15 okt

Årets höstkrans.

Yngsta dottern brukar alltid plocka grejer till mig på väg hem från skolan. När hon var yngre var det ofta buketter, stenar och fina pinnar. Nu för tiden kommer de här gåvorna mycket sällan, kanske för att hon är arton år… Härom veckan plockade hon iallafall in en stor påse kastanjer och igår fick jag henne att plocka kottar för att den planerade kransen skulle bli lite roligare. Jag använde mig av en gammal pilstomme som jag köpte i USA för många år sedan. Den har varit med i både jul- och påsksammanhang och de senaste åren har den hängt utanför vedboden med en pålimmad, mus-äten mjukiskanin. (Här kan du läsa om hur man förbereder naturskatterna för att bäst kunna använda dem inomhus.)

2019 års krans

Förra årets kranssuccé kan inte göras om. Jag älskade kransen och många av mina nära och kära älskade de kransar de gjorde i liknande stil. Jag sparade den, men dessvärre fanns bara stommen kvar efter vinterns förvaring. Någon hade känt sig hungrig… Nu har vi bara fotona kvar, så jag får njuta av dem! Årets krans känns klen i jämförelse, men den var rolig att göra och gör mig glad där den hänger på halldörren. Mer kan väl inte begäras?

2018 års krans
15 okt

Överraskningar.

Igår ringde en man från den ganska lokala blomsterbutiken och frågade om jag kunde ta emot ett blomsterbud. Det gjorde jag naturligtvis gärna. Min syster hade skickat röda rosor och trisslotter. Blommorna är fantastiskt vackra, sådana där sammetsrosor med tusen kronblad (nä, nu överdrev jag visst lite), medan trisslotterna bjöd på det de är bäst på: spänning och besvikelse.

Sådana här överraskningar älskar jag! Oväntade blommor, ett brev eller paket i posten, en liten present bara-för-att… Andra överraskningar kan jag ha svårare att hantera. Någon fixade till exempel en överraskningsfest till mig för många år sedan. Egentligen var det ju jättekul att träffa vänner jag inte sett på länge, men det var ändå något som skavde.

Att stå på andra sidan överraskningen tycker jag däremot är jätteroligt. Dubbelmoral? För några år sedan kom jag hem och överraskade familjen då vi bodde i USA. En i taget fick reda på hur det låg till och slutligen kidnappades syrran i Stuvsta så vi kunde ha tjejmiddag i Stockholm. Det var fantastiskt roligt! Jag hoppas naturligtvis att systern som blev mest överraskad uppskattade det lika mycket. Jag har åtminstone ett minne för livet!