01 Okt

Vivian Park, Bridal Veil Falls, Park City och Tanger Outlets.

Ibland kan det nästan bli lite mycket. I alla fall om man riskerar att utsätta sin kropp för inflammerade vener. Det gjorde jag idag, men det var det fett värt. Jag är så glad över att ha bror min och hans äldste son på besök! Vi slog shoppingrekord i Tanger Outlets denna sista dag i september 2015. Allt var så fyndigt och bara sådant som någon behövde och som hade jättebra pris. Nästan allt. Brorsans svägerska hade bett mig köpa röda eller rosa långärmade t-shirtar utan tryck till hennes flickor. Det fanns inga sådana någonstans. Däremot hittade jag varsin röd tyllkjol till dem, hehe. Tror ni mamman blir glad? Tror ni tjejerna blir glada? (Vi hittade den mörkblå pikétröjan till lillebror som också efterfrågats.)

Vi avslutade dagen med att se Hector and the Search for Happiness. Se den! Se den. Har du inte tid att se den just nu kanske du vill titta på ett gäng snapshots med några av mina glädjor denna välsignade dag.

30_1

30_2

30_3

30_5

30_6

30_8

30_9

30_10

07 Sep

Park City-lyx.

Ansvarsfriskrivning: Om du är av det avundsjuka slaget är det lika bra att du slutar läsa nu., likaså om du ogillar långa blogginlägg. Det här är nämligen en redogörelse av en av de mysigaste helger jag upplevt.

7_4

Jag har haft en fantastisk helg. Maken hade samlat ihop två hotellnätter då han har någon deal som innebär att för var tionde hotellnatt han (jobbet) betalar för får han en gratisnatt. Förra året firade vi 20 år tillsammans med hjälp av de nätterna och nu hade han hunnit samla ihop fler nätter lagom till den 21-åriga bröllopsdagen. Vi bestämde oss för att köra en favorit i repris, nämligen en helg i Park City. Två nätter som skulle ha kostat $460 (ca 3 900 kr) fick vi för $40 (ca 340 kr). Hotellet heter The Chateaux och ligger lite utanför själva Park City i ett lite exklusivare område som heter Deer Valley.

Jag har inte särskilt höga krav på något då det gäller resande och är van vid att sova på allt från vandrarhem till väldigt enkla hotellrum där man bara får plats med en säng och inte så mycket mer. Man borde kanske bekymra sig lite om vägglöss dock. Min kompis bror som bodde i över ett år hemma hos dem hade dragit med sig sådana från någon resa i Sydamerika och det var sannerligen inte lätt att bli av med dem!

Det här hotellet var verkligen något extra. Rummet gav inga klaustrofobiska känslor, sängen var hur skön som helst, sängkläderna var sådär lyxigt släta, badrummet hade ett rymligt duschutrymme och det fanns en liten köksavdelning med de nödvändigaste grejerna för två personers självhushåll samt en mikrovågsugn och ett kylskåp. Wifi ingick liksom en rätt stor teve med massor av kanaler, bland annat flera filmkanaler. Frukosten serverades i ett ljust och härligt frukostrum och det bjöds på allt från havregrynsgröt till flera sorters färsk frukt och bär, färskt bröd och perfekt stekta bacon, varm choklad med marshmallows och färskpressad juice. (Jag tänkte lite extra på en av mina systrar som är galen i goda hotellfrukostar. Den här hade hon gillat.) Ute på en rymlig och inbyggd uteplats fanns ett par olika poolområden och det gick både att ta sig en simtur i skönt uppvärmt poolvatten och koppla av i sköna hot tubs. Någon minuts promenad från hotellobbyn låg skidbackarna där man under den här tiden på året kan promenera eller cykla mountainbike i. Jag har säkert glömt något, men att bo på det här stället gav verkligen en skön inramning till helgen!

7_3

När vi hade bestämt oss för att åka iväg spanade vi lite på vad som pågick i Park City under den här helgen. När jag upptäckte att Howard Jones hade ett par spelningar i den fantastiskt charmiga ”Egyptian Theatre” och att det fanns ett fåtal platser kvar blev både jag och maken väldigt glada. K lyssnade på Howard Jones i St Eriks-hallen under sin glada tid som synthare och DJ på åttiotalet och då var både showen flashigare och publiken betydligt större. Den här konserten var mycket intim och Mr Jones bjöd på sig själv. Han pratade ganska mycket, något som jag tror att de flesta i publiken uppskattade. Det kändes nästan som att vi var i hans vardagsrum fast vi satt längst bak och på balkongen!

7_2

Straight Ahead hade jag aldrig hört förut, men jag blev så rörd av texten. Kanske gillar du också den? HJ drar inte med sig sin Steinwayflygel på turnéerna vilket är ganska lätt att förstå. Jag imponerades av hur mycket riktigt piano hans Roland faktiskt lät. En Rolandsynth, en Mac och en Howard Jones. Finfina grejer.

7_8

Lördagen bjöd på värsta höststormen. Då vi bara hade åkt knappt en timme hemifrån och vi hos oss fortfarande har 30° och inga tecken på höst blev vi ganska överraskade. Jag gissar att de som körde mountainbikelopp också var rätt överraskade och kanske lite besvikna. Vi gick tillbaka till hotellrummet efter en smarrig frukost, körde igång brasan och tittade på en mysig film. Efter det åkte vi iväg till Tanger Outlets och från en Kia Sedona gjorde sig verkligen regnet. Det gjorde till och med världen lite vackrare!

7_6

Shoppingen  gjorde både mig och maken trötta, men vi tyckte det var väl värt ”mödan”. Labor Weekend bjöd på många extra fyndiga erbjudande, som 300 kr för ett par Converse och lika mycket för ett par Levi’s 501. Nu slipper sonen gå omkring med hål i skorna (alltså, det har varit självvalt) och maken slipper vara sådär ungdomligt cool med hål i brallorna. Det var så skönt att sitta ner och äta middag på Shoyu, vårt favoritsushiställe! Amerikansk sushi är helt klart en upplevelse av eget slag. Den är inte alls minimalistiskt som den japanska grundrätten sägs vara, utan ofta bjuds man på en explosion av kombinerade smaker. Jag gillar’t.

När vi checkat ut från hotellet söndag förmiddag besökte vi skidbacken. Där samsades pensionärer, barnfamiljer, seriösa bergsbestigare, ryttare och cyklister i en mysig röra.

7_12

Hemresan fick avslutas med en promenad i stan där de hade Farmers Market och en biltur runt husen längs bergssluttningarna runt Park City. Det fanns riktiga rikemansskrytbyggen, hippieruckel och allt däremellan. De där smala och branta enbilsvägarna var läskiga och jag kan inte fatta hur folk tar sig upp ens med fyrhjulsdrift om vintrarna, men uppenbarligen funkar det. Här kommer mina favoriter, ett skidstaket och ett nybyggt hus som utrustats med ett fantastiskt koppartak:

7_11
7_9

7_10

Sådär, ja. Nu är vi hemma igen, men när vinterstormarna viner runt knutarna ska jag ta mig tillbaka i tankarna till de här dagarna. Så tacksam jag är över den här upplevelsen! Peace.

11 Jan

Fearless – Om att utmana sig själv.

Året började inte precis tjoho med min mammas sjukdomsbesked. Just därför kände jag att det var skönt att få en liten andningspaus där huvudet rensades från en massa stökiga tankar idag.

10_7

Min absoluta favoritplätt där jag hade möjlighet att svischa lite sådär nonchalant fram och tillbaka med underbar utsikt och samtidigt känna mig jätteduktig. Ja, i alla fall tills jag kom runt hörnet och såg ungar inte större än en tvärhand höga glida fram i full fart rakt ner för backen. Det där med att åka skidor ska man nog helst lära sig när man är liten och har nära till backen om man skulle ha oturen att falla.

10_4

Utahs nyaste slogan är ”Life elevated” även om det är många som tydligen protesterade när det gick igenom. ”Greatest snow on Earth” har annars funkat länge och jag vet att skidfolk fortsätter att använda sig av den senare. När man nu bor så nära alla fina snöbackar med ”jordens bästa snö” vore det ju dumt att inte åka i dem vid tillfälle. Två gånger per säsong får maken låna två gratis liftkort genom jobbet. Han åkte till Alta med sin kompis på nyårsdagen, men idag var det han och jag som åkte till Park City. Jag åkte med mina härliga Gneis-kläder och min vinstjacka från Didriksons och kände mig alldeles perfekt lagom varm och väldigt ohipp. Dessutom kändes det som att jag hade koll på läget och det är en ny upplevelse för mig då det gäller utförsåkning. Det där med att vara orädd funkar helt klart bäst för mig om jag får tid att förbereda mig mentalt först.

10_9

10_6

De här rymdfararskodonen är det värsta med skidåkning. Mitt blod är lite knasigt av födsel och ohejdad vana och jag får jättelätt blåmärken. En dag i backen med sådana slutar bara på ett sätt. AJ.

10_8

Dagen började bra med lite halvsoligt väder, men sedan mulnade det på och det började snöslaska lagom tills det var dags för oss att gå oss hemåt igen. Allt som allt blev det trots allt en härlig dag! Jag fick hålla mig i mina lätta backar. Maken höll mig sällskap på förmiddagen, men efter lunch fick han chans att åka igenom stora delar av liftsystemet medan jag tog det lite lugnare. Det där med ”black diamond” faller mig inte riktigt på läppen… Hade jag hamnat i en sådan backe hade nog helikoptern fått komma och plocka upp mig illa kvickt, hehe.

10_1

Kolla på backen här. Den ser kanske inte så läskig ut så här på ett grådaskigt telefonfoto, men skidåkarna åkte helt galet fort i en imponerande lutning. Hu.

10_2

Så hur är det då med Utahs snö? Är den bättre än någon annanstans på jorden? Det kan jag inte svara på, men visst hade jag en trevlig dag! Ska man tro alla som kommer farande från jordens alla hörn kan det vara sant. Dessutom har man planerat staden efter turistande skidåkare under så många år att det finns både restauranger, shopping och underhållning som överlag håller mycket hög klass. Jag rekommenderar varmt ett besök hit om du får chans!

08 Jun

Tanger Outlets, Park City.

Vi bor ca en timme från Park City där det finns skidbackar som världsstjärnor prisar, där Sundance Film Festival går av stapeln varje år och där man kan hitta Tanger Outlets. Skidor åker vi inte särskilt mycket, för även om en del familjemedlemmar tycker det är roligt kostar det mycket pengar. Filmfestivalen har jag bestämt mig för att gå på någon gång. Outletshopping är något otillförlitlig då man vissa gånger inte hittar något roligt och andra gånger hittar massor av fynd. Jag har länge lovat äldsta dottern att åka upp dit och leta efter sommarkläder och i går var det äntligen dags!

Vägen mellan Orem och Park City går genom en dalgång och genom staden Heber. Man flyger förbi kullar och en sjö och många risiga gamla lador i rasande fart. Jag älskar att köra där! Tvåfiligt hela vägen innebär att lastbilarna som tuggar sig fram i uppförsbackarna inte stör resten av trafiken om inte ”resten” är bilar framdrivna av chaufförer utan självinsikt eller insikt om sitt fordons kapacitet. Vi skrattade gott åt husbilen som försökte köra om en lastbil utan framgång. Det visade sig att den knappt ens kunde komma upp i samma fart som lastbilen höll, så hela vänsterfilen pressade utan framgång på bakifrån. Jag undrar hur mycket den chaffisen skämdes efter det…

7_3

Vi erbjöd alla familjemedlemmar, inklusive de besökande kusinerna, att följa med, men ingen nappade. Det var synd för dem, för det visade sig att vi kom en riktig fynddag! E hittade två jättefina kjolar, en skjortblus, en tröja, en kofta, två par skor varav ett par Converse för 360 kr och ett par shorts. Jag köpte ett par jeans, två sommartröjor och en tunika. Till maken köpte vi en pikétröja, sonen fick en snygg t-shirt och yngsta dottern en jättefin Hilfigerklänning. Allt som allt betalade vi ca 2 500 kr. Fantastiskt! Mitt bästa köp var tröjan jag ska krypa in i varje kväll på Sturkö.

7_4

På vägen hem blev jag jättetrött och tänkte att det skulle passa bra att köra ner till stranden och vila en stund. Det visade sig att stranden är en nationalpark och det kostade $10. Dyr vila, men det fick det vara värt. Jag gillar mycket bättre vår gratisstrand i Bredavik. Hrmf. Tur att vi hade ”sparat” så mycket pengar på kläderna och skorna vi köpte.

7_1

7_2

04 Mar

Hur ”snäll” ska man vara?

Jag är tillbaka efter en och en halv dag i Park City tillsammans med några toppentjejer/toppenkvinnor/toppenvänner. Vi har pratat, ätit gott, gått på bio, skrattat och gråtit tillsammans. Vi var också på Neon Nails och blev lite ompysslade. Jag fick min första proffsmanikyr. Jag brukar fixa naglarna själv och tror att sist mina naglar var så här fula var jag kanske tolv år gammal. $30 i sjön. Eller, vi hade ju trevligt samtidigt som kvinnorna som skötte salongen gjorde vad de kunde för att ta hand om oss. En av tjejerna brände sig av vaxet som skulle göra hennes fötter mjuka, en annan fick nagelbanden uppskurna, en tredje försökte göra sig förstådd för att säga att det var en stor bubbla i färgen på ena nageln (det slutade med att hon inte fick någon färg på sina tånaglar). Själv kunde jag konstatera att vi antagligen hamnade på Utahs sämsta nagelsalong. Jag är nämligen övertygad om att jag hade kunnat göra det här bättre. Dessutom bad jag om en fin färg som var lite genomskinligt vit med glitter över allt och fick något som liknade Tipp-Ex istället. Nåja. Bättre lycka nästa gång. Jag tänker söka upp en salong i närheten och be dem göra om det här sunkjobbet. Jag fick nämligen gelelack som sitter i tre veckor innan man behöver ta bort färgen hos proffs. Hahaha! Man behöver inte ge dricks om man får urusel service. Låt mig säga att nageltjejen inte fick något extra medan servitrisen på lunchstället fick en hel del. Det lönar sig att vara smidig då man jobbar i servicesektorn.

Har du fått riktigt usel service någon gång? Vad gjorde du då? Hur snäll ska man vara? Ska jag låta bli att bekymra mig mer om detta, eller ska jag lägga upp den här bilden på Yelp?

Jag måste berätta om något vi gjorde som verkligen var roligt! Vi var sex stycken som bytte favoritgrejer med varandra. Alla hade fått i uppgift att fixa gåvor till de andra, men inte vilka gåvor som helst. Det skulle vara något som vi verkligen gillade och som vi ville tipsa om. Jag gav de andra var sitt affirmationskort med Pippi Långstrump på framsidan och en pumptvål från Bath & Body Works (fresh picked apples). Av de andra fick jag ett nagellack från Sally Hansen, två olika läppvallor, proteintillskott, praliner från See’s, rumsdoft i lavendel, en roll on-doft och ett supersmidigt multiinstrument som bl a klarar att öppna sådana där formpressade plastförpackningar som man brukar paja saxen på. Det var riktigt spännande att se alla fint inslagna paket! Det viktiga här var att inte lägga ner en massa pengar på presenterna, utan att försöka hitta något som man verkligen ville tipsa de andra om.

Nu har jag haft så mycket roligt de senaste veckorna! Jag hoppas att min nyvunna energi håller sig kvar länge, länge. Jag älskar att känna mig glad och full av hopp. Kram på dig!

PS: Har du hört Biffy Clyro? Deras texter är smågalna, men jag gillar den underbara skotskan, de vackra tongångarna och tja, att det här är musik som får mig att försvinna från verkligheten en stund. Här har du Opposite.