02 dec

2 december 2021.

För många år sedan brukade jag ha julkalender i bloggen. Ett år lade jag upp ett nytt julrim varje dag, något annat år var det barnens pysselkalender och så har det varit länkar till julmusik. I år har jag tänkt att det vore roligt att göra något liknande.

Vari ligger din återhämtning? Var hämtar du kraft när du behöver bygga på, komma igen, lyfta tyngre? Själv hittar jag mycket av den kraften i musiken som du säkert vet, men också i att använda mina händer för att tillverka saker. Handarbeten, pyssel, bak, inredningsfix… Vi har haft aktivitetskalender med barnen, så i år tänkte jag ha en för mig själv. Jag har en hel hög med projekt som jag vill ägna mig åt innan vi är framme vid julafton. Med tanke på att jag alltid brukar sitta ner på morgonen för att skriva i bloggen passar det bättre med en dags förskjutning. Så vad dolde sig då bakom första luckan? Jo, att omvandla några vackra, hemvävda tyger till juliga kuddar.

Jag gillar loppis, second hand och auktioner. Absolut är det ”fyndpåsekänslan” som drar mest då det gäller ett helt paket med grejer. Att köpa grisen i säcken är kanske inte alltid lönsamt, det kan ju leda till att man har slängt pengarna i sjön. Ser man något som man faktiskt behöver eller är villig att betala för får man utgå från det. Jag är väldigt svag för gamla fina handarbeten, men inser ju att de inte gör någon nytta i våra begränsade förrådsutrymmen. Därför försöker jag tänka ”en in, en ut” eller att det måste finnas en specifik plats eller uppgift för något redan från början. Finns inte det ger jag bort till Mia som har en second hand-butik här på Sturkö, eller så säljer jag på Tradera. Så här såg paketet ut som jag köpte sist. Jag såg de hemvävda tygerna och förklädena till hembygdsdräkter och bestämde mig för att det var värt ett par hundra, även om jag inte kunde vara helt säker på att det var hembygdsdräktstyger. (När man bjuder på auktion måste man alltid lägga till ett par avgifter. ”Till vinnande bud tillkommer Inropsavgift om 22,5% inkl. moms samt slagavgift om 30 kr inkl. moms och i förekommande fall även följerätt.” Detta gäller dock inte Traderas auktioner. Där betalar du ditt högsta bud vid vinst och naturligtvis frakten.)

Min Husqvarna var lastgammal redan då jag fick den i 15-årspresent 1985. Den kan möjligtvis ha varit mina föräldrars bästa present till mig. Då jag fick den sydde jag mycket av mina kläder själv. Sedan dess har den använts till att fålla gardiner, sy lapptäcken, sy barnkläder, laga kläder och göra lite mer handarbetsliknande projekt. Igår fick den sy ihop kuddfodral. Jag sydde ihop fram och baksidor med rätsidorna mot varandra och lite drygt en centimeters sömsmån. Jag klippte bort hörnen (inte för nära sömmen) för att det inte skulle bli för klumpigt då fodralet vändes rätt. Som du ser hade jag lämnat mitten öppen längst ner för att sy ihop det sista för hand och hade med det redan fixat hörnen. Vill man göra det krångligt och lite dyrare för sig i sömnadsprocessen kan man sätta dit ett blixtlås. Båda kuddarna jag använde är av en ovanlig storlek och ingen hade något överdrag som används i nuläget. Därmed kan jag låta överdragen sitta kvar permanent och sprätta bort handsömmen om de behöver tvättas.

Det här tyget är min favorit och det syntes inte ens på bilden från auktionsfirman. Kul bonus! Kudden är en vanlig IKEA-kudde i storlek 40×65 cm. Mitt bästa tips för att få en snyggare form på kuddar är att sy fodralet lite trångt. Det gjorde jag inte på kudden längst till höger t ex. (Ett av mina bästa second hand-köp, en gammal kjol i ett fantastiskt tyg som jag köpte just för att göra till kudde för säkert tjugo år sedan. Det fick dragkedja, något som var ett rätt beslut. Detta kuddfodral har nämligen tvättats många gånger och jag upplever att det fortfarande är lika fint.)

I auktionslådan fanns flera löpare och ofållade, hemvävda längder. Maken fick välja det tyg han tyckte var finast och så blev det en liten kudde till. Innerkudden med måtten 35×50 cm är med syntetfyllning och jag tycker att det är roligt att den kom till användning. Nu tror jag inte vi har plats för fler kuddar i soffan. Å andra sidan gillar jag verkligen att ha matchande kuddar i olika storlekar och material, men i en sammanhållen färgskala. Det är bl a så jag ”byter årstid” här hemma. Jaha, ja. Detta var alltså min första lucka i aktivitetskalendern. (Projekten är av väldigt varierande slag för övrigt. Detta var nog ett av de mer tidskrävande, även om det tog max två timmar allt som allt.)

25 dec

24 december.

24_2

Våra Sverigebesökare har verkligen satt en extra knorr på julen! Jag är så glad och tacksam över att de valde att komma hit och fira med oss.

24_1

Så här ser det ut utanför dörren just nu. Det har trillat duktigt med snö hela kvällen och jag hoppas ungdomarna är beredda på att skotta i morgon, hehe. ”I’m dreaming of a white Christmas” har tydligen spridit sig ända till vädergudarna. Tur att det var i går vi var ute på vägarna och körde!

Ha en fin fortsättning på julhelgen. Ät för mycket godis och köttbullar och läs många böcker. Tids nog är det dags för verkligheten igen. Peace.

22 dec

21 december.

21_5

Idag har det julats här hemma! Vi har misslyckats med tre olika julgodisar och lyckats med flera andra. De traditionella julhälsningarna till grannarna blev i år några av våra favoritkakor, Arlas Chokladkolasnitt, inslagna i cellofanpåsar med röda rosetter. De går snabbt att baka, smakar ruskigt gott och blir alltid lyckade. Man ska inte ha dem inne i fulla 20 minuter dock. (Jag brukar kolla hur de ser ut efter 15 minuter. Resultatet beror helt på ugnen man använder.)

21_6

Favoritgodiset heter Moster Mays Snask och finns i en julbok jag har här hemma. De smakar precis som de godisar jag helst åt på Farmors julbord!

21_7

Just nu luktar det gudomligt från köket. Maken och döttrarna håller på att baka pepparkakshus medan svågern förbereder ostbricka. Det blir ett finfint slut på den här pysseldagen.

21_4

21_2

18 dec

18 december.

Bildprogram som krånglar, nyfirad femtonåring, Sverigebesök, snöstorm, julgodis… Det har varit några hektiska dagar! Dessvärre har jag inte tid att skriva något roligt, men varsågod, släkten. Här ser ni bevis på att familjen J har anlänt och att de redan är integrerade i vardagslivet. 😀

18_1

Berg med rårakor. Säkert inte särskilt nyttigt, men otroligt gott!

18_2

Bjällerklang på insidan av dörren och en praktfull krans på utsidan.

18_3

Granen i lite bättre ljus.

18_4

Snögubbspatrullen!

18_5

Femtonåringen.

12 dec

11 december.

11_1

Idag fick jag ett sms. ”NN has crocheted 18 baby blankets for Primary Children’s Hospital that need the ends tucked in. I have no idea what that means, but I know you crochet. Is there anyway you and your girls could tuck the ends in on her blankets?”

NN är bara några år äldre än jag. Hon gjorde en gastric bypass för några år sedan och sedan dess har hennes hälsa bara blivit sämre och sämre. Idag är hon helt sängliggande och bor på ett ålderdomshem. En bekant till oss gjorde en liknande operation tidigare i år och höll på att stryka med på kuppen och jag har hört flera som av olika anledningar ångrar att de någonsin opererades. Låter det för bra för att vara sant kan det många gånger vara det. Jag läste en artikel om en testgrupp i Blekinge som håller på med en modernare version av snabb-bantning. De tömmer ur delar av maginnehållet 20 minuter efter en måltid. De får också KBT för att lära sig nya ätvanor, men jag är inte imponerad av den metoden heller.

Med all min erfarenhet och allt jag har läst kan jag konstatera att det bästa är att lära sig lyssna på sin kropp, men många har inte tid till det idag. Andra vet inte hur man gör. Mår vi dåligt och går till doktorn får vi ofta piller som skyler över symptomen på den riktiga orsaken istället för hjälp att reda upp i våra moderna ätgalenskaper. Det verkar lyckligtvis som att traditionell, modern och alternativ läkekonst börjat existera tillsammans istället för bara bredvid varandra. Att ha en holistisk syn på människan är A och O för att kunna hjälpa någon mot ett bättre liv. Många sjukdomar kan fortfarande inte botas och ibland är piller enda valet för att över huvudtaget kunna eller orka fortsätta leva, men jag är övertygad om att vi så småningom kommer att få svar på varför alla sjukdomar uppkommer och hur vi ska kunna läka våra trasiga kroppar. Det går dock frustrerande långsamt i vissa fall.

Hur som helst. De där lösa trådändarna? Jag fäste alla 38 framför en julfilm som jag inte ens kommer ihåg namnet på, men den var rätt söt och slutade lyckligt och det var mysigt att mysa i soffan tillsammans med döttrarna. Och jo, jag kan räkna. NN hade virkat 19 filtar, inte 18. Jag är ytterst imponerad och jag är säker på att föräldrarna och bebisarna som får njuta av detta vackra hantverk kommer att hitta tröst och glädje i dem.

Ibland är det bra att ställa sig utanför sig själv och titta på sitt eget liv ur någon annans perspektiv. Idag är jag extra tacksam över min hälsa och många saker som jag till vardags faktiskt tar för givna. Peace.

11 dec

10 december.

10_1

Idag var det visst Nobeldagen. Den var ruskigt o-glamourös på den här sidan Pölen, men jag hoppas att du satt bänkad framför de intelligenta och värdiga pristagarna samt kungligheter och andra av Nobelvärde klädda i extratjusiga kläder. Kanske fick du se Anna-Maria Helsing, en spännande kvinnlig dirigent, leda Kungliga Filharmoniska Orkestern? Jag hoppas att maten var mer exklusiv än den som serverades här hemma och att den smakade åtminstone lika gott. När barnen var små brukade jag ibland fixa ”Nobelmiddag”. Det tyckte jag var roligt! Jag har varit mycket dragen åt vegetarisk mat den senaste tiden, men en god bit blodig oxfilé skänkt av en glad kossa hade passat riktigt bra till ett sådant tillfälle tillsammans med mammas potatisgratäng och rödvinssås. Mums.

And so we stay lost in love
Trying to find hope for sale and peace for free
Watching starry skies and empty screens
While settling for loneliness

09 dec

9 december.

yoda

Idag fixas det med julklapparna här. Själv har jag handlat färdigt. Nästan. (Jag måste alltid lägga till det där nästan.) Eftersom vi har ett Amazon Prime-konto använder jag gärna detta bekväma sätt att handla så ofta det går. Man betalar en årsavgift på $99 och det betalar sedan alla transportkostnader. Det ingår också gratis film och musik, men det är jag inte lika bra på att utnyttja. Jag har handlat en del på Etsy, något som uppmuntrar småföretagare runt om i världen. Här i Utah finns otaliga hantverkare och i helgen tänker jag passa på att besöka en julmarknad i grannstaden Provo för att insupa inspiration och kanske handla något litet som fattas till julklappsleken vi kommer att leka då våra gäster från Sverige och Kalifornien kommer på besök.

Vi har ett par grannar som skämmer bort oss med fina och omtänksamma presenter till de olika högtiderna. Årets present slog alla rekord. Biljetter till nya Star Wars-filmen tillsammans med presentkort på popcorn och dricka och därtill en hel ask av deras fantastiska, hemgjorda praliner! De är galna. Vi försöker komma på något omtänksamt och speciellt som de skulle uppskatta, men det är inte lätt. Helst skulle jag skicka iväg dem på SPA, men det här är ingen presenttävling och jag vet att de gör det här för att de kan och tycker om att dela med sig av det de har. Det känns bara lite klurigt att komma på något som känns riktigt personligt.

Om en vecka fyller yngsta dottern 15 år. Att ha både födelsedag och jul i december är inte ultimat, men jag tror att vi har lyckats hålla något slags bra balans i år. Både hennes och resten av familjens bästa julklapp är annars att min syrra och hennes familj kommer, så jag hoppas att vi med gemensamma krafter kan skapa härliga minnen tillsammans. Sådana är mer värdefulla än något man kan köpa för pengar…

09 dec

8 december.

Det där med att uppdatera datorer med nya program. Jag vet inte om det någonsin är en bra idé, för varje gång jag gör det verkar något bli fel. Den här gången kan jag inte få bildprogrammet att funka som det ska, så idag blir det inga nya bilder. Jag får återvinna en från förra året.

8_1

Våra grannar har samma dekoration i år som förra året och när jag åkte förbi tidigare i kväll såg det ut så här, fast dörren var stängd. 😀 Inte har jag några fantastiska tankar att komma med heller. Jag har mest varit nostalgisk idag och tänkt på gamla barndomsminnen. Fina minnen.

Under bokklubbsträffen i kväll pratade vi mycket om att inte räcka till, eller snarare om känslan att inte räcka till. Vad eller vem är det som bestämmer hur vi ska vara? Vilka är ”samhället” som hela tiden klandras för vår sneda uppfattning om vad kärlek är, hur man ska se ut eller vilka som är ”lyckade”? Vi har lovat tystnadsplikt, så jag kan inte dela med mig av de fantastiska historier jag fick höra, men en sak kan jag säga. Det finns så mycket gemensamma erfarenheter och upplevelser! Vi har alla något att dela med oss till någon annan. Livet är så komplicerat, men det är också vackert och spännande. Vi behöver bara bli bättre på att se allt det bra och ge oss själva en klapp på axeln då och då. Peace.

08 dec

7 december.

Idag har jag inte känt någon julefrid precis, men jag fick åtminstone till önskelistan. Det känns som att jag vill slänga ut alla elektriska apparater och deras dumma sladdar, för det blir så stökigt av dem! Evighetshalsduken har åtminstone bara några dagar på sig att bli avslutad, så kanske jag hinner slutföra en sista stickad julklapp som jag skulle vilja.

Glad pepparkaksdeg på dig!

20_9

07 dec

6 december.

Andra advent kom med två tända ljus i adventsstaken, kokt torsk, ris (är det helgerån, det borde väl vara kokt potatis) och persiljesås. Blektrist på tallriken, himmelskt i munnen. Lite Bananagrams, kladdkakemuffins och julmusik på det så har du min hela söndagskväll. Ja, och så kan jag ha somnat i några timmar på soffan.

Efter körövningen (Halleluja, tänk att sjunga vackert arrangerad körmusik varje vecka!) fick jag hänga med några av mina favoritbarn som är mellan 1,5 och 3 år gamla. De är så roliga och kloka och gör mitt liv lite mer spännande! Efter två timmar med dem är jag alltid trött. Inte trött som jag kanske brukar vara nu för tiden, utan trött som jag var för drygt tio år sedan när alla tre barnen var små och det ibland kändes som att man gick omkring i en levande dimma. Efter den beskrivningen känns det lite konstigt att säga det, men jag saknar den tiden ibland. Det är precis som alla säger, att man inte saknar kon förrän den är ute ur båset. Jag kommer ihåg en extra tuff dag i Segeltorp då jag hade haft en evighetslång ”diskussion” med sexåringen, lyssnat till en tirad gnäll, gnäll, gnäll från fyraåringen och tvååringen hade badat i toaletten och trillat i trappan och fått en snygg blåtira. Jag pratade med mamma i telefon och hade antagligen en smått darrande röst, mamma sa ”Du kommer att sakna den här tiden när de blir större!” och jag svarade ”Du, jag tror inte det!” Nu är de större, en annan tid är här och jag saknar småbarnstiden. Vi människor är så förutsägbara…

I slutet av januari kommer Dream Theaters nya megaprojekt The Astonishing ut. Det verkar bli en synnerligen intressant historia. Här kan du läsa mer och lyssna till den första singeln från det konceptet. Glad andra advent!

1_5