monnah

Planttant, samtalsterapeut och samhällsbetraktare

Månad: juli 2024

  • En ö mot en annan, en loppis mot många andra.

    Vår äldsta dotter hade ett önskemål kvar att uppfylla för sin semester. Därför lånade vi med oss två mostrar till henne, satte in bilbarnstolen i syrrans Volvo och drog till en annan sommarö, nämligen Öland. På vägen dit införskaffades ett nytt strykjärn till oss, för mitt gamla pajade häromdagen. (Det gjorde uppenbarligen även bilen i…

  • Loppisen.

    Här sitter jag på loppisen och väntar på kunder. Jag lovade öppet på sommarens varmaste dag, så öppet är det. Vi har haft besök av ett skånskt sällskap, ett från Stockholm, ett av alla ”vi skulle själva kunna ha loppis”-par (men ha det då tänker jag och undrar varför de är här eftersom de ändå…

  • Tid att njuta, del 2.

    I en trädgård finns alltid mer att göra. Under juli månad hinner jag dock knappt med annat än att plocka buketter och skörda det som ska ätas för dagen eftersom det sociala livet prioriteras. (Inte så bara, men ändå.) Imorse såg jag allt som borde ha gjorts på trädgårdsrundan, men jag skiftade om, hämtade telefonen…

  • Korvgrillning, blommande ljung och andra festligheter.

    När solen sken och vinden höll sig rimligt flaxande åkte vi ut till naturreservatet med bordsgrillen, nybakade korvbröd och ett gäng korvar. Vi fick sällskap av ett gäng ytterst närgångna kvigor, en ko med kalv och deras mer än lovligt imponerande vän i viken. Dottern fick öva på sin respekt för nötkreatur (s k koskräck)…

  • Tid att njuta.

    Tack till äldsta dottern och naturen för den fantastiska bukett som står i vardagsrummet. Skönhet och mängder av allt överallt, det går knappt att ta in.

  • Kristianopel och bubbel på Ölandsgatan.

    Ingen sommar utan en tur till Kristianopel, danskarnas sista utpost på den tid då Blekinge var danskt. Hit åker jag gärna en blåsig höstdag då det i princip är folktomt, men det är även charmigt att se liv och rörelse under sommaren. Kyrkan i Kristianopel är så vacker. Älskar att gå på någon riktigt bra…

  • Dag full av liv och ingenting.

    Dagarna är oändligt långa, nätterna går i ett nafs. Jag gäspar och tänker att gårdagen var supermysig, men vi gjorde väl inget särskilt? Städade, tog emot syrran och hennes vän på husesyn, gick en promenad, pratade djupt, åt grillmiddag vid 21.30 som vore vi spanjorer och spelade spel… Ingenting och ändå hela livet.

  • Julirapport.

    Jag sitter i växthuset och hör duggregnet slå mot växthusplasten. Det är perfekt varmt här inne, hög luftfuktighet och det doftar av söt physalis, mustig heliotrop och förmultelse. Årets planttanteri har bjudit på stora utmaningar. Jag delar många av dem med andra. Mördarsniglarnas attacker är brutala. Trots att jag lagt så mycket tid och ansträngningar…

  • Om att se potential i sig själv och andra.

    Där stod Han, mitt ibland en massa andra övergivna och bortglömda. Reslig och stadig, men lite böjd av livets ovarsamma behandling. Ingen gav Honom minsta uppmärksamhet efter de snabbt flackande ögonkasten som även ratade vännerna runt omkring honom snabbare än någon hinner blinka. Damm, fläckar och skav dolde Hans vackra inre. Åren hade satt sig…

  • Om att ha och att äga.

    Loppisen har såklart påverkat mig. Jag suger åt mig mina aktiviteter känslomässigt, det bara är så. Många tankar har därför de här veckorna snurrat runt att ha och att äga. Att styras av habegär, ting och statusmarkörer. Att inte vilja släppa taget om något förgängligt. Att hävda att ”bara jag har detta så blir jag…