27 mar

Nyfiken i en strut.

Om du kom till en härlig plats vid Östersjön för att insupa vårluft tillsammans med barn och åldringar och möttes av ett gäng svartklädda karlar med bister uppsyn som höll på att spruta tändvätska på upp- och nedvända kors samt poserade framför dessa med en lie med en getskalle på – skulle du då vända och gå till ett ställe lite längre bort? Det gjorde vi. Undrar just vilket black metal-band som höll på att plåta sitt nästa skivomslag? (Hoppas att tändvätskan hjälpte i den hårda vinden, hör ni!)

27_1

27_2

En ask Paradis verkade avleda barnen från de läderklädda skrikmusikerna, eller så märkte de aldrig något. Vi hade det så mysigt och till och med mamma orkade gå tre kilometer… Jag är imponerad varje gång vi lyckas få in fler än oss själva i vårt hus, men det är verkligen större än jag tror! I går var vi arton stycken och jag tyckte inte direkt att jag stördes av extrem trängsel. Alla hade en egen sittplats och mer kan väl inte krävas?

Idag fyller min syster i Skottland år (ja, det finns tre midsommarbarn i vår familj), så för att avleda dig från de läskiga killarna här ovan får du lyssna på den sång som jag starkast förknippar med min kära födelsedagssyster. (Lyssna gärna på hela Maritza Horns album Jämmer och Elände. Oslagbart i sin genre!)

05 apr

Hem och vända.

Bästa helgen på långa tider. Det var så underbart! Kalifornien är för packat med människor, det finns inte vatten så det räcker, risken för stora jordbävningar är överhängande, staten har gått i konken och skatterna är höga (jämfört med många andra amerikanska stater), brottsligheten är hög, det finns många utslagna i storstäderna, trafiken är hemsk… Är du övertygad om detta ställes förträfflighet än? Jag gör vad jag kan för att intala mig att det inte finns något att hetsa upp sig över, men norra Kalifornien kommer alltid vara ett av mina favoritställen på jorden! Här kommer några nedslag från lördagen.

4_1

Tänk till exempel att man kan stå och se någon bemästra en sådan här parkering på tvärsan i denna lutning och på en gata som mer är som en väl tilltagen gångväg i Sverige. (Tur att det inte snöar så ofta här, om man säger så.)

4_2

Den här utsikten från Coit Tower. What’s not to like?

4_3

Eller tänk att bo med den här utsikten…

4_4

… i det här huset och med den trädgården. Jo, jag förstår att man får kondisen på köpet, för här finns inga hissar eller rulltrappor. Jag såg en kille flytta in i en lägenhet. Han och hans kompis var duktigt svettiga!

4_5

Vi lekte Wedding Crashers i Carmel Mission. Jag och K tyckte det var lite konstigt att turisterna var så otroligt uppklädda, men insåg snart att vi hamnat mitt i värsta festen. Money, money, money. Det här var inget Svensson-sällskap och jag såg höga klackar med röda sulor och små blingväskor med ett och annat C på. Tur att vi inte var bjudna, när jag tänker efter.

4_6

Jag satt i den solvarma sanden och njöt med min varma jacka på och småungarna badade för fullt. Det gick inte riktigt att få ihop, men jag tror att vi var ungefär lika glada.

4_8

Här skulle jag gärna bo igen. 3538 Evergreen Drive var makens och mitt hem under vårt första år som gifta. Vi älskar husägarinnan som blivit en av våra bästa vänner, vi älskar huset, vi älskar området och vi älskar nog allt annat också. Skulle vi ha några miljoner dollar att hosta upp skulle vi säkert få köpa huset. Palo Altos husmarknad är inget för vanliga dödliga, men drömma kan man alltid!

27 mar

Påskafton 2016.

Jag tror hela familjen skulle strejka om vi slutade ha äggjakt på påskaftons morgon… Varje år ser jag med stolthet på mitt uppdrag att gömma äggen så bra att det faktiskt är svårt för mottagarna att hitta dem. Jag försöker att följa hederskodex: inom trädgårdens ramar och synligt för blotta ögat. Många gånger är jag frestad att göra det lite svårare, men jag tror att jag hitintills har motstått denna frestelse. Jag glömde tyvärr att ta tid på årets jakt, men det var äldsta dottern som hittade sina ägg först.

26_2

26_5

26_6

26_9

Jag tog in ett par aprikosgrenar i full blom tillsammans med tre påskliljor som slagits till marken. Buketten luktar verkligen förföriskt gott! Jag är så tacksam över trädgårdens skatter även om det är alldeles för mycket att ta hand om för en familj utan särskilt stort trädgårdsintresse…

26_7

Ljuset i köket var extra vackert mellan varven idag! Vardagsglädje är inte fy skam.

26_8

K, E och jag gick en promenad för att rasta innesittarbenen. Jag är så tacksam över bergen som gör mig lycklig varje dag. Det är en ynnest att få uppleva dem på nära håll.

26_10

26_12

I morgon är det dags för min systers 40-årsdag (hon är i London och blir bortskämd av sina bästa vänner och det verkar i sanning som att de har en riktig toppenhelg), påskkonsert med kören och middag med våra vänsläktingar. Jag hoppas på en fin påskdag, både för dig och för mig. Peace.

13 mar

Dagens Bridal Veil Falls.

I eftermiddags kom min syster och svåger för några intensiva timmars umgänge med oss. Hurra! En dålig maträtt till frukost Las Vegas i går ställde till med matförgiftning, så vi var inte ens säkra på att de skulle kunna komma. De åker nämligen vidare i morgon igen.

12_8

Det är inte bara det att både syster och svåger är osedvanligt trevliga att hänga med. De hade också med sig DET HÄR. Har du sett något liknande? Verkligen (o)tur att de kom.

12_5

12_6

Ännu en strålande vårdag inbjöd till trädgårdsarbete för mig, maken och yngsta dottern innan besöket hade hunnit fram. Jag gillar när S hoppar ihop innehållet i trädgårdsavfallstunnan. Vår trädgård är nämligen så stor att vi hade behövt fem sådana här tunnor runt den här tiden på året. Ja, ja. Vi får göra vad vi kan med det vi har.

12_2

I går satte vi lite penséer i ett par krukor. Det blev Sverigetema den här gången. Det syns kanske inte riktigt, för de blå blommorna har inte slagit ut lika mycket som de gula. Trädgårdens första påskliljor passade på att slå ut dagen till ära. Så fint!

12_14

Besökarna hade önskat att få komma till Bridal Veil Falls, så vi tog med dem på en strapatsrik promenad. Vissa delar av vägen mellan Vivian Park och fallen var fortfarande snötäckta, som här.

12_10

Medan vi plumsade i snö var det andra som roade sig med att paddla. Sekunderna efter att det här fotot togs trillade vår paddle boarder i vattnet. Huuuuu!

12_16

Anledningen till att T och N är i USA över huvud taget är att de passar på att fira Ts 40-årsdag tillsammans med sin bröllopsresa. Den blev nämligen aldrig av för femton år sedan. Bättre sent än aldrig får en särskild mening vissa gånger, eller hur?

12_17

Yngsta dottern och maken. Fint.

12_15

Söstra mi, hon är fin, hon. För några månader sedan var min likaledes fine bror här. Synd att vi inte fick till ett sådant här ”spana in i framtiden”-foto tillsammans.

I natt förlorar vi en timme på grund av den fåniga sommartiden och eftersom jag och tjejerna ska åka in på Music and the Spoken Word för att få in lite obligatoriska körlyssningstimmar för äldsta dottern är det nog bäst att hoppa i säng nu. Det här blev en finfin dag. Den lägger vi i plus-korgen! Peace.

07 mar

Listan.

  1. Musikalisk upplevelse. Vocal Points 25-årsfirande bjöd på sedvanlig musikalisk fest samt fart och fläkt av skönsjungande gossar. Något som vi i publiken fick som bonus var två uppträdanden med många av flydda dagars medlemmar. 60+ män med lena stämband sjöng det här arrangemanget av Nearer My God to Thee, skrivet av James Stevens, solist både i musikvideon och på konserten. Tiden stannade. Magiskt. Vi stod upp och dansade i bänkraderna till andra låtar, så spännvidden i det musikaliska utbudet var väldigt stor.
  2. Överraskningsfest. Vår kompis/självvald släkting fyllde 50 i veckan som gick och hans fru och barn hade fixat en fest värdig den sportfantast J är. Vi var bjudna till Boondocks, ett ställe som erbjuder allt från go-kart och arkadspel till laser tag. Kul! Maten var väldigt god och sällskapet var superbt. Jag har förstått att alla inte uppskattar att hänga med okända människor (typ ingen i min egen familj till exempel), men jag tycker det är väldigt trevligt, särskilt om man får balansera lite med goda vänners sällskap också.
  3. Storstädning. Inte hela huset och inte allt som behövdes göras, men ändå. Känslan att gå på ett nytorkat köksgolv innan det börjar smulas ner igen är rätt svårslagen.
  4. Bekanta på middag. Under en kort tid då jag var rätt mycket yngre sjöng jag barbershop med en kvinna och hennes två tonårsdöttrar i Stockholms utmarker. Det var väldigt roligt kan jag säga… Hur som helst presenterade jag mamman (som var frånskild) i familjen för en gammal bekant från Karlskrona. De träffades på en blind date, jag presenterade dem för varandra, sa tack och hej och the rest is history. De har nu varit gifta ungefär lika länge som K och jag. Mellandottern i familjen flyttade till Utah med sin familj för några månader sedan och idag kom de på middag. Det var väldigt trevligt! Tänk så stor och så liten världen är på samma gång. Jag förundras över detta faktum rätt ofta.
  5. Körrepetition inför påskprogrammet. Det har varit lite si och så med körmedlemmarnas engagemang de senaste månaderna då vi har bytt övningstid. Idag var vi dock mer än full styrka och det var så mäktigt! Vi kommer att sjunga med en 11-årig solist som har en röst som en glasängel… Mhm. Det här kommer att bli bra.
  6. Våren är här. Krokusarna visar färg och påskliljorna kommer snart att slå ut. I natt ska det visst snöa lite, men väderprognosen säger 10-18° de närmaste dagarna.
  7. Syster och svåger på ingång. Ja, alltså inte den här helgen utan nästa, men iiiiiiiiihhhhhhh!
  8. Meditation och begrundan. Att leta inåt ger styrka att hantera livets motgångar. I Filipperbrevet i Nya Testamentet står det i runda slängar tänk på allt som är sant, värdigt, rätt, rent, älskligt och värt att bry sig om och gör det som är rätt så ska fridens Gud vara med er. Med tanke på vad som händer i världen och runt mig känner jag att jag inte tackar nej till lite frid. Jag tänker alldeles för mycket och jag HATAR när framtiden gör mig olycklig och bekymrad, särskilt när jag tänker på vilket slags liv våra barn står inför. Det är alldeles för lätt att fatta fel beslut. Det här är våra modiga kompisar och grannar. De är knappast ensamma om sin historia och jag kan säga att grannskapet nästan bokstavligt har vibrerat av känslomässiga vågor sedan de gick ut officiellt med sin historia. De har fått hur mycket respons som helst från när och fjärran. Livet är inte lätt, inte rättvist och för det mesta blir det inte alls som man har tänkt sig. När man inser att man själv är kapten på sitt eget skepp blir det lättare att navigera rätt.  ”Om du vill ha en vän måste du själv vara en” som min fröken Christine skrev i poesiboken för mer än 35 år sedan håller än. Själv försöker jag för tillfället bli vän med mig själv. Jag har upptäckt att något som fungerar bra för mig är att hjälpa andra. Tror du att det skulle funka för dig också kommer här tipslistan som jag gjorde och skrev ut häromdagen. Nu står den på hyllan i vardagsrummet som inspiration för alla som behöver sådan. Peace.

4_3

6_1

24 jan

Happy National Handwriting Day!

Jag borde kanske ha suttit och övat på att skriva dagen till ära, men se, det gjorde jag inte. Jag städade, hade Jane Austen och Charlotte Brontë-maraton med nya stickningen i knät och hann sticka upp en dryg tredjedel. Jag brukar mest sticka till andra, men eftersom jag räknar med att nästa 40-årssjal först behöver påbörjas i februari passar jag på att fixa en lila tantmössa med krokusmönster till mig själv.  Garnet heter Madelinetosh Pashmina och bjuder på en extra trevlig stickupplevelse och mjuka och härliga plagg när man har stickat klart. På östkusten har de världens snöstorm just nu, men här känns det som vår. Trots det är det skönt med en mössa på huvudet under morgonpromenaderna.

23_1

Duktiga och söta Sofia Talvik har en ny musikvideo ute. Så snyggt filmad!

Förresten var yngsta dottern barnvakt i går, men jag fick rycka in och trösta lite. När Lillan fick spela piano blev det genast lite muntrare tongångar. 18 månader gammal och kan mest säga ”No!”, men sjunga med kunde hon minsann! Musiken kan läka, peppa, trösta och hjälpa på så många sätt och vis. Jag är så tacksam över att jag har också det språket att ta till när orden inte riktigt räcker.

23_2

19 jan

Martin Luther King Junior Day.

Idag har vi firat Doctor King med en ledig dag som bjöd på sovmorgon, second hand, lite asiatisk specialmat, yoga och Guldbaggegalan framför ett bord med räkningar, pyssel och annat roligt som en människa kan underhålla sig med. Att se Madeleine Ekman ta emot en guldbagge för 2015 års bästa film var nog det roligaste av allt.

Jag mötte Lassie-historia: För många, många år sedan hade jag förmånen att få umgås med Madeleine då och då under några år. Jag såg henne utveckla sitt filmintresse genom sina studier, jobba med casting och flytta från varmaste södern vidare till Hufvudstaden för att så småningom hamna i kallaste norden. Jag och maken utbildades bland annat av henne under nittiotalet i hur man tittar på film ”på riktigt”, något som jag aldrig kommer att glömma. Ska man tala om folk som förtjänar att lyckas så måste nog denna kvinna få komma längst upp i listan. Hon är genuint trevlig, fantastiskt rolig och otroligt snäll. Dessutom har hon kämpat hårt för att komma dit hon är idag och jag är så glad att hon får jobba med det som hennes hjärta brinner för. Grattis till ditt välförtjänta pris, Madeleine! (Jag hoppas katterna inte blir avundsjuka på skalbaggen.)

18_1

Jag vill också passa på att tacka MLK för hans livsgärning och all visdom han spred runt omkring sig under sin tid på jorden:

”Life’s most persistent and urgent question is, ’What are you doing for others?'”

17 jan

Långlördag.

I morse fick jag med 4/5 av familjen ut på promenad i Rock Canyon. Det var så skönt trots att snön hängde i luften och det var lite grått. Lördagar som inte har några aktiviteter inplanerade är guld värda.

I Sverige firade min kusin sin 40-årsdag med glitter och glamour, liveband och god mat. Själv satt jag och målade och skrev precis hela kvällen. Det glittrade lite det också, för jag målade med Lumin Artés Twinklingfärger och skrev med det sega guldbläcket jag har. Borde leta efter något annat, för jag blir alltid frustrerad på det. Hoppas att din helg glittrar lite extra på något vis!

16_1

16_2

16_4

16_5

16_6

16_7

16_8

22 nov

Hello!

Så vackert hon sjunger, den fantastiska Adele. Helt underbart. Och hennes texter gör sådär lite lagom ont, men inte värre än att det går att lyssna igen och igen och igen. Nästa söndag är det första advent och innan dess ska vi hinna med Thanksgiving på torsdag.