31 Jul

Bröllop i Skurup.

Mamma har haft som mål att kunna leva och vara tillräckligt stark för att gå på vår fine grannes bröllop som gick av stapeln i går. Visst fixade hon det! Jag, hon och en av mina systrar (bästa vän med brudgummen under uppväxten) fick en heldag som var helt fantastiskt. Det hällregnade under vigseln och vindarna påminde mest om vädret i november, men det var fint ändå.

Vi stannade mycket längre än jag hade trott var möjligt. Brudparet är mycket intresserade av mat och dryck och därför bjöds vi på det ena läckrare än det andra. Mina favoriter var en lufttorkad vildsvinsskinka och en otroligt god mögelost som serverades med brudens björnbärsmarmelad. Synd att mamma förlorat smaken som en biverkning till någon av alla mediciner hon tar… Hon fick nöja sig med att känna hur femkronorsglassarna från McD svalkade skönt i munnen då vi stannade till i Karlshamn på väg hem

29 Maj

Mimmis see-you-later-fest.

Det har varit en ära att få vara vår fina Mimmis (Mimmi är hennes smeknamn, därför skriver jag ut det) kontaktperson från utbytesorganisationen Explorius det här läsåret. Mimmi bor egentligen på trettionionde våningen i ett höghus i Bangkok tillsammans med sina föräldrar och två storebröder. Brorsorna är i Japan och studerar just nu, så det måste ha blivit väldigt tomt hemma på en gång för deras föräldrar! Det här året har Mimmi bott på en gård flera kilometer från närmaste busshållplats tillsammans med ett ungt par som driver ett litet lantbruk, så kontrasterna mellan hennes ”vanliga” liv och utbytesstudentlivet har varit enorma. Hon har verkligen älskat sin svenska upplevelse!

29_2

Snart är det dags för skolavslutning och med den är det också tid för Mimmi och våra andra utbytesstudenter att åka hem till sina hemländer. Jag har förstått att ett utbytesår är något av det mest personlighetsdanande man kan göra under tonårstiden då man är så mottaglig för nya sätt att angripa livet. Många utbytesstudenter växer otroligt mycket. Flexibilitet, nya språk, självständighet, initiativförmåga… Jag kan varmt rekommendera det för dig som har barn som går på gymnasiet. (Våra barn fick uppleva flera ”familjeutbytesår”, så jag tror att det räcker med det.)

29_4

Vår yngsta dotter och Mimmi har kommit varandra mycket nära och S har därför planerat en överraskningsfest för sin vän i flera månader. I går var det äntligen dags för Festernas Fest och tack vare ett gäng mycket samarbetsvilliga, entusiastiska och vänliga barn, ungdomar och vuxna blev allt otroligt lyckat. Vi var många som somnade gott med ett leende på läpparna efter denna något annorlunda Mors Dag.

29_1

21 Feb

Goda grannar.

Goda grannar är värdefulla på många sätt och vis. De bästa hjälper och stöttar, blir goda vänner, delar fina minnen och växer tillsammans med en. Idag bjöd ”Dalet” in mamma, mig och sin storasyster på smörgåstårta, Budapestrulle och Ulla Mårtenssons första och senaste platta. När man kan dela både glädje och sorg med sina grannar vet man att man har haft tur. Tack för ett ljus i mörkret, god mat, nostalgi och många skratt! Den här dagen läggs till pluskontot.

21_3

21_1

21_9

10 Feb

Tack kära du.

Jag vet att den här bloggen kanske inte är riktigt vad den har varit, men allt har sin tid. Tack till dig som gör mitt liv lite lättare, som lyfter mig, som ger mig kraft, som skänker en tanke, som bara finns och… Tack till min kära tyska syster, till Dig/Er som skickade blommorna som kom idag, till himlens höjd och till min lyckliga stjärna.

I alla tårar finns glädje och lycka. Som Far sa idag: ”Inte visste jag att det kunde vara så roligt att dö!” Alltså, utan humor kan vissa saker bli rent outhärdliga.

10_2

10_3

10_4

18 Jan

Omtänksamhet i praktiken.

17_6

Idag har jag fått många bevis på att det fortfarande finns kärlek i världen. Jag pratar om ett leende, en omtänksam gest och ett telefonsamtal. En skickad blomsterbukett och middag till en familj i en hel vecka finns också på dagens lista över medmänsklighet. Överkurs, men otroligt uppskattat där dessa insatser gjordes! Själv fixade jag vintersallad från en ny kokbok med nyponsoppa, grädde och mandelbiskvier till efterrätt och fick på köpet en fin stund med några av mina syskon och mamma. Peace.

06 Jan

En dag i København.

5_2

För ett tag sedan pratade äldsta dottern ihop sig med sin moster och kusin. De bestämde sig för att den här veckan åka till London för att gå på Harry Potter-utställningen The Making of Harry Potter. Det visade sig att biljetterna var slutsålda och Londonresan blev därmed uppskjuten. Eftersom E börjar studera på måndag ville hon gärna hinna hitta på något roligt, så hon och jag bestämde oss för att resa till København lite hastigt och lustigt.

5_1

Köpenhamn är en trevlig stad. Gemytlig, ganska lätt att hitta i och ovanligt ”liten” för att vara en storstad. Egentligen ska man väl vara där längre än över dagen, men det blev rätt perfekt ändå. Nu för tiden är det lite tråkigt att man har tillgång till samma butiker i alla länder, men det kändes ändå på sin plats att besöka Søstrene Grene och Joe & The Juice. Vi var också inne på Illums Bolighus, en annan av mina danska favoriter. E och jag hittade förresten en ny favoritbutik: Arnold Busck Boghandel på Købmagergade. Det gjorde ingenting att de flesta böcker var på danska… Vilken inspirerande miljö! Jag vill så gärna att bokhandlarna ska överleva. De har det inte lätt och en efter en går under. Nog för att jag gillar Adlibris, men det finns inte mycket som går upp mot att stå och bläddra i nya böcker i en så inspirerande miljö!

5_9

En av dotterns stora intressen är att besöka vintagebutiker och second hand-affärer. Vi hittade flera sådana med mycket intressanta varor. Inne på Time’s Up hade vi lätt kunnat göra av med många tusenlappar om vi hade haft sådana att slänga oss med, men det var spännande nog att känna på läckra sidentyger, pälsar och Chanelkjolar från 70-talet. Så mycket snygga kläder det har producerats och burits genom tiderna! Det är ändå rätt trist att vi inte klär oss lite bättre överlag, hehe.

5_7

Det finaste minnet från den här resan, förutom att det var väldigt mysigt att få tillbringa en hel dag med dottern, var ändå att få träffa en av de vänner jag har känt längst i livet. S och jag blev brevvänner i sexan då våra fröknar började ett vänortsutbyte med våra klasser. Först skrev vi alla några brev till någon i den andra klassen och sedan åkte svenskarna till Hillerød på skolresa framåt vårkanten. Jag tror inte att någon av de andra klasskamraterna har kontakt med varandra, men S och jag har följt varandras öden och äventyr genom åren. Våra liv har utspelat sig ganska lika parallellt på varsin sida Öresund och det är alltid lika härligt att få träffa varandra! Tänk, så tacksam jag är för fröken Kerstin som gav mig den här vänskapen. Till dig som läser vill jag tipsa om Conditori La Glace. Varm choklad och Othellotårta! Hur gott som helst. (Tusen tack S, både för fikat och för att du tog dig tid att komma in till stan. Jag hoppas det inte dröjer tills vi träffas nästa gång!)

5_8

Att det var närmare -10° kallt och väldigt ruggigt idag gjorde faktiskt ingenting. Våra hjärtan värmdes av allt vi fick tillbaka av vår danska grannhuvudstad! Nästa gång åker vi dit när vi kan gå ner i den mysiga hamnen och njuta av sommarvärme. Leve Danmark! (Utropat av den danskälskande svensk jag är… Trots allt hade jag varit dansk om vi bara hade tagit oss tillbaka till 1658 då Blekinge fortfarande var en del av Østdanmark.)

5_6

06 Nov

I tacksamt minne bevarad…

5_1

Alla helgons dag, Festum omnium sanctorum.

Idag tog jag med mig en av Exploriusstudenterna och äldsta dottern på själavandring. Ja, egentligen var det väl mer så att vi klädde oss varmt och någorlunda regnsäkert för att sedan ge oss ut på kyrkogården för att uppleva Sveriges kanske vackraste högtid. Jag uppskattar seden att hedra alla som gått före oss.

Kyrkogården var så vacker trots att regnet öste ner och jag skickade tacksamma tankar och små ”minnesmeddelanden” till mina släktingar och vänner som inte längre finns med oss. Det blev en så fin stund. Efteråt gick vi hem till min svåger och bjöd alla i huset på nybakad lusselängd, pepparkakor, clementiner och varm choklad med grädde. Minnen skapas med hjälp av alla sinnen.

20 Okt

Mitt i veckan, en regnig dag i november.

Idag steg jag upp kl 6 som vanligt. 15-åringen klarar sig själv, men det känns bra att stöka lite tillsammans med henne. Far satt redan uppe och det syntes att hans operationssår från i går blödde. Jag och mamma fick övertyga honom att det inte var någon bra idé att sitta och vänta på att ett blödande sår ska lugna sig då man äter blodförtunnande medicin. Han gick till slut med på att köras in till dagoperationen på öron/näsa/hals. Tur det. Jag fick sitta med på operationen och mina gamla kirurgdrömmar levde upp medan jag följde läkarens och de två sköterskornas fascinerande och mycket väl utförda arbete. Wow, alltså. Så fina de var! Alltså, omtänksamma, försiktiga, roliga, proffsiga, väl samspelta… Det kändes bra att få se sjukvården från insidan, på individnivå. Mitt i allt det tråkiga som stora hälsoproblem medför finns det något varmt och fint, något som tillför energi och ger lite hopp. Fint.

Efter skjuts hem och matlagning till föräldrar och byggbrorsan hann jag med en runda ut till Huset med maten i en yoghurthink och en kall Pepsi Max. Idag lade han golv i tvättrum och badrum. Jag lämnade också av lampan till tvättrummet. Den är verkligen fin tycker jag! Lite nytänkande med klart klassiska vibbar. Renoveringen går framåt och varje dag då jag vaknar vet jag att målet är en dag närmare.

Karlskrona bjöd på International Street Market 2016 på torget och den hann jag och yngsta dottern besöka medan vi letade efter vinterskor till henne. Halleluja! Lite hemgjord engelsk fudge och ett ordentligt mål bayersk mat senare stod dottern som vinnare i den för henne alltid lika spännande utmaningen att hitta ett par skodon som passar, men med ett par jättefina ECCO-stövlar istället för en pokal i handen. Karlskrona är en fin liten stad, även om det blåser rätt friskt rätt ofta. Stan fick namnet Pinan på den tiden militärer huserade i trakterna under lumpen. Jag kan nästan förstå hur detta namn uppkom. 😉

Restaurangen Montmartre fick besök av mig och två gamla kompisar (varav den ena är min kusin) framåt kvällskvisten. En portion Fläskfilé Oscar med klyftpotatis senare kunde jag knappt röra på mig, men jag ville inte missa en smula av allt det goda! (”Det goda” innefattade inte klyftisarna. Sådana tycker jag att jag gör bättre själv.) Det var kul att sitta ner i lugn och (o)ro, ljudnivån var värre än ett dagis efter en läskig Alfonsfilm, och jag hoppas att vi snart kan ta oss tid att träffas igen. Kanske blir det hemma hos oss nästa gång?!

12_1

Efter denna långa dags färd mot natt kändes det skönt att rulla upp hos föräldrarna, sitta uppe och prata en stund och dricka en kopp te. En av mina fina väninnor skickade ett myspaket till min födelsedag och numera har jag sålunda lite problem varje kväll då jag inte kan bestämma mig för tesmak. Tur att ole-dole-doff funkar för Veliga Vågar som jag…

Apropå det, förresten. Stjärntecknen har förändrats, både till antal och fördelningen av datum. Jag är till exempel inte längre VÅG, för jag har blivit JUNGFRU! De har lagt in ett extra stjärntecken som heter Ormbäraren och därför har det blivit lite rörigt i leden. Hoppas vi alla kan fortsätta leva utan alltför stora mankemang. Hoppas du sover gott. Peace!

19_1

Bild: Getty Images

12 Jun

Sista minuten.

Tack och hej, leverpastej. Vår tid här har varit fantastisk på så många sätt och vis och både jag och min familj tar med oss allt vi upplevt med stor tacksamhet. Livet är allt bra förvirrande ibland. På samma gång som jag gläder mig åt att få träffa föräldrar, syskon, svärföräldrar, svågrar och svägerskor, och alla andra släktingar och vänner, så gråter jag över att behöva lämna de finaste vänner som tänkas kan. När man flyttar ändras saker och ting och relationer tar en annan form. Nu ser jag fram emot att få fördjupa gamla vänskaper och lära mig att bo på ett mindre ställe som jag behöver lära känna och älska igen.

Den här dikten fick jag av en av mina väninnor tillsammans med ett foto på de majestätiska berg som jag har kommit att älska så mycket:

Blessing

In the leaving
in the letting go
let there be this
to hold onto
at the last:

the enduring of love
the persisting of hope
the remembering of joy

the offering of gratitude
the receiving of grace
the blessing of peace.

Jan L. Richardson