18 Sep

Allrummet/korridoren uppe.

Idag är det BF för bebisen, så brorsan passade på att göra klart golvet uppe i helgen. Jag tycker det är så fint! Dessutom känns det revolutionerande fantastiskt att inte behöva trampa i sågspån varje gång man kommer upp på övervåningen. Isoleringen gör att det inte längre blir några kallras, så sammanfattningsvis kan man säga att jag är mycket tacksam över de senaste framstegen.

SparaSpara

16 Sep

Grattis.

Allt känns lite halvdant och det mesta är lite halvfärdigt häromkring. Det är okej, det är så det är nu. Någon som aldrig har varit halvdan och aldrig kommer att bli är vår äldsta dotter. Häromdagen fyllde hon nitton otroliga år. Jag vet inte hur tiden liksom sprang förbi så vi hux flux var här. Nu är hon i alla fall på väg mot tjugo. Någon mörk och dassig dag framöver åker hon och jag på en spa-utflykt tillsammans för att fira livet. Det längtar jag redan lite till.

Jag och kameran har svårt att komma ihåg varandra och det blev inte många foton tagna då det gällde. Eftersom dottern är precis lika glammig som Katrin Zytomierska firade vi födelsedagen tre gånger, varav två gånger på en ö i skärgården och en gång i kulturmärkt lyxstudentlägenhet. Du får helt enkelt tänka dig precis hur bra det var.

Jag bakade inga sju sorters kakor, men en Red Velvet-tårta blev det liksom snickersrutor, chocolate chip cookies och vaniljbullar. Å andra sidan fanns det sedan allt från glass, vindruvor och Ballerinakex till Marabou Schweizernöt på födelsedagsbuffén, så det kanske räknas som bonus?

Vill du veta precis hur det såg ut i köket dagen efter sista festen kan jag bjuda på en efter-bild.

Dessutom kan jag bjuda på en före-bild från korridoren uppe i hallen då den sakta men säkert närmar sig dörrar, golv, tapeter och färg. Det kommer att bli ännu bättre än jag tänkte mig i vintras. Jag ser verkligen fram emot att få tillgång till hela huset! Lite i taget.

19 Jun

En ny dag i en ny vecka.

Sommarsolstånd. I år är det dags den 21 juni, alltså på onsdag. Många svenskar firar midsommar med liv och lust, men det där att dagarna blir kortare och kortare från denna tidpunkt är det inte lika många som gläds över.

Jag fascinerades av nätterna som aldrig blev riktigt mörka i Umeå då vi var uppe till lillasysters examen. Det är en sak att höra om detta fenomen, något helt annat att uppleva det. Vi satt uppe och pratade tills alldeles för sent varje kväll då det aldrig blev riktigt mörkt och jag kan tänka mig hur effekten blir rakt motsatt om vintrarna. Hur orkar ens folk stiga upp och leva ett normalt liv om det aldrig blir ljust? Phu. Det är bäst att jag håller mig kvar i vårt sydöstra lilla hörn av Svea rike. Kanske har åldern ställt till det så jag numera knappt ens klarar Stockholm om vintern…

Det vackra eftermiddagsljuset fångat på snedtaket i allrummet ovanför trappan som nu är färdigt. Brorsan bad oss häromdagen att titta ut tapeter. Jag hade trott det skulle målas vitt överallt där uppe, så nu får jag tänka om lite. Hm…

Lille lillebroren, som själv håller på att renovera ett vackert putsat hus utanför Malmö, är på besök med sin dotter. Idag tog de med sig mamma och kom på middag och stannade sedan i några timmar. Med detta fanns det då ett par extra hjälpande händer till snedtaket ”på andra sidan”. Jag är så tacksam över varje framsteg i denna renovering som mer och mer gör att detta hus känns som hemma

Något som spär på hemtrevligheten är det lilla trädgårdslandet som maken och dottern jobbat hårt med. Vi har nu några påsar förvälld spenat i frysen för kommande smaksensationer. Mycket jobb blir det för någon som jag som förut bara halvhjärtat gjort det jobb som frågats efter i grönsakslandet. Jag bemödade mig aldrig om att faktiskt ta del av all kunskap Far satt inne med… Jag skyller bara på mig själv och inser att om jag vill kunna något om detta är det bara att googla, läsa böcker och fråga kunniga experter (som faster M) om råd. Dagens middag var i alla fall kryddad med färsk oregano, jamaicansk salvia och rosmarin som vuxit utanför köket, men vi hoppas att så småningom få smaka både potatis, morötter och lök som vi själva odlat.

Trettio riksdaler kostade denna underbara bukett vid Brofästet. Jag kan säga att det inte är mycket bevänt med våra egna blomsterland så här långt, men det kanske tar sig? Vi kan säkert plocka ihop lite vilda minibuketter om bara en månad eller så… Jag har sett en ensam gul ranunkel leta sig upp ur en rätt vissen bladrosett och både gladiolus och dahlior har kommit upp även om de inte har hunnit så långt efter den evighetslånga, blöta och väldigt kalla våren. Nåja. Nu växer det rejält och mycket är rörigt då åkern som plöjdes upp i våras till hundra procent beboddes av kirskål, tistel, groblad, nässlor innan vi kom och försökte tämja eländet. Jag hoppas att hela familjen drabbas av att helt plötsligt besitta en enorm artkunskap. Det ska bli intressant att se huruvida den önskningen slår in. Peace.

06 Jun

Jag tar inget för givet.

Grattis Sverige! Aldrig har jag känt mig så svensk som då jag bott i USA och aldrig har jag varit så tacksam över att få bo här i Svedala som idag. Jag är även otroligt tacksam över att se detta då jag tittar upp på övervåningen. Det betyder att allrummet är på gång att färdigställas. Andra har varken allrum eller något annat att se fram emot.

IMG_2807

I morgon får en av mina historiaklasser besök av vår fina vän, mammas gamla SFI-elev, som ska tala om att fly från ett krig och att bygga ett nytt liv i ett nytt land. I dessa tider då saker och ting emellanåt känns svajiga kan det vara fint att påminnas om att elände och djupaste förtvivlan kan övervinnas. Jag är så tacksam över detta!

27 Maj

Tacksam.

Nu står datorn på plats i arbetsrummet på övervåningen. Jag har varit väldigt dålig på att blogga sedan flytten från mammas hus till vårt eget i februari, men kanske faller lusten på mer ofta nu då jag slipper blogga från mobilen? Vi får väl se. Jag kände för att skriva ett snabbinlägg så här innan denna lördag går över i Mors Dag bara för att känna fingrarna dansa över mitt favorittangentbord.

27_4

Så här ser det ut på framsidan just nu. Det ska röjas så fort också taket på framsidan är omlagt tänker jag. Maken och brorsan flyttade på ena halvan av byggställningen idag, så det verkar som att det är på gång. De senaste dagarna har huset utökats med ett arbetsrum om tolv kvadratmeter (fast yngsta dottern har flyttat temporärt tills hennes eget rum står färdigt så hon slipper fortsätta sova på soffan i vardagsrummet). Det har även hänt mycket utanför detta fantastiska rum. Det har bland annat dragits el och en och annan gipsskiva i det kommande allrum har smackats upp på rätt plats. Den sista isoleringen ligger och väntar på att få hamna rätt. Det kommer den att få göra när taket är omlagt. Om du inte lider av osedvanligt kort närminne kanske du vid det här laget konstaterar att det därför inte ligger allt för långt fram i framtiden. Hurra!

27_1

Fars rullbord står så fint på sin plats i vårt hem och det gör också orkidén som min moster och morbror hade med sig då de var här och hälsade på för någon månad sedan. Den måste trivas hur bra som helst med tanke på hur fin den fortfarande är!

27_2

S var på hajk i några dagar nu på lovet. När jag skulle hämta henne stod hon där med en stor bukett liljekonvaljer och såg så glad och nöjd ut. Ännu gladare och nöjdare såg nog jag ut, för jag älskar verkligen dessa blommor. S har haft som tradition att plocka en bukett till mig varje vår sedan hon var rätt liten, så jag är glad att traditionen kunde återupptas nu efter våra år i öknen. Över hela huset ligger för övrigt en tung doft av intensivt doftande buketter, ungefär en i varje rum. Jag njuter i fulla drag! Det kan väl ändå inte finnas något som heter ”för mycket blommor”? Möjligtvis skulle det vara för svågern som är så allergisk att han knappt ens klarar en bukett tulpaner inomhus…

27_3

Jag vill slutligen passa på att göra reklam för min syster Annikas fantastiska reseblogg RESFREDAG. Idag har A och vår äldsta dotter bytt tema på bloggen, fixat ny logga och lite annat smått och gott. Det ser så snyggt ut! Vad tycker du?

Nu ska jag sova gott. Vad roligt det var att sitta vid min stora skärm och skriva igen!  Peace.

21 Maj

Draperi framför trapputrymmet.

Härom dagen påmindes jag om det faktum att ett projekt kan dra ut på tiden helt i onödan, särskilt om projektledaren ägnar osedvanligt mycket tid åt att tänka hur jobbigt projektet kommer att bli att genomföra innan hen ens sätter igång.

Tänka, tänka, tänka… Så!

Vi har länge tänkt hänga ett draperi framför utrymmet under trappan. När jag hittade Elsas fina lakan bestämde jag mig för att använda ett sådant. Efter sjutton turer fram och tillbaka blev det äntligen av. Förutom att jag glömde testa trådspänningen innan jag körde första sömmen med gasen i botten gick allt bra. (Usch för att sprätta, men vad gör man?) Vi är jättenöjda!

IMG_2648

IMG_2646

25 Apr

Och så lite till…

25_3

(Du tror det kanske inte, men…) Litet duschrum till vänster och sovalkov med mysigt benöverhäng till höger. Det här blir bra.

25_4

Den här trappan är varken särskilt vacker eller byggd med något slags fantastiskt hantverk, men jag tror att vi ska kunna fixa att skrapa, spackla igen lite skador och måla i någon fin färg. Eller ja, jag vet inte om det passar att måla med någon ”fin” färg. Det blir nog vanlig linoljevit till slut om jag känner mig rätt. Innan det är dags att dra på målaroverallen måste dock sågspånen sluta dala ner från ovan som oönskade skorvflagor. En sak i taget!

Stackars mamma har drabbats av en riktig dunderinfektion. Jag hoppas att medicinen PT (palliativa teamet) kom förbi och lämnade samtidigt som de tog prover snabbt hjälper. Läk, kära kropp, läk.

24 Apr

Jodå, det händer grejer.

IMG_9349

Renoveringsfynd… Så här stor var tomten innan den styckades av. Gamla dokument, riktigt vacker handstil. Ah! Underbart.

På förekommen anledning, eller många, har jag varken haft ork, lust eller inspiration att blogga särskilt mycket de senaste månaderna. Idag fick jag helt plötsligt en blogglustsattack, så jag tänkte att det är lika bra att lägga upp allt på en gång.

Min bror fortsätter sakta men säkert renoveringen på övervåningen. Fönsterkupan är på plats och mer och mer av isoleringen sitter där den ska. Det finns planer på några kluriga lösningar för att maximera husets kapacitet och även om jag är väldigt försiktig med att ta ut saker i förskott kan jag inte låta bli att glädja mig lite. Tapeten i arbetsrummet köptes för flera månader sedan, så nu är det dags att bestämma vad som ska hamna i övre hallen/allrummet och i yngsta dotterns rum.

Jag har också börjat filura på hur det övre lilla duschrummet ska se ut. Det ska bli skönt för dottern att få ett eget rum så hon slipper sova på soffan varje natt, men förutom det längtar jag även efter ett ordentligt arbetsrum. Jag har alltid varit bortskämd med att ha ett pysselutrymme av något slag och jag längtar tills det blir dags för ett sådant här också! Jag är dålig på att bli kreativ på kommando, rota fram det jag behöver, göra det jag ska och sedan packa ihop allt igen för att det inte ska vara stökigt här hemma. Då blir det ingenting gjort istället. Jag är imponerad av alla som får det att funka!

29 Mar

Byggandet har satt fart igen!

Idag har brorsan och maken börjat bygga en takkupa. Det har sågats och spikats och mätts och passats och flyttats och burits och klättrats. Så spännande! Helt plötsligt får det plats med ett litet badrum uppe också samt en liten ”sovhytt”. Det är verkligen roligt att se hur fort det kan gå när det finns en plan, rätt material, rätt verktyg och någon som faktiskt kan göra jobbet. Huset är tänkt att bli 110 m² när allt är klart, men vi rör oss fortfarande på de 60 m² nedervåningen bjuder på.

IMG_8946

IMG_8951

IMG_8953

IMG_8959

IMG_8963