pyssel – Sida 7

14 jan

Lördag.

Lördag är mångas favoritdag. Jag kan förstå det, på många sätt och vis. Det är då de flesta har chansen att omgruppera sina trupper, städa, fixa, ta igen försummade sociala relationer, springa på fotbollsmatcher, delta eller njuta av konserter, storhandla, laga lite extra god mat, hämta andan… Som sagt. Jag kan förstå att många gillar lördagar. Just den här lördagen blev faktiskt rätt fin till slut. Vädret var underbart och jag kom ut en runda med kameran som sällskap. Utan att ha planerat det på något sätt fick också dagens bilder ett tema. Kan du räkna ut vilket? Jag vill också att du Finner Ett Fel. I sann Fem myror är fler än fyra elefanter-anda finns det naturligtvis flera ”fel”-bilder som är rätt. Nu får vi se om du kan motivera vilket av fotografierna som ska bort. Nå?

22 dec

21 december.

Idag har det julats här hemma! Vi har misslyckats med tre olika julgodisar och lyckats med flera andra. De traditionella julhälsningarna till grannarna blev i år några av våra favoritkakor, Arlas Chokladkolasnitt, inslagna i cellofanpåsar med röda rosetter. De går snabbt att baka, smakar ruskigt gott och blir alltid lyckade. Man ska inte ha dem inne i fulla 20 minuter dock. (Jag brukar kolla hur de ser ut efter 15 minuter. Resultatet beror helt på ugnen man använder.)

Favoritgodiset heter Moster Mays Snask och finns i en julbok jag har här hemma. De smakar precis som de godisar jag helst åt på Farmors julbord!

Just nu luktar det gudomligt från köket. Maken och döttrarna håller på att baka pepparkakshus medan svågern förbereder ostbricka. Det blir ett finfint slut på den här pysseldagen.

17 nov

Hu!

Värmepumpen bestämde sig för att inte riktigt funka som den ska samtidigt som utomhustemperaturerna lade sig runt nollan. Jag är tacksam över att jag inte befinner mig i landsflykt nu…

Vilken dag det har varit! Det känns som att den har varit hur lång som helst. Det kanske blir så automatiskt när man redan har ett fullt schema och får trycka in ungefär ett fullt schema till… Hur som helst var det härligt att få vara ute i snön en stund även om det för omväxlings skulle blåste riktigt ruskiga vindar runt knutarna. Yngsta dottern gav sig på traditionen att bygga en snöskulptur av något slag av den första kramsnön och kom rätt långt. När man behöver göra allt utan hjälp av några trista föräldrar eller storasyskon kanske det inte är så konstigt att det färdiga konstverket får heta ”Snart Klart”?

Sjukdomar, skolmöten och festligheter har satt käppar i hjulet på mina yogastunder under nästan hela hösten. Förra året hade vi pass på andra dagar som passade mig bättre, men nu är det bara att bita ihop och göra det bästa av det jag har. Det var så underbart att äntligen få till ett pass tidigare i kväll! Jag kommer nog knappt att kunna gå i morgon, men det får det vara värt. Övningarna där vi öppnade höfterna var extra jobbiga, något som tyder på att man bär på stora spänningar i kroppen. Det känns sådan skillnad när man lär känna sin kropp och dess kapacitet. Om jag nu bara kunde ta hand om mig så pass att jag fick till mina egna morgonyogapass igen, hm. En vacker dag!

Makens julklapp växer fram rätt fort mot vad jag tänkte. En ”vanlig” halsduk är ett fasligt stickande fram och tillbaka och kan bli lite trist. Jag har dock ett roligt mönster, så nu när jag är färdig med en tredjedel ska nog resten gå av bara farten. Vi har förresten gjort småstjärnor av clementinskal i år också. Stansa ut ur färskt skal med små kakmått (två av de här stjärnorna per skal) och stick hål för fiskelina eller tråd att hänga dekorationerna i. Vi började torka dem mellan vaxat papper under boktyngder, men det blev inte alls lika bra som förra gången då vi använde något annat slags papper. Jag vet inte riktigt varför en del av stjärnorna fick bruna kanter, men det har kanske med oljehalten i skalet att göra? Håller du på med något kreativt projekt? Det är nämligen finfin terapi mot novembertristess. Peace!

04 okt

Spökena har inga ögon att gråta med…

… när PeWi åker vidare mot nya äventyr. Det har varit så roligt att ha dem här! I går fick jag ett förskottsfödelsedagstelefonsamtal med ett halvt löfte om besök framåt våren från en av mina äldsta vänner. Tjoho!

Jag är tacksam över dagen som ligger bakom mig. I kväll frågar jag mig: ”What is keeping me from progressing.” Det ska bli intressant att se om jag får någon klarhet. Hoppas att du fått äta god äppelkaka, lyssnat på rysarmusik på hög volym, blivit inspirerad och upplyft, fått hänga med finfina vänner och kanske klämt fram något kreativt ur skapardelen i hjärnan idag. Det har jag. Peace.

12 jun

Fem dagar kvar.

Snart är det jag och barnen som sitter på ett plan på väg till Köpenhamn via Los Angeles och Paris. Hurra!

Jag och äldsta dottern var på äventyr i eftermiddags. Vi var uttagna till en fokusgrupp där vi förväntades titta på pyssliga nyheter och säga bu eller bä, fika, komma med bra förslag till produktutveckling och lite sådär. För två timmars ”besvär” fick vi produkter till ett värde av $125 var. Ibland är det lite kul att bo mitt i scrapbookingens förlovade land även om ”The Industry” har blivit väldigt vingklippt sedan den ekonomiska kraschen 2007-2008.

Idag fick jag en fin komplimang utav min yogakompis. ”You look great! You are voluptuous.” Hon tecknade samtidigt min kropp i en väldigt timglasaktig form i luften och jag började storskratta. Ja, vem vill inte vara yppig eller kurvig? (Eventuellt tillhör jag den skaran, men jag ska verkligen inte klaga. Jag har en kropp som lyder mig, som gör ungefär det jag ber den göra och som är ganska stark. Vad mer kan man önska?)

Förresten så kommer här en bekännelse. Jag nöjer mig med det lilla trots att jag ständigt önskar ”något mer”. Det gäller till exempel detta hus där jag helst hade velat ändra allt. Nu gör vi inte det då det inte är läge att göra någon helrenovering, men jag kan ändå drömma om fräscha, helkaklade badrum då jag ser en sida som den här…

Tack och hej, leverpastej.

24 apr

Träffa min nya kompis.

Jag hittade en fin sten på marken och bestämde mig för att roa mig med lite ”rock art”. Utformningen har jag snott ganska rätt av härifrån (tryck dig fram på pilarna i de rosa rutorna för många fler idéer) och nu vill jag måla mer! Jag vet bara inte var jag ska hitta sådär släta och fina stenar som jag behöver. Nåja, det ger sig väl! Vilka motiv hade du satsat på om du skulle ägna dig åt detta pyssel?

21 dec

Jul och jul igen.

Lördag med lite julinredning, godisfabrik och paketinslagning är vad vi har ägnat oss här idag. Vi ska ha två stora familjer och lite löst folk här på julafton och eftersom vi har tagit över våra gamla grannars tradition med ”julklappsleken” fixade jag en hel hög finfina grejer från diverse ställen. Grejen är ju att komma undan så billigt som möjligt samtidigt som att deltagarna ska känna att de gör fynd då de öppnar sina gåvor (eller snor dem från någon annan deltagare). Tur att de har flera Dollar Stores här i trakterna.

Vår vän som bor här ett tag fixade fin festmiddag till idag. Det blev ett par revbensrack i den största storlek jag någonsin sett. Grisen måste ha varit gigantisk! Alla tillbehör var också smarriga och nu behöver vi inte äta förrän till julafton ungefär. Tjingeling.

Ps: Jag tittade på Tack för musiken där Jill Johnson är i fokus medan jag slog in paket. Det tycker jag du också ska göra. Jag gillar country. Jag gillar Jill. Jag gillar till och med Niklas Strömstedt sedan jag såg honom live på Vattenfestivalen i Stockholm en gång och insåg att han var en ruskigt bra live-artist.

16 dec

Snöfall på skjutdörrarna.

Vi gillade våra snödörrar förra julen och bestämde oss för att försöka göra något liknande i år igen. Den kvinnliga delen av familjen var lite mer engagerad än resten om man säger så.

1. Klipp snöstjärnor i olika storlek och fason. Här är de flesta av de vi bestämde oss för att använda.

2. Spreja lim som inte biter (”repositionable glue”) på snöstjärnornas baksidor och placera dem med lite varierande mellanrum tills det känns bra.

3. Spreja fusksnö över i några tunna lager och dra bort pappersstjärnorna på en gång. Njut av fönster med frostig känsla.

06 dec

Martha Stewart-inspirerad stjärna, uppgraderad version.

Förra året hittade jag en så fin DIY-stjärna som Martha Stewart hade på sin hemsida. Maken och jag samarbetade och vips hade vi fått till en egen:

Vi var jättenöjda och den lyste upp vår balkong på det minimalistiska och sparsmakade sätt jag älskar. I år plockade jag fram stjärnan, pluggade in kontakten och kunde konstatera att året som gått sedan stjärnan sist användes hade fått så många lampor att gå att inte en enda lampa lyste. Inte orkar man sitta och testa två slingor om det är minst 20 lampor som är pajko och man inte ens vet vilka det är… Vi bestämde oss för att vara riktigt miljövidriga och slingorna åkte i soporna.

Nej, det blev en ny slinga med LED-lampor på koppartråd, s k fairy star lights, och en ny monteringsteknik som Ingenjören fixade. Den nya stjärnan lär inte bara lysa längre, utan är också finare.

06 dec

Nu är det rent och det luktar gott.

Den senaste tiden har jag hållit på med ”produktutveckling” och det har legat You Do-prylar överallt på skrivbord, under skrivbord, på golvet och på andra ställen också. Nog för att jag verkligen gillar mitt arbete, men oreda har jag svårt att ha fördragsamhet med! Idag bestämde jag mig sålunda för att röja eftersom S hade bra skoluppgifter som inte krävde massor av insatser från mig. Hjälp! Alltså, när jag röjer blir det oftast jättebra tillslut, men tiden mellan start och mål är rätt kaotisk… Jag förstår inte hur mycket skräp som kan ackumuleras på ett ställe av en person. Nåja, vissa personer i familjen har direkt och indirekt bidragit, men ändå. Mest var det här mitt skräp och mina viktiga papper. Hoppsan, tur att räkningen jag hittade inte ska betalas förrän 20/12!

Första blompåsen lyfte jag på vid niotiden i morse. Den sista sopsäcken slängde jag tolv timmar senare. Fint! Det känns rätt fantastiskt att på två dagar både ha rensat upp hela värmesystemet och städat kontoret. Värmesystemet består av rör där varmluft blåses från en central i tvättrummet och ut i alla andra rum. Jag hade köpt en Living Social-deal där jag fick en tjänst som vanligtvis kostar $250 för $57! Ett kap. Vår operatör sa att det inte var det värsta systemet han sett, men att han inte trodde att det rengjorts ordentligt sedan 70-talet då huset byggdes. Jag har försökt skruva bort plåtarna och har dammsugit lite med vår vanliga dammsugare, men en sådan förslår inte särskilt långt. Sådan här doningar ska det vara:

Till vänster ser du hur det såg ut när killen satte igång. En närbild kanske?

Åh, mysigt! Och den här stackaren hade mött sitt öde på vår adress. Lilla plutten…

Nu är det rent i alla fall, alla dammklumpar och eventuella bakteriehärdar är bortskrapade, uppsugna, bortgnuggade och bortdesinfekterade och när varmluften sprutas ut i huset kommer nu inte en massa guck och äckel med i denna luft. Jag är så tacksam! Det luktar mycket bättre, det känns fräschare och det är som att en tunn hinna av damm har försvunnit som av ett mirakel.

Idag var det också dags för lite bak av pepparkakshus. Tjejerna hade bjudit in några kompisar och jag njöt av att höra hur varmt och trevligt det lät. Inga svordomar, inga kaxiga ”name callings”, inget fulspel… (Kom ihåg att jag var lärare för ungdomar i den här åldern under rätt många år och var van av att ”vänskap” såg annorlunda ut än då jag växte upp.) Sju tjejer från 11 till 16 år lyckades alltså fixa och dona, skratta och busa, spela spel och baka ut delar till sina pepparkakshus. Det gick bra ända tills monteringen. Då anlitades pappa till att smälta socker, för kristyren som jag hade hittat recept på funkade inte alls som monteringsmassa. Man ska alltså inte tro på allt man läser på nätet, men det visste vi väl redan?

Alla gjorde samma lilla fågelholkshus, men de såg väldigt olika ut när de var färdiga. Här kommer själva grundhuset (man kan se vissa spår av den misslyckade monteringskristyren) och en av tjejernas slutgiltiga resultat:

Själv var jag mest förtjust i de fina polkagrisstängerna. Smaken är inte direkt imponerande, men de är verkligen vackra!