta om 
möjligheten att nå en 
förändring bara för att det som 
är fel är lag och normalt, att 
det som är vrångt och orätt har 
historia. Och låt mig aldrig tvivla på 
förståndet bara för att jag är 
i minoritet.

Varje ny tanke startar alltid hos en ensam.”

19 jun

Saftig kardemummakaka.

Idag har jag haft besök av ett gäng fastrar och farbröder som gärna ville inspektera huset nu när det börjar bli färdigrenoverat. Vilken härlig eftermiddag det blev! Dagen till ära hade jag bakat min favoritkaka. Den fick sällskap av fasters perfekta mandelmusslor, grädde, jordgubbar, farbrors extrastarka kaffe, Kammebornias rabarbersaft och trevligt samkväm.

Kardemummakaka

Ugnstemperatur 175°C

200 g smör
2 ägg
3 dl socker
8 dl vetemjöl
3 tsk bakpulver
1 tsk kardemummakärnor
3 dl mjölk

Garnering
3-4 msk pärlsocker
ev. 15-20 grovhackade sötmandlar

Smörj och bröa en rund, slät form, ca 26 cm i diameter.
Smält smöret och låt det svalna.
Vispa ägg och socker poröst i några minuter
Blanda ihop mjöl, bakpulver och grovstött kardemumma och tillsätt i äggblandningen tillsammans med smör och mjölk.
Häll smeten i formen. Strö över pärlsocker och ev. sötmandel.
Grädda i 45-60 minuter. (Receptet säger en timme, men kakan är färdig efter 45 minuter i vår raketugn.)
Stjälp upp och vänd kakan rätt.
Servera gärna med mjölk eller valfri dryck!

Ps: I bakgrunden ser du hur mitt projekt ”stamma upp en Dr Westerlund” går. Min inspirationsbild ser du här nedanför (någon Marimekkostyling från för-länge-sedan). Det är långt kvar tills jag kommer dit, men sanna mina ord, jag ska lyckas!

16 jun

Släktkalas i Klackamåla.

Vilken härlig dag! Jag somnar gott i tacksamhet och är så glad över alla fina människor som finns i mitt liv. Idag var det dags att fira Fars storebror och lillasysters jämna födelsedagar. De hade fixat släktkalas i sitt föräldrahem där en annan faster och hennes man numera håller ställningarna. Även om inte alla mina syskon, kusiner och kusinbarn kunde komma var vi tillräckligt många för att det skulle vara omöjligt att hinna prata ordentligt med alla. Jag kollade just igenom alla ansikten och kunde konstatera att jag vet vad alla heter utom min kusins dotters brittiske pojkvän. Det får jag ta nästa gång!

Det där med släkt, familj och allt det där kan vara lite komplicerat. Jag är glad över att det funkar så bra som det gör med det här gänget.

06 nov

Fira, fira…

Sex syskon hemma på samma gång! Det händer inte ofta och var därför värt att dokumenteras.

Innan på dagen hade jag varit hemma med familjen hos min härliga svägerska för att fira hennes fyrtioårsdag. Imorgon åker hon till lillasyster i Australien. Så underbart för dem båda! Jag hoppas de får det riktigt härligt tillsammans de här veckorna.

04 jun

Lillasyster är färdig psykolog!

Min yngsta lillasyster har nu tagit sin psykologexamen och ingen kunde vara stoltare än jag! Jag är så glad över att kunna vara här Umeå för att fira med henne…

IMG_2891

Vi är så långt norröver att det är helt ljust ute fast det är mitt i natten. Måtte dagens nybakade psykologer lysa upp världen på samma sätt som midnattsolen.

IMG_2890

29 maj

Mimmis see-you-later-fest.

Det har varit en ära att få vara vår fina Mimmis (Mimmi är hennes smeknamn, därför skriver jag ut det) kontaktperson från utbytesorganisationen Explorius det här läsåret. Mimmi bor egentligen på trettionionde våningen i ett höghus i Bangkok tillsammans med sina föräldrar och två storebröder. Brorsorna är i Japan och studerar just nu, så det måste ha blivit väldigt tomt hemma på en gång för deras föräldrar! Det här året har Mimmi bott på en gård flera kilometer från närmaste busshållplats tillsammans med ett ungt par som driver ett litet lantbruk, så kontrasterna mellan hennes ”vanliga” liv och utbytesstudentlivet har varit enorma. Hon har verkligen älskat sin svenska upplevelse!

29_2

Snart är det dags för skolavslutning och med den är det också tid för Mimmi och våra andra utbytesstudenter att åka hem till sina hemländer. Jag har förstått att ett utbytesår är något av det mest personlighetsdanande man kan göra under tonårstiden då man är så mottaglig för nya sätt att angripa livet. Många utbytesstudenter växer otroligt mycket. Flexibilitet, nya språk, självständighet, initiativförmåga… Jag kan varmt rekommendera det för dig som har barn som går på gymnasiet. (Våra barn fick uppleva flera ”familjeutbytesår”, så jag tror att det räcker med det.)

29_4

Vår yngsta dotter och Mimmi har kommit varandra mycket nära och S har därför planerat en överraskningsfest för sin vän i flera månader. I går var det äntligen dags för Festernas Fest och tack vare ett gäng mycket samarbetsvilliga, entusiastiska och vänliga barn, ungdomar och vuxna blev allt otroligt lyckat. Vi var många som somnade gott med ett leende på läpparna efter denna något annorlunda Mors Dag.

29_1

05 maj

Festlig fredag.

IMG_2206

Idag fyller min systerson 15 år. Jag kommer så väl ihåg då han var en liten illbatting som hade sönder allt i sin väg. Idag är han ordentlig, ambitiös, snäll och hjälpsam och det var en ära att få fira honom med lite pompa och ståt en dag som denna.

IMG_2209

Min syster hade bakat så vackra (och goda) bakverk. Jag är svag för ”dammsugare” och blev jätteglad för de här små söta munsbitarna. Hur goda som helst.

IMG_2216

Sedan var det (kung) Lennart, födelsedagsbarnets familjs nya katt. Lennart är en norsk skogskatt vars ägare blivit sjuk. Sedan tidiga tonår har jag varit fascinerad av dessa katter. Du må tro att jag ska komma och gosa med Lennart så ofta jag bara kan!

IMG_2232

På väg hem i kväll var solnedgången lite extra vacker. Jag är så glad över att kunna bo på Sturkö och möta naturen här. Det är verkligen osedvanligt vackert…

IMG_2229

06 jun

Hej på ett tag, släkten!

image

Idag är det många som hävdar att familj och släkt inte längre är så viktiga som de var förr i tiden. Förr handlade allt om gruppens överlevnad, om att knyta band mellan olika släkter för att stå starka ekonomiskt och säkerhetsmässigt och om att vara strategisk. Om man hittade på dumheter som resten av släkten fick skämmas över kunde det hända att man blev arvslös, att man förlorade ekonomiska eller känslomässiga fördelar eller att man till och med miste livhanken. Tur att vi har så mycket frihet idag att vi slipper detta hemska… (Eller, nja, det stämmer kanske inte riktigt.)

Hur som helst är jag så tacksam över att vi har haft förmånen att lära känna min mammas kusin och hennes familj så mycket bättre då vi har bott här! Kusin C och hennes man G bor i närheten och har bjudit oss på  spelkvällar med soppbuffé och chokladiga efterrätter, vi har blivit tipsade om lokala smultronställen och vi har haft kul tillsammans. Jag känner mina sysslingar och deras familjer mycket bättre och är så glad över att de idag kunde komma tillsammans med morbror, moster, kusiner och deras familjer (inte i bild)! Min syssling i det långa håret drömmer om en röd stuga i Sverige och är nog inne på Hemnet mer ofta än jag. En vacker dag…

30 apr

Det finns alltid två sidor på ett mynt.

Eftersom jag har tänkt så mycket på att skala ner och komprimera på sistone, eller snarare under de senaste åren, så känner jag att det behövs lite balans. Idag är det dags för den balansen.

Någon lade upp länken till några av plaggen som bars av di kunglige och deras prominenta gäster under kungens 70-årsfirande. Oj, så mycket vackert! Jag hoppas att alla kände sig tjusiga och glada och att festligheterna kan minnas med glädje under många år. Jag brukar alltid titta på Nobelkläderna och måste säga att jag under något Nobelfirande aldrig sett så många vackra klänningar på en gång. Tummen upp för folk som gör världen lite vackrare. Till och med Therese Alshammars blomkostym var ursnygg på henne!

När du har tittat färdigt på allt det vackra kan du få njuta av mina fina föräldrar. Idag firar de 47 år som gifta och jag och mina syskon har livet, våra gener och mycket av det andra som bidragit till att vi är just vi att tacka dem för.

30_1