27 mar

Påskafton 2016.

Jag tror hela familjen skulle strejka om vi slutade ha äggjakt på påskaftons morgon… Varje år ser jag med stolthet på mitt uppdrag att gömma äggen så bra att det faktiskt är svårt för mottagarna att hitta dem. Jag försöker att följa hederskodex: inom trädgårdens ramar och synligt för blotta ögat. Många gånger är jag frestad att göra det lite svårare, men jag tror att jag hitintills har motstått denna frestelse. Jag glömde tyvärr att ta tid på årets jakt, men det var äldsta dottern som hittade sina ägg först.

26_2

26_5

26_6

26_9

Jag tog in ett par aprikosgrenar i full blom tillsammans med tre påskliljor som slagits till marken. Buketten luktar verkligen förföriskt gott! Jag är så tacksam över trädgårdens skatter även om det är alldeles för mycket att ta hand om för en familj utan särskilt stort trädgårdsintresse…

26_7

Ljuset i köket var extra vackert mellan varven idag! Vardagsglädje är inte fy skam.

26_8

K, E och jag gick en promenad för att rasta innesittarbenen. Jag är så tacksam över bergen som gör mig lycklig varje dag. Det är en ynnest att få uppleva dem på nära håll.

26_10

26_12

I morgon är det dags för min systers 40-årsdag (hon är i London och blir bortskämd av sina bästa vänner och det verkar i sanning som att de har en riktig toppenhelg), påskkonsert med kören och middag med våra vänsläktingar. Jag hoppas på en fin påskdag, både för dig och för mig. Peace.

21 feb

Realism ur ett lite filosofiskt perspektiv.

Realism är överlag benämning på något som utgår från verkligheten. (Citat från allas vårt kära Wikipedia.)

I vanliga fall väljer jag oftast att visa den lite vackrare sidan av min verklighet då jag fotograferar. När jag var ute och gick med maken och yngsta dottern i ”vårvärmen” kommenterade dottern något om att det är så vackert här överallt, ”men vad synd att vägen går precis här bredvid”. Jag tänkte en stund på det hon sade och bestämde mig sedan för att fånga också motiv som jag i vanliga fall inte hade valt att föreviga.

Verklighet no. 1

20_3

20_5

20_9

20_11

20_12

Verklighet no. 2

20_2

20_1

20_6

20_7

20_10

Båda bildserierna visar verkligheten. Ingen av dem ljuger. Är det inte såhär det är med våra liv också? Tänk dig att du tillbringar en viss tid med en annan person. När tiden har gått får ni båda uppgiften att redogöra för vad som har hänt, vad ni har gjort, vad som varit bra och vad som varit dåligt. I de allra flesta fall kommer de här redogörelserna att stämma överens ganska bra, men ibland kommer de att skilja sig åt lika mycket som de här två bildserierna. Allt handlar om vilket håll vi tittar åt, vad vi fokuserar på, vår förmåga att koncentrera oss på detaljer och huruvida vi kan stänga ute vissa störningsmoment eller ej.

Är du optimist eller pessimist? Är du duktig på att se det fina i din verklighet, i ditt grannskap, på din arbetsplats, i din relation, hos dina barn? Fokuserar du kanske istället på bullret från motorvägen, taggtråden och rådjursbajset? Hur tänker du om det här?

08 feb

Sundance i solsken.

När allt känns lite småruttet är det trevligt att ta med sig maken på promenad i Sundance. Jag slapp åka skidor, så det var ju skönt. Robert Redfords hjärtebarn är ett trevligt utflyktsmål vare sig det är sommar, höst, vinter eller vår och jag är glad att vi fick några timmar att samla ny energi från naturen.

Dagens små pärlor?
1. Doften av skolbuss. Vi måste ha haft galonsäten i någon av alla de skolbussar jag tillbringat många, många timmar i, för när jag klev på bussen som gick ner till huvudområdet från extraparkeringen fick jag en riktig nostalgikick.
2. Sol som värmde ansiktet.
3. Isväggen (se första bilden) som verkar vara någon typ av mänskligt konstverk. Det gick inte att få till en vettig bild, men tänk dig fruset vattenfall!
4. Mängder av vackra och enorma istappar. (Hur kommer det sig att jag vet exakt hur istapp smakar?)
5. Trevliga frilufsare som alla hejade lite på varandra. Det kändes som att gå Bostorparundan i mina gamla barndomstrakter.
6. Att slippa gå omkring i utförspjäxor.

6_13

6_11

6_8

6_9

6_3

6_4

6_5

6_10

6_12

6_14

6_6

6_7

31 jan

Snö.

Jag fick med mig äldsta dottern på snöpromenad. När vi kom hem ställde jag mig och skottade hela uppfarten på 5-10 cm blötsnö. Du kan ju gissa vem som knappt kommer att kunna röra sig i morgon. Hjälp! Det blir till att ta ett långt, varmt bad i kväll för att åtminstone försöka lura musklerna till att slappna av lite. Laleh verkar ha ett lite annorlunda förhållande till Snö än vad jag har. Hennes vackra sång kanske passar en januaridag som denna.

30_1

Min väninna matar det här paret varje dag. De är så söta…

30_2

Magiskt vackert, men kanske inte helt lätt att få magin att fastna på ett fotografi.

30_3

Vår fina 17-åring! Hon såg ut som en dränkt katt när vi hade promenerat färdigt, men så här i början av promenaden var håret fortfarande någorlunda torrt och glasögonen inte särskilt immiga.

30_4

Will’s Pit Stop, det första landmärke jag lärde mig då vi hade flyttat hit. Jag har aldrig någonsin handlat något i macken, men jag har tankat där en gång på 3,5 år. Jag har däremot, medvetet eller omedvetet, tagit sikte på skylten otaliga gånger.

30_5

Trappor i natursten får mitt hjärta att klappa lite extra. Grannen som har den här på sin tomt är jag lite avis på.

30_6

Fin. Hon trodde väl att hon skulle få ett äpple eller något. Jag kände mig lite rutten då jag inte hade något att erbjuda.

30_7

Någon håller på att bygga ett något annorlunda hus en bit härifrån. Jag är väldigt nyfiken på hur det kommer att se ut då det är färdigt. Just nu ser det lite lustigt ut. Modernt? Mörkt? Vet inte riktigt vad man kallar den här stilen. Kubistisk? Jag har i många år husdrömt lite sådär lagom. Gammalt, renoverat hus målat i Falu rödfärg. Funkishus, praktiskt och fyrkantigt precis som jag. Höga tak och dragiga trägolv. Modernt. Efter några timmars skottning brukar jag ofta tänka ”man borde bo i en hyreslägenhet”. Tyvärr kan man inte få allt man vill ha, så det är ingen idé att gräva ner sig i sådana tankar. Peace!

28 jan

Fem planeter på samma gång?

I morse steg jag upp vid sju för att hitta fem av våra planeter på himlen samtidigt. Jag lyckades hitta Venus på en gång och Jupiter efter lite letande, men Merkurius, Saturnus och Mars fanns inte hur mycket jag än ansträngde ögonen bakom mina glasögon. Nåja. Är du intresserad och har en klar morgon kanske du vill testa du också? Här finns informationen som behövs.

28_1

Kan du se den ljusa pricken en tredjedel in från vänster en bit över trädtopparna? Det är Venus.

28_2

Lite ljusare himmel, lite mer orange, men ingen Venus några minuter senare. Du får fotot som bonus bara för att jag gillar det.

28_4

Jupiter finns där, men syns inte. Du får tro mig! Min fotografkompis visade en kamera hon vill ha. Den hade lätt fixat Jupiter och alla månens dalar och höjder. Nu får du nöja dig med att jag talar om att Jupiter finns där i bild, haha. Kolla in Nikon Coolpix P900 om du har $600 och är sugen på att zooma! Här finns en annan recensionsvideo. Jag började fota med en Nikon och var lite ledsen då jag fick gå över till en Canon digitalkamera, så det är kanske dags att gå tillbaka igen?

22 jan

Soluppgång.

Morgonens soluppgång var spektakulär! Jag hörde en föreläsning om skönhet och om hur vi människor är så förutsägbara att de flesta faktiskt mest uppskattar vacker natur. Den väcker något inom oss. (Naturen, alltså.)

22_2

22_6

22_3

22_5

04 dec

3 december.

3_3

Gråmulen dag, men jag fick in en långpromenad med promenadvännen precis som planerat. Jag vet inte direkt om våra D-vitaminförråd blev påfyllda, men det var både trevligt och svettigt.

3_4

Den hemskolade dottern jobbade på bra. Hennes stora projekt just nu är att översätta ett tyskt adventsmysterium som kommer i 24 delar. Det är så spännande att få följa språkutveckling och höra hur någon kan lära sig förstå och göra sig förstådd på ett annat språk. En stor nackdel med hemskolningen i vårt fall är att S inte fått engelskan ”gratis” genom att gå i skolan och därigenom mycket snabbare plocka upp uttal och ordförråd, men i just hennes fall ser jag att fördelarna väger upp många gånger. Jag tänker på de barn och ungdomar som faktiskt inte passar in i ”en skola för alla” och är tacksam att vår dotter fick den här chansen. Hur ser framtiden ut när man är en pusselbit som inte passar in i pusslet? Den dagen, den sorgen. Tur att ”den ljusnande framtid är vår”!

I storheten ser jag det lilla som ännu finns kvar
Jag växer upp ur den som jag var
Ömtålig, enkel, förnuftig och svag
Ett oss, ett vi, ett ni, ett jag
Vilken är min plats och vem ska jag vara
Jag lyssnar noggrant till den som kan svara

Peace.