flytta – Sida 6

16 jul

Kungsholmen, Karlskrona, världen och tillbaka.

Hela familjen är nu innehavare av blixtnya pass. Det tog fem minuter på polisstationen och två dagars arbete. Grymt. Jag kommer ihåg hur lång tid man fick vänta ”förr i tiden”. Dessutom skulle man fixa personbevis och skaffa foton som det fanns en massa regler runt. Visa ena örat, le inte för mycket, le inte alls… De nya passen är väldigt snygga och komplicerade och det sägs att de inte ska gå sönder på fem minuter vilket mitt förra pass gjorde. Redan efter första resan hade något lossnat, så passkontrollanterna tittade alltid lite extra på det och mig och min packning resten av resorna vi gjorde tillsammans. Jag gissar att jag var lite passförfalskningsmisstänkt…

Polishuset på Bergsgatan i Stockholm är mer än lovligt fult, men Kronobergsparken och husen runt om på Kungsholmen är rätt charmiga. Jag försöker alltid bestämma mig för vilken av Stockholms stadsdelar som är min favorit. Jag kan aldrig bestämma mig, men det lutar åt Vasastan eller Kungsholmen. Östermalm är definitivt inte stället för mig. Har du något älsklingsställe i vår huvudstad?

Så här charmigt kan man bo. (Nära till park, polishus, tingsrätt, återvinningsstation och badhus.)

Sveriges parker är överlag både lummiga och välskötta. Vilken är din favoritpark? Jag borde väl som Karlskronatjej säga Hoglands park, men jag var alltid så rädd för fyllisarna där, så jag säger nog Ronneby Brunnspark i stället. Där kan man prata om hjärtat i Blekinges trädgård!

16 jul

Tillbaka i röran igen.

Nu har jag haft en högst välbehövlig paus från flyttandet. Vi vet fortfarande inte var vi ska bo, exakt när vi ska flytta eller vilka skolor barnen säkert ska gå i. Det är sådana saker som jag tycker är viktiga. Maken bekymrar det långt mindre. Jag får helt enkelt öva på att ta dagen mer som den kommer och lita till att saker faktiskt löser sig! Något som jag säkert vet är att Formex drar igång den 16 augusti och då kommer jag att vara på plats. Några veckor senare är det en mässa i Birmingham som gäller, så jag hinner öva lite på engelskan innan vi drar iväg på vårt långa äventyr.

När vi kom hem sent i går kväll lade jag märke till hur övergivet vårt hus såg ut. Det var som att själva själen redan hade gett sig av även om vi faktiskt bor kvar. Har du lagt märke till att det är så det känns ibland då man träffar någon som är djupt olycklig eller håglös? Att det är som att kroppen blir en förpackning, vilken som helst? Jag har sett döda människor och upplevt ”förpackningstanken” på hög nivå. Jag tyckte inte alls att det var läskigt, utan mer trösterikt.

Solen skiner från en klarblå himmel. Jag vet inte om det är för att jag ser i syne, men nu ska jag dra igång garageprojektet för att se vad som är värt att spara tills vi kommer tillbaka. Vissa saker får följa med till sommarstället, annat får åka till tippen. Jag vet att jag har tjatat väl mycket om att samla på sig för mycket saker, men här kommer ytterligare en påminnelse. Vissa saker är bara överflödiga! Punkt slut.

08 jul

Ajajaj.

Stenhårt mentalt och kroppsligt arbete tog ut sin rätt. Jag klarade att köra ner till Sturkö, men inte mer. Nu har jag sovit till och från i drygt ett halvt dygn. Dags att njuta av Solen kanske?

07 jul

Loppis No. 1 avklarad.

Det kommer nog att bli lite mer sålt av det som ”blir över”. Jag meddelar när det blir, men gissar om någon vecka eller två. Nu har vi lite extra flyttpizzapengar i kassan och pianot och en massa annat smått och gott har fått hem hos människor vi gillar!

06 jul

I’m going bananas!

Banankartonger överallt. Det borde vara förbjudet att packa saker i banankartonger och papperskassar, låta dem stå på en vind i två månader till 11,5 år och sedan försöka slänga/sortera/bestämma vad som ska få stanna kvar. Syrran kom igen och hjälpte mig hela förmiddagen. Jag ber om ursäkt över att du inte kommer att kunna röra dig i morgon, A… Jag plockade ner allt utom tre kistor från vinden och hon stod nedanför vindsstegen och tog emot allt. Vi klarade oss utan några allt för allvarliga arbetsplatsolyckor, tack och lov.

Efter fyra timmars eget sorteringsarbete ser det nu ut som att vi har en soptipp här utanför. Det kommer inte att bli bättre under kvällen! Det roliga med att sortera är nostalgikickarna man får, det vemodiga med sortering är att det faktiskt inte går att spara allt. Jag är noga med att spara teckningar i lagom mängd som visar barnens utveckling, speciellt då vi har ägnat oändliga timmar till att rita och pyssla genom åren. Många skolböcker rök nu. Vem tycker att det är roligt att titta i fylleriböcker från trean liksom? Nej, just det. Ingen. Det är min gissning att de är ungefär lika roliga att läsa efteråt som de var att skriva i då det begav sig.

Så ja. Hela yngsta dotterns rum är fortfarande fullt av en massa grejer som ska hinna sorteras innan i morgon kl 10 då det i alla fall kommer minst två personer på loppis. Är du sugen är det bara att titta in mellan 10 och 12 på Drejarvägen 5 i Segeltorp. Billybokhyllor, leksaker, inredningsprylar och böcker är det som det finns mest av, men en del annat också. Lite kul scrapprylar, skor och kläder t ex. Vi ses kanske?

05 jul

Lista att bocka av.

~~Musikrummet~~
~~Vardagsrummet~~
Köket – nästan klart, några prylar för att klara lätt kökstjänst och städskrubben är kvar
Hallen nere – nästan klar, bara ”alltmöjligtlådan” ska tömmas, skorna som vi ska använda tills vi åker kan jag inte packa
~~Tvättrummet~~
Sovrum 1 – jag har tömt våra garderober och snart hela byrån, bokhyllan ska tömmas
Sovrum 2 – allt kvar
Sovrum 3 – allt kvar
Sovrum 4 – allt kvar
~~Arbetshallen~~
Vinden
Garaget

Ojojoj, det är mycket kvar! Snart ska jag iväg och jobba några timmar och efter det har jag resten av dagen och hela morgondagen på mig att bli klar med åtminstone så mycket som möjligt. På lördag åker jag ner till Sturkö igen, men jag får nog ta mig upp hit igen ganska omgående. Är det någon som har en flytt i klart minne? Hur många flyttkartonger använde du? Jag har packat 20 och har tio tomma kvar, men inser att det kommer att behövas många fler.

03 jul

Step by step.

Tack, tack, tack till mamma och en syster som tar hand om två barn på Sturkö och en annan syster som har offrat en hel dag på att hjälpa mig packa här hemma. Det är skönt att kunna få hjälp då det verkligen behövs. A och jag kom jättelångt idag. Nästan hela nedervåningens lösa pinaler är packade. (K hade med sig silkespapper och bubbelplast hem, så nu är servisen packad, A.) Vi hann börja med pysselprylarna också, men de är lite kluriga att sortera. En arbetshög som jag måste ha tillgång till här i Sverige inför Formex, en flyttlåda med saker som ska skeppas till Amerikat, en låda med saker till A och en låda som ska ner till Blekinge för utdelning där. Ojojoj, jag har väldigt roliga saker i mina gömmor! Jag känner för att sätta mig och pyssla en hel dag och vet inte om det är ett plötsligt anfall av inspiration eller förnekelse.

Den som söker ska finna. Vad tror du familjens nyckellåda härbärgerade? 17 udda hänglåsnycklar, tre ”borttappade” nyckelknippor, nyckelknippor som ser viktiga ut (men jag har ingen aning om var de kan fylla sin funktion), ett stort antal nyckelbrickor, många majblommor (varför låg de i nyckellådan), tre fungerande hänglås med nycklar, ett ordentligt cykellås och ett inte oävet antal nycklar som säkert passar någonstans. Frågan är bara var…

Dagens middag. Blomkålsmos och vegetarisk kålpudding. Maten består numera av sådant som blivit kvar i kylskåp och förråd. Vi vill ju inte lämna god mat att förfaras!

Viktiga inredningspinaler som ska packas in i bubbelplast för att klara transporten över Atlanten. Hallmöbel från Norrgavel, några fina vaser/krukor och de viktigaste tavlorna. Ja, det är sant att fuskpälspläden också ligger där. Den är inte riktigt vår stil, men alla i familjen älskar den då den är hur skön som helst och jag lovade mellandottern att ta med den så vi slipper frysa i vinter!

Fem USA-lådor så här långt. Vi är duktiga på att inte ta med oss ”för mycket”.

Allt det här ska inte få följa med. Mest är det böcker. Familjen är bokgalen och vi kommer ändå att ta med oss ganska många. Därmed inte sagt att det inte blir jättemånga böcker kvar hemma att förvara tills vi kommer tillbaka. Suck!

03 jul

Så svårt att packa!

Inte skära, bara rista… Får du också associationer till det uttrycket, eller är det bara jag? 🙂 Nu håller jag på att packa ihop allt för tredje gången i mitt liv. Jag kan säga att vi har skaffat oss en massa onödiga grejer under de snart tolv åren vi har bott här i huset och nu går det inte att sortera bland allt utan att minnena trillar över mig. Det började med sonens första par skor då vi visningsstädade och det fortsätter i en oändlig ström. Det går ju bara inte att spara allt! Men – jag vägrar en utradering av vår historia nu när det går att välja. Stackars alla som abrupt förlorar sina hem i naturkatastrofer och krig. För att fira alla fina barn, att de växer och blir tonåringar och sedan vuxna, ansvarstagande människor får du Gs favoritsång då hans fot passade i den här lilla skon – Fred Åkerströms Kajsas Udde.

29 jun

Himlen gråter lite med mig.

Om en kvart får en ny familj förstatjing på vårt hem. Det är så sorgligt så jag måste gråta en tår även om vi säljer för att det står nya och spännande äventyr på agendan. Det är ju ändå mitt hem, vårt hem, som nu försvinner. ”Home is where your heart is” får en helt ny betydelse. Inflyttning 1 augusti för de andra… Hoppas att de vill ha många av våra möbler! Har du flyttat tvärs över jorden då du redan har haft ett fullt bohag? Hur löste du det? Vi tar inte med oss särskilt mycket. 12 kubikmeter last kostar 40 000 kr att skicka. För den summan får man en hel del på Ikea. Tonårshem igen då?

01 maj

Hej igen!

Bloggen fick spatt och ingenting syntes här på några dagar. Tanken slog mig att det kanske var dags att lägga ner igen, men jag bestämde mig för att jag faktiskt fortfarande gillar det här forumet. Jag är glad över att ni som är med här och läser, och ibland är med i diskussionen, finns i mitt liv. Några av er har jag med mig ändå, andra kanske skulle försvinna i cyberrymden. Jag träffade ett par av mina bloggläsande vänner (Hej fru Ö och fru W!) och det var ju rysligt trevligt. Vänner kan man vara på olika vis. Det tycker jag är lite kul.

Idag flyttar Thailandssyrran och hennes familj in i sitt nya (hyres-) hus fyra kilometer härifrån. Det tycker jag är toppen. De har varit här hemma för att låna nätverk eftersom Telia inte direkt hållit vad som var överenskommet. Deklarationer måste lämnas in oavsett om man bott utomlands eller ej. Om en stund drar flyttbomben igång. Då lyfter vi och kånkar så svetten flyger gissar jag. Grattis till oss som får ”gratis” motion!

Tjejerna med sin lilla kusin.

S tyckte att det var väldigt kul att leka med sin storkusin trots att han blev lurad på bollen om och om…

… och om igen.

Ps: Idag höll jag på att slänga kameran rätt i soptunnan. Jag insåg själv att det hade varit rätt fånigt, så jag lät bli. En vacker dag ska jag byta. Tills dess ska jag lära mig att vara mer varsam om den här stackaren som faktiskt inte har mått bra på ett år nu. Inte konstigt att den trilskas.