skapande september

08 sep

#skapandeseptember, handarbete.

Nu har vi kommit in en bit i september. Vissa av Skapande september-orden, som jag faktiskt varit med om att välja själv, visar sig vara svårare att tolka än andra. Andra har jag en klar bild av ända tills jag ska göra vad-det-nu-är, men så visar det sig att det inte alls går. Då får jag byta plan. Handarbete visade sig vara ett sådant ord. Jag hade bestämt mig för att testa olika kreativa stygn för att äntligen släppa blocken som gäller fri sömnad. Jag har nämligen en jättefin duk som måste bli färdig, men varje gång jag plockar upp den låser det sig. Det blir för fritt att bara ha en dåligt kopierad bild att följa då jag ska sy. Ska jag kunna bestämma alldeles själv hur jag vill att det ska se ut? Hu! Hur som helst, det blev ingenting av de kreativa stygnen. Jag bläddrade i alla fall igenom min bok Modernt broderi av Lauren Holton som inspiration, så kanske är jag ett steg närmare den där duken. Jag vill ju använda den i verandan när den är färdigrenoverad och den dagen närmar sig med stormsteg…

Istället för stygn fick det bli ett annat slags handarbete. Jag kommer från en kreativ familj och har gift in mig i en annan. Folk är konstnärliga på både det ena och det andra sättet. Det är lätt att stoppa sin egen utveckling på något område där man inte känner sig lika duktig som någon annan. Äh, varför ska jag göra detta då någon annan är mycket bättre? Det är ju fånigt tänker jag. Alla har sitt eget uttryck och att ge utlopp för sin inneboende skaparlust är viktigt! Eftersom detta projekt är tänkt att bryta invanda mönster bestämde jag mig därför för att ge mig in på ett territorium som är mycket outforskat för mig och satte mig för att rita händer i långa banor. Jag tog hjälp av olika konstnärer som generöst delat med sig av sin kunskap på nätet och fick många bra tips och råd. Tanken var aldrig att få till en slutprodukt, bara att öva. Testa du också. Det var ju jätteroligt!

Här hittar du alla ord i utmaningen Skapande september.

07 sep

#skapandeseptember, guld.

”Morgonstund har guld i mund.” För mig är detta sant på så många plan. Jag älskar att stiga upp tidigt, jag älskar de mjuka morgonljuden, att det är ännu tystare än det blir senare på dagen (även om vi bor på ett lugnt ställe), jag gillar att jag känner mig full av energi och jag gillar känslan av att hela dagen ännu ligger framför mig. Maken funkar helt tvärtom. Han gillar nattens stillhet och fick han välja skulle han ta sovmorgon och istället stanna uppe in på tidiga morgontimmarna.

”Gyllene morgon”, så får jag nog kalla detta foto. För mig är det självklart att det får sällskap med Jumpers ”Solen stiger upp även idag” på mycket hög volym.

Jag vill nog lägga till ett foto på min gyllene äppelmust också! Älskar den här tiden på året och råsaftcentrifugen som räddar frukt som kanske inte är så kul att äta. Både äppelmust och päronmust är riktigt smarrigt! För dig som inte har egen frukt kan jag tipsa om exempelvis Willys 20-kronorslådor med frukt och grönt till riktigt bra priser, eller att fråga någon i bekantskapskretsen som har mycket frukt över.

Här hittar du alla ord i #skapandeseptember.

06 sep

#skapandeseptember, fantasi.

Med dagens ord fantasi skulle ett riktigt färgrikt och expressivt inlägg kanske förväntas? Problemet är att jag och fantasi har en lång och problematisk relation bakom oss. Jag brukar säga att ”jag är korsstygn” och att mitt liv på så många sätt är ordning och reda, räta vinklar och rätt ordning. Detta gör att det liksom inte finns utrymme för så många utsvävningar när jag ska hitta på något. Jag älskar att lyssna på Queen och The Ark, men dessa gruppers frontfigurer är för färgglada, för påträngande, för mycket på alla sätt och vis jämfört med mig. De hade/har säkert en inneboende kreativitet och förmåga att tänka utanför alla givna regler. Jag är helt enkelt bra på annat. Det betyder inte att jag behöver sitta ner och nöja mig med all den där fyrkantigheten, utan till dagens projekt plockade jag fram en riktig klassiker. Julia Camerons bok Lev kreativt (The Artist’s way) var otroligt populär då vi bodde i USA på nittiotalet. Jag lånade den på biblioteket och när vi bodde i Orem många år senare köpte jag ett exemplar på bokrean. Så småningom blev det också ett svenskt exemplar. Man skulle kunna tro att det betyder att jag älskar boken, men den är lika jobbig som min relation till fantasi tänker jag. Det finns många guldkorn, det ska inte stickas under stol med. Det finns också ordgegga i dess smörigaste form och lite för mycket New Age för min smak. Det här är en praktisk bok som egentligen är ett tolv veckor långt kreativt projekt. Jag har börjat, men aldrig avslutat detta. Flera gånger till och med. Som du ser har jag markerat vissa övningar och citat som känts viktiga och uppenbarligen har jag fortfarande boken kvar.

Efter allt det här undrar du kanske hur det kommer sig att jag lägger upp ett inlägg utan något vidhängande genomfört projekt? Då kan jag lugna dig med att det finns en lång lista i min dagbok, men jag bestämmer själv vad jag vill dela med mig i bloggen. Dagens tolkning av fantasi blev helt enkelt något slags hjärngympa. Jag är mycket nöjd med resultatet och påminner oss alla om hur viktigt det är att öppna upp oss för förändring då vi känner att vi har stoppat ner oss själva i en låda, då vi råkat ställa oss i ett hörn med ryggen mot världen, eller om vi bara behöver lite extra pepp. Julia påminner om att vi alla är kreativa varelser och att vi behöver vårda den sidan av oss själva. I det håller jag helt med henne och jag kommer säkert att fortsätta komma tillbaka till denna bok.

Här hittar du alla ord som ingår i #skapandeseptember.

05 sep

#skapandeseptember, efterrätt.

Dagens ord valde jag med en mycket klar tanke på vad jag skulle göra. Så blev det inte alls. Jag rörde mig bort från konstnärliga sötsaker och bestämde mig för att gå in på en annan väg. Jag fokuserade istället på citatet ”barnbarn är livets efterrätt”. Några sådana har jag inte än, men jag övar gärna på mina syskonbarn. Jag tänker mig att det är lite av samma känsla. När vi träffas försvinner vardagen och både de och jag får till vår stora glädje pyssla hur mycket vi vill. Som förälder är det mycket rutiner, lite tjat och ibland tjuriga miner, både hos barn och vuxna, när tröttheten tar över. Generationen över föräldrarna kan kosta på sig att fokusera bara på sådant som är roligt. Det är precis det jag gör när jag är med syskonbarnen, för hemma har jag inga småbarn som kräver min uppmärksamhet. Jag kan ta sovmorgon, slipper nattskräck och behöver inte bråka om intag av grönsaker, så en eventuell återhämtning går snabbt.

Tolkningen av dagens ord är inte bara luddig. Det blev mycket pyssel också.

Trolldeg
4,5-5 dl vetemjöl
2 dl salt
2 dl ljummet vatten
2 msk rapsolja
Blanda ihop ingredienserna (rör först med slev, knåda ihop degen på slutet) och färga med karamellfärg till önskad nyans. Går att grädda i 100°C i 2-3 h för att torka snabbare.

Den unga damen är en hel teaterföreställning i sig själv och igår bjöd hon på högklassig underhållning även under tiden vi spelade Den försvunna diamanten. Hon hette Hilda, blev närmare hundra år gammal, gick med kryckor (två paraplyer), var halvblind och lät som att hon hade rökt tre paket cigaretter hela livet. I hatten hade hon en godispåse med innehåll som hon generöst delade med sig av om man bara smörjde tillräckligt med fjäsk.

Den unge mannen levererade oneliner på oneliner.

M läser bok. ”Pingvinpapporna står blickstilla i två månader medan de ruvar på sina ägg.”
L: ”Asså, jag hade nog gett upp och gått hem till mig.”

M: ”Är A fortfarande lika busig?” (M får ofta höra om kompisen A:s busiga upptåg.)
L: ”Det är jag som säger vad A ska göra och sedan gör han det.”

Vi ska gå och lägga oss och jag blir inbjuden till L:s perfekt städade rum.
L: ”Du får lägga dig försiktigt, för jag har precis bäddat sängen så fint.”

Innan vi skulle gå och lägga oss blev jag bjuden på disco i storasysters rum. Hon har en modern lampa som kan skifta färg, så hon ropade ”Hej Google, sätt på rött ljus. Hej Google, spela disco på Spotify.” och sedan var discot igång. Jag kan tala om att det bjöds på riktigt coola moves och jag dansade nog vildare än jag trodde, för idag har jag träningsvärk… Bästa efterrätten, inte en enda kalori inblandad!

Här är utmaningens alla ord.

04 sep

#skapandeseptember, detalj.

Från början skulle den här utmaningen bara handla om att plocka fram våra systemkameror mer ofta. Jag har gillat att fota sedan FA foto (fria aktiviteter) på högstadiet. I perioder har jag fotat jättemycket, ibland har jag varit mer intresserad av bildbehandling än fotohantverket och där är jag kanske fortfarande. Ytterst sällan fotar jag med manuella inställningar och bara om min överlevnad berodde på det skulle jag på riktigt lära mig hur mina objektiv exakt fungerar med olika inställningar för tid och skärpedjup. Detta är detaljer som är ytterst viktiga för att en fotograf ska kunna utnyttja sin kameras fulla kapacitet. Till dagens utmaning bestämde jag mig därför för att inte bara fotografera en detalj (Vajlans Dr Westerlunds bladnerver), utan också jobba med kamerans inställningar.

När jag väl kommit in i ett fotograferingsstim är det lätt att jag fortsätter uppehålla mig där. Det känns roligt att den här utmaningen verkar funka. Lagom till min mest intensiva naturpromenadsperiod kommer jag nu kanske att mer ofta ta med mig kameran ut. Jag kan fundera på nyttan av att ha tio tusentals fotografier sparade, många som bara fokuserar på detaljer. Detta får bli något att ta ställning till en annan dag. Hur går det för dig? Jag får uppdateringar om genomförda utmaningar av dottern via sms och jag har ett gäng släktingar och vänner som följer med via Facebook. Jätteroligt! Här hittar du alla orden till utmaningen.

03 sep

#skapandeseptember, cirkulär.

Dagens ord tänker jag har flera tolkningar. Innan jag var klar hade jag påbörjat fyra olika projekt och slutfört två av dem och detta trots att jag kliade mig i huvudet över vad jag skulle hitta på. Detta måste väl vara att bli utmanad på riktigt tänker jag?

Det pratas mycket om ”cirkulär ekonomi”, ”cirkulär konsumtion” och så vidare. Detta är ett nytt påfund i svenska språket och handlar om att man vill komma så nära evighetsmaskiner som det är möjligt. Jag tänkte hur som helst sy scrunchies av min glittriga nyårsklänning till brorsdöttrarna. När jag hade klippt till tyget och började sy visade det sig att symaskinen har gått sönder och backknappen har hängt sig. Jaja, det var väl ändå dags för service. Hur som helst var jag inte sugen på att sy dessa hårsnoddar för hand, så jag gick över till plan B.

Till denna tolkning fokuserade jag på formen cirkel, något som hittas i yngsta dotterns gamla rum. Efter att ha fotat och fixat var jag ändå inte nöjd. Girlangen kändes viktig att få fram, inte bara ljusbollarna, så jag bestämde mig för att gå över till plan C. Jag försökte göra en akvarellmålning med diskmedelsvattenbubblor, men det gick över huvud taget inte alls och slutade i papperskorgen. Man skulle kunna tro att jag skulle ge upp efter att ha utmanat mig själv i en timme, men icke. Det var dags för plan D och fjärde gången gillt!

Nu gick jag över till ordet cirkulärs sanna betydelse: ”Ett cirkulär, en cirkulärskrivelse eller en rundskrivelse är ett papper, skrift eller brev som ska läsas av många, till exempel på en arbetsplats, eller av ansvariga personer på flera olika myndigheter.” Nu råkar ju jag och maken vara de enda personerna på vår arbetsplats vilket kanske inte riktigt kan tolkas som många ens med bästa välvilja, men, men. Min slutgiltiga tolkning av cirkulär blev helt enkelt ett konstprojekt. Lappar av den här typen är ytterst irriterande och typ ingen bryr sig någonsin om att försöka förstå att somliga är mycket mer känsliga för oreda än andra. Jag tänker på allt stök jag mått dåligt över genom åren och är nöjd över att jag blivit mer fördragsam. Lite passiv aggressivitet riktad åt min kollega som emellanåt är dålig på att ställa in skitig disk i diskmaskinen kan väl ändå vara på sin plats? Han tyckte i alla fall att det var roligt.

Imorgon går vi över till att fånga detaljer. Här har du alla ord till utmaningen. Heja, heja!

02 sep

#skapandeseptember, böljande.

Till dagens ord böljande hade jag en mycket klar bild av vad jag ville göra. Här ute på ön blåser det ofta och mycket och jag ville fota ett spetstyg som böljade i vinden och få till ett vackert svartvitt foto. Men du vet hur det är. Vädret rår man inte på, oavsett vad somliga verkar tro. Stilla och lugnt är väl härligt när man vill sitta och gotta sig i sensommarsolen. Ska man ta ett coolt och kreativt fotografi funkar det sämre, så jag fick gå över till plan B. Den har du här:

Ett akvarellpapper tejpades runtom med Biltemas blå maskeringstejp. Den har ett lite försiktigt lim som är tänkt att användas på tapet. Någon gång såg jag någon måla flödigt i ett liknande mönster med en mycket större pensel på ett mycket större papper. Jag gillade verkligen det jämna mönstret med de ojämna övergångarna och tekniken har blivit kvar i bakhuvudet någonstans. Jag har så många pennor att det inte kan anses vara helt friskt (hehe) och ändå har jag svårt att hitta rätt när jag behöver en. Det kan också vara så att jag känner mig bekväm med att alltid använda samma pennor om och om och om igen. För att Skapande september ska få bli ett projekt som sätter sprätt på mina hjärnceller bestämde jag mig för att ta en penna som jag aldrig använt. Det blev penselpennan Tombow nummer 528, en vackert blå, varm färg.

Jag vill gärna låta den här utmaningen vara en påminnelse om att det finns mycket som är roligt att göra, men som jag aldrig tar mig tid till. Det finns tekniker, material och angreppsvinklar som jag aldrig bemödar mig om att testa. Just därför känns det extra viktigt att jag den här månaden inte behöver producera något som ska bli något. Å andra sidan gillar jag att förena nytta med nöje, så jag gissar att jag kommer att hitta en användning för de flesta av denna månads projekt. Detta lilla konstverk har jag till exempel lagt i kortlådan. Dag två av trettio avklarade! Jag tycker fortfarande det är jätteroligt och hoppas att det får fortsätta så.

Här hittar du alla utmaningar i Skapande september.

01 sep

#skapandeseptember, annorlunda.

Hurra, det är september! 12-13°C om nätterna och man kan andas och ta på sig sköna tröjor. Jag vet att det värker i mångas öron då jag säger något så hemskt, men sanningen är att hösten är min grej. Jag älskar allt från ljuset och luften till hur naturen gör sig redo för sin vintersömn. Jag tänker att det passar bra med något festligt både för den som liksom jag får lite extra oomph av hösten och för den som sörjer att sommaren är över och redan längtar till våren igen. Utmaningen #skapandeseptember kom helt enkelt till för att göra livet lite roligare. Du får göra PRECIS vad du vill med orden på listan. Tolkningen är upp till dig och det finns inget rätt eller fel. Hjärnan mår dock bra av att utmanas lite ibland, så tänk gärna till en extra runda innan du bestämmer dig för hur din tolkning ska utformas.

Så här ser annorlunda (konstgalleri i lada) ut för mig. Vi fixade iordning ladan för att ha dottern och svärsonens vigsel där eftersom alla planer gick i stöpet då COVID-19 tog över världen. Den blev så fin! Nytt golv (tack brorsan) och Pinterest-vacker inredning (tack syrran). Efter festen blev har det här tyvärr en kombination av lagerlokal och snickeri och jag har mer drabbats av stress än härlighet då jag kommit hit. Nu har vi börjat ta tag i det genom att städa iordning och hänga konst på väggarna. Jag har alltid tyckt att det varit kul med fina tavlor i svärmors lada på sommarstället. Varför gömma sådant som kanske inte platsar i hemmet, men som man ändå inte vill göra sig av med? Min morfar gillade att måla i olja, men dessvärre uppvisade han sällan något större konstnärsskap. Några av tavlorna är fantastiskt fina, men de flesta har lite känslan av hötorgskonst. Mamma påstod att det var för att morfar slängde ihop något snabbt för att få in några extrakronor till hushållskassan då och då. Nu får morfars blommor och vintriga landskap sällskap av två konstverk som köptes för 50 kronor på Sikö och vi har påbörjat ett galleri tänker jag.

Ladans väggar är ett konstverk i sig och jag njuter verkligen av att se hur vackert något kan vara trots att det är snett och vint. Häng gärna med på utmaningen! Det kan bli roligt.