02 sep

Förändring del 9 – Matlagning.

Augusti kom och gick i en rasande fart. Jag har faktiskt tänkt på mitt kunskapsmål under månaden, men precis som jag misstänkte har nästan all extratid gått åt till resande, skolstart och de gäster som bor hos oss just nu. Jag vill inte skylla ifrån mig. Hade jag verkligen velat hade jag naturligtvis prioriterat kunskapsinhämtandet! Nu kan jag i alla fall vara nöjd med att jag kom igång med mitt TED-tittande igen och jag har indirekt lärt mig mycket bara genom att förbereda lektionerna till vår nya sjua här hemma. (Japp, ännu ett läsår med hemskola.)

Så – månadens förändringstema… Matlagning! Jag jobbade med mat redan i juni, men det blev ungefär lika försummat som förra månadens tema. Jag har redan tjuvstartat med matlagningsfokuset. Vi fortsätter att äta en kost som består allra mest av mat lagad från grunden, några av oss utesluter sädesslagen och andra äter betydligt mindre bröd, pasta och ris än förr om åren. Vi ska försöka att verkligen prova recepten i de roliga kokböcker som vi investerade i under vintern, inte bara inspireras av ingredienser.

I matlagning ingår också att ta hand om den skörd som trädgården bjuder på. Nu blev det i princip ingen skörd från grönsakslandet p g a vissa orsaker, men vi kommer igen nästa år! Maken har faktiskt sått en andra omgång då Utah bjuder på två växtperioder. Vi får väl se om det kommer något annat än tomater och pumpor. Jo, för en del av pumporna har faktiskt kommit igen efter torrchocken och jag har sett flera små söta pumpisar som vi om inte annat kanske kan dekorera med till Halloween.

Glad september på dig, förresten! Jag tycker det känns så konstigt att vi redan är här. I morgon är det Labor Day här. Det innebär rent praktiskt inte bara ett eget Första Maj-firande, utan räknas också som Sista Dagen på Sommaren. Svårt att tro när det är över 30 grader varmt om dagarna, men det ger sig väl. Jag älskar, älskar, älskar hösten. Särskilt när den bjuder på så där lagom väder, alla vackra färger och luft som känns fräsch och lätt att andas. Nu när vi bor här behöver jag inte heller oroa mig för det evinnerliga vintermörkret, så bättre kan det inte bli! För att fira september lite extra kanske du vill lyssna på hela Sveriges egen September?

27 apr

Efter återkoppling…

… ändrade jag temat ännu en gång. Nu är jag själv så nöjd att det nog får vara med fler ändringar. Jag gillar att man i mobilen ser hela sidan, men bara kan dubbelklicka på antingen blogginläggsidan eller listan med sökfunktion, kalender o s v för att få varje del för sig förstorad och därmed mer lättläst. Jag gillar radbrytningarna vid nytt stycke mycket bättre nu när avståndet är större. Jag gillar också det väldigt enkla. Det enda är att jag hade velat ha min namnteckning där det nu står Monnah över bilden på mig. Kanske går det att få till, vi får väl se. Ja, och de där skuggade ramarna är jag inte heller så förtjust i, men jag förstår att om man bara letar lite i koden går det att råda bot på. Förresten är det bloggens server som är så oändligt långsam nu. Vi blev erbjudna en ny, men det är alltid krångel att hålla på med sådant, så jag hoppas att de löser problemet igen. Vi hade problem för ett tag sedan också, men det löste sig efter ett par veckors slöhet.

I kväll ska vi äta en något paleomodifierad kalkonchili som Louise tipsade om. Jag har tjuvsmakat. Gudomligt gott! Tidigt, tidigt i morgon bitti drar vi till Vegas. Våra favoritgrannar från Segeltorp är där och vi har ändå tänkt åka dit utan att det har blivit av. Sist vi var där med barnen kom vi mitt i natten, de var för små för att uppskatta ställets fördelar och vi lovade där och då att ge dem en ny chans. Om vi orkar åka så tidigt som vi tänkt oss passar vi också på att ta en titt på Hoover Dam som S och jag läst om i årets historieundervisning. Spännande!

Mitt i allt detta världsliga och onödiga, men roliga, finns det någon som jag älskar. Denna någon vill jag mest sitta och hålla i handen och klappa på kinden just nu. Det går inte, men jag har för länge sedan känt att det finns sätt att nå andra också då det inte går att kommunicera på vanligt vis. Varma kramar kan skickas över stora oceaner och genom svarta moln… All kärlek till dig.

Vi bor nära Barnes and Noble, en av mina favoritaffärer. Där samsas böcker, tidningar, Starbucks och en massa smått och gott tillsammans med människor som gillar ord och bilder. Jag älskar att gå omkring där, läsa på böckers baksidor och bläddra i vackra magasin, sitta en stund och drömma mig bort i reseskildringar eller kanske läsa ett kapitel i en av alla de oändliga självhjälpsböcker som finns på marknaden. E delar mitt intresse och i går åkte vi dit bara för att en och en halv timme innan de stängde. Najs! Böcker är fint det. Har du börjat läsa på läsplatta, eller tycker du som jag att du vill känna boken i handen? Jag hämtar många recept på internet och kan faktiskt tänka mig att införskaffa en läsplatta till just köksgöromålen. Telefonen är lite väl liten och det är inte kul att scrolla på skärmen med kladdiga fingrar… Hur gör du?

26_2

05 feb

Idag firar vi!

Vi firar att jag har klarat en hel dag utan gipsstövel och allt känns bra. Jag är lite öm och får ta det försiktigt, bygga upp muskulaturen, styrkan och stabiliteten igen. Det går fort för muskler att förtvina. Inte för att jag hade mycket att skryta med innan, men ändå… Jag har inte kunnat ha några byxor på mig på en och en halv månad eftersom den där stöveln tar mer plats än några av mina brallor klarade av. Idag började jag lite mjukt med Adidasbyxorna som hela familjen tycker är urfula. Jag känner mig hemma i dem! 80-tal så det ryker och min mamma har likadana. Som sagt. Jättesköna! Som du kanske ser är jag fortfarande lite svullen om fotleden och det kommer tydligen att vara så ett tag framöver. På torsdag om en vecka åker jag till Birmingham. Då vill jag helst vara helt återställd. 🙂

Vi firar att våren är i antågande. Vi hade två män som var här och beskar alla fruktträden. Det kändes säkrast med tanke på att dessa träd blivit så välskötta under alla år. Det hade varit trist att bli ”svenskarna som förstörde Millers fruktträdgård”. Nu förväntar vi oss en riklig skörd av persikor, äpplen och päron! Ja, och vindruvor till juice. Men vi lät vinrankorna vara i år. Mr Arborist tyckte att de kunde klara sig ett år till, sedan var det nog dags att beskära dem också.

Vi fortsätter fira familjen trots att januari är över. Familjekvällen hade Tema Tacksamhet. Alla hade fått i uppdrag att köpa något litet till någon annan i familjen. Jag fick en skylt av maken. Den är skriven med Rocking Country Molly Mormon-typsnitt (eller vad det nu kan heta) – ett citat som passar mitt och makens förhållande som hand i handske. Vi ser på världen ur två väldigt olika glasögon och det är det som gör oss till ett bra team. För maken är världen vit och svart, antingen/eller. Jag rör mig i den luddiga gråzonen där väldigt många känslor håller till. Tja. Det ena är inte bättre än det andra. Det är bra när vi ser på saker och ting tillsammans och diskuterar oss fram till hur vi ska förhålla oss till vad-det-nu-är. En vän till oss beskrev vårt förhållande som dynamiskt. Hahahaha! (Jag tror faktiskt att han syftade på att vi täcker upp många vrår i den snirkliga relationslabyrinten.)

Förutom dessa fina saker firar vi också att vi har skaffat den ”färgprint” som äldsta dottern så länge längtat efter. Nu blir det tjusiga hemskolerapporter för yngsta dottern! Nu för tiden fixar jag det mesta från min iPhone, men ibland vill jag bara ha hederliga utskrifter. Och jag hatar att behöva leta recept i telefonen! Nej, en riktig kokbok eller ”mina favoriter” med kopior på de bästa recepten är det som gäller för mig. Tycker inte du att det blir kladdigt med elektroniska apparater i köket? Är det jag som inte håller tillräcklig ordning under tiden som jag lagar maten kanske? Hela klippet är kul, men kolla speciellt 1.20 in i klippet om du är intresserad av lite matrelaterade roligheter…

Här är en liten present till dig. Varsågod! (Ja, apropå mat och så där.)

31 jan

Bästa rostbiffsreceptet någonsin. Jag lovar!

I morse kände jag mig som Ally McBeal. Jag vet att jag var vaken, men jag drömde ändå. Jag hade feber, så det var kanske inte så konstigt egentligen. Jag har haft feber lite till och från de senaste dagarna. Störigt. Egentligen känner jag mig piggare än på länge, främst eftersom jag faktiskt kan ta mig fram lite lättare nu när jag inte längre behöver använda kryckorna hela tiden. Jag kom på att det var min kusins födelsedag, men att jag visst hade gratulerat henne för flera dagar sedan. What?! Samtidigt kom jag ihåg att en gammal pojkväns syster också delar denna födelsedag. Hjärnan är så spretig! Hur kommer det sig att den glömmer viktiga fakta, men överraskar med både det ena och det andra som värsta Gubben i Lådan? Funkar du som jag? Är du alltid rationell och ordentlig, eller förvånar du till och med dig själv?

Förutom febern och mitt något förvirrade tillstånd har dagen varit ovanligt bra, faktiskt ganska toppen. För tredje dagen i rad kom ett paket i brevlådan!! Jag kunde knappt tro mina ögon då sonen kom in med ännu en härlig, svensk postpåse. Den här hade posten fått tejpa ihop då den säkert fastnat i något vasst. Bubbelplasten och den enormt starka limremsan hade pallat trycket och inget av det dyrbara innehållet hade gått förlorat. Kolla bara… Man kan ju tro att MiaMaria vet precis vad jag gillar!

Häromdagen var det en vän som visst hade kommit att tänka på mig i samband med tulpaner. Hon kom ihåg att tulpaner är min absoluta favoritblomma. Det gjorde mig så glad! Denna bukett köpte jag till mig själv från maken. Jag vet ju att han egentligen gillar att ge mig blommor, så jag besparar honom omaket att behöva gå in i någon affär eftersom han ogillar det desto mer… Hm. I kassan stod en höggravid ung kvinna som var alldeles hjärtblå om läpparna. ”Wow! These flowers are beautiful!” Jag var sååå nära att låta henne få blommorna, men Mitt Egoistiska Jag tog över. Nästa gång jag kommer i samma situation måste Mitt Generösa Jag vinna. Hur kunde jag förneka henne glädjen att få njuta av röda tulpaner? Jag skäms.

I övrigt har de kulinariska höjdpunkterna varit många, vilket har bidragit till att denna fina dag blev så fin. Rostbiffen blev så god att jag knappast smakat något godare i köttväg. Receptet togs från vår Paleokokbok:

Deli-Style Roast Beef

2 finhackade vitlöksklyftor
1 msk torkad, krossad rosmarin
2 msk torkad oregano
1,5 msk flingsalt (fast vi använde grovmalet Himalayasalt)
2 tsk nymalen svartpeppar

Blanda kryddorna och gnugga in dem i din rostbiff. (Vår var en billig bit, fast rätt bra storlek ”tip sirloin”. En femtiolapp för hela stycket efter $3 rabatt.)

Låt den kryddade köttbiten stå i rumstemperatur i två timmar. Sätt i ugnstermometer i tjockaste delen. Sätt in köttet i 120°C uppvärmd ugn i en halvtimme. Sänk värmen till 75°C. Låt stå kvar i ugnen tills rätt innertemperatur nås. Vi valde att ta ut köttet då det var 56°C. (Över 60° blir köttet torrt och trist, inte att rekommendera.) Efter att ha stått och vilat inlindad i tio minuter var det dags att skära tunna, tunna skivor av köttet. Himmelskt gott! Där var det smakexplosioner i varje tugga. Rekommenderas!

För övrigt är grapefrukterna också hur goda som helst nu! Mums, alltså. Jag vet inte varför jag aldrig gillade denna majestätiska citrusfrukt när jag var yngre? Jag ska äta grapefrukt varje frukost tills jag tröttnar. Och göra spenatsallad med grapefrukt. Och äta grapefrukt till mellis. Hur länge dröjer det tills passionen falnar tror du?

Det värsta idag var förresten inte febern, utan min frisyr. Jag har upptäckt att damer som inte har perfekt hår här i Orem drar någon tjusig mössa över huvudet då de visar sig bland folk. Jag bestämde mig för att inte vara sämre än snyggingarna. Mössan är dotterns och inte särskilt tjusig, men ingen verkade reagera negativt på den. Ja, det skulle vara bakom min rygg i så fall.

Nu ska jag läsa pocketroman. Tack igen MiaMaria! Chokladen finns kvar, men tablettaskarna är redan long gone. (Femina har jag gömt för mig själv för att inte ta slut på allt det fina på en gång…) Sanningen segrar ändå alltid, eller hur är det man säger?

Förresten måste du lyssna på Talang 2008-vinnaren Zara Larsson som det varit tyst om sedan vinsten, i alla fall vad jag vet. Jag tror inte hon kommer att hålla tyst längre. Vad tror du? Tack Ellison!

30 jan

Nyttigheter för kropp och själ.

Jaaaa! Rolig post två dagar på raken! I går kom ett lakritspaket från söta S som just nu befinner sig på den amerikanska östkusten. Hon hade tagit med sig dessa godsaker i packningen för att skicka dem till oss! Smart tjej – hon vet att det är stor skillnad på postens priser här och i Sverige. Vi blev väldigt glada. Igen! 🙂 Den här gången tänker jag spara några godisar till lakritsglass… Jag har dessutom salmiakpulver kvar från min systers paket, så jag ska nog se till att sprida min lakritskärlek också till amerikanerna.

Sonen har blivit rätt haj på att laga mat vid det här laget. Numera bjuds föräldrarna till exempel rätt ofta på exklusiva omeletter till frukost. I söndags fixade han köttfärssås och spaghetti och i går var det dags för kolhydratfria (Paleo) enchiladas (nästan precis det här receptet). När jag hackar lök gråter jag så tårarna stänker, men det finns tydligen de som tycker att det är onödigt. Så här kan det se ut om man som sonen är problemlösare:

Jag gillar vår Cuisinart Dundermackapär. Jag tror inte jag är den enda som är periodare då det gäller det mesta, också då det gäller köksredskap och ingredienser. Just nu är det matberedaren som jobbar hårt, vår slow cooker är igång ca en gång i veckan och Mrs Kitchen Aid går så fort det ska bakas här hemma. Det går på ett nafs att finfördela, mosa, riva och och skiva i en sådan här matberedare. Det rätt till vilken man har mest hjälp av maskinen är nog potatisgratäng… Ska se om jag inte kan kolla igenom receptboken man fick med vid köpet för att hitta nya favoriter. Vad använder du helst din matberedare till?

Som jag redan har berättat var huset inte särskilt välstädat då vi flyttade in. I helgen tog maken hand om översidan av våra badrumsskåp och fixade alla Hollywoodlampor. Bara i vårt badrum har vi 20+ globlampor. De fanns fram tills i går i tre olika versioner – klara, vita och lila. Numera har vi bara den vita versionen kvar. Dammtrasa förslog inte på de här lamporna (jag hade redan ”storstädat” med fuktig trasa, men det fanns inbränt damm kvar). Maken skruvade ur varenda lampa och diskade av dem. De blev som nya! Inte bara det. Det blev mycket ljusare på kuppen. Nu undrar jag bara hur jag ska kunna föra in all denna ljusa härlighet in i arbetsrummet…

Vi har det väldigt bra här. Just nu tror jag att alla utom maken har lite hemlängtan trots det. Det är familj och vänner som drar. Tur att vi vet att vi snart kommer hem och träffar alla!

22 nov

Med kameran i handen.

Undrar just vad ”da’n före doppareda’n” heter här. De doppar ju egentligen ingenting, utan glufsar mest i sig massor av mat och glor på football. ”Earn your turkey!” står det överallt på reklamaffischerna för löpartävlingen i morgon förmiddag. Jag tänker äta utan dåligt samvete, och någon löpartävling kommer jag inte heller att vara med i. Jag och S har stekt 150 köttbullar som vi ska ta med oss till min kusins Thanksgivingmiddag. Min kusin gillar god mat och hon älskade mina köttbullar som hon fick smaka då hon besökte oss för ett par år sedan. Därför bestämdes det att vi tar med oss en sallad (klassiskt) och köttbullar (hm, Thanksgivingsrookie). Med tanke på att F hann äta tio köttbullar innan jag hann säga ”Varsågod!” sist det begav sig så tror jag att de går åt även om det finns mycket annan mat också.

Jag gillar att laga mat, men att rulla köttbullar är BARA tråkigt. Som tur är stod min assistent och rullade alla bullarna själv. Det tog sisådär 1,5 timme för henne, men oj, så stolt hon var!

Så här ser det ut hemma hos oss ibland. Först utsikten mot skogen på baksidan, sedan finhyllan och slutligen fyndbuketten från matbutiken. Gillar mys.

I tacksamhetens anda vill jag säga att jag älskar mina barn. För övrigt måste jag sova nu. Annars missar jag nog kalkonmiddagen.

14 feb

En hjärtlig hälsning…

… till er alla från mig. Jag hoppas att ni får en riktigt härlig dag. Själv ska jag väl äntligen bli klar med den där Liljevalchsgrejen. Mitt löv blir inte alls som jag hade tänkt mig, men det blir nog bra ändå.

Jag stekte hjärtpannkakor till barnen på morgonen. Dessa blev väldigt tacksamt mottagna. Sonen visste inte ens att det var något särskilt med den här dagen. Han trodde bara att jag gjorde hjärtpannkakor för att jag älskar mina barn. Fint så. Jag ska steka med pepparkaksformar fler gånger. Det är så roligt! Och ser ni hur fantastiskt bra pannkakslaggen blev efter behandlingen den fick härom dagen? (Ja, jag tog bara kort på sista pannkakan som jag vände lite för sent, så det mörka är helt och hållet mitt fel.) Vi ärvde den från makens mormor då hon flyttade till ett ålderdomshem. Kockums, flat botten, jättetrevlig, men den luktade härsket och kändes inte helt fräsch. Nu luktar den bara järn och pannkakor, precis som den ska och dessutom släpper den lika bra som en teflonpanna med bara lite smör.

Största pepparkaksformen var en alldeles perfekt pannkaksstorlek.

Har ni också märkt att det blir ljust tidigare och tidigare? Idag gick solen upp kl. 7.30 här och jag känner att livet långsamt börjar komma tillbaka. I och för sig hade det snöat lite i natt, men -2° är en alldeles lagom och trevlig temperatur, i alla fall på vintern.

Milla skakar på huvudet åt det jag just skrev. Hon tycker inte alls att två minusgrader är ”lagom”. Hon tycker att det ska bli sommar så hon får flytta till näbbmössen på Sturkö.

Ps: I You Dos blogg kan ni få lite kärleksfull inspiration idag. Kila dit nu!

11 feb

Om att göra en Tipstorsdag till en Tipslördag.

Ibland är det hur roligt som helst att laga mat, prova nya ingredienser och testa recept. Ibland känns matlagningen rent plågsam. När jag är inne i en sådan där plågsam period, vilket jag har varit ett tag nu, gäller det att ta till vissa drastiska grepp. Tipstorsdag goes Tipslördag!

1. Slipa knivarna. Det finns inte mycket som är tråkigare än att massakrera en tomat eller en köttbit med en ovass kniv. Vi har en Fiskars till vår hjälp (den som har fått 18/25) och den fungerar alldeles förträffligt.

2. Rensa köksbänkarna. Utmärkt tillfälle att också olja in dem om man som vi har träbänkar.

3. Kör fläktfiltren i diskmaskinen. Det luktar genast fräschare i hela köket.

4. Rengör spishällen på rätt sätt. Vi har en keramisk häll och behöver då vara extra försiktiga och helst ta hand om det som kokar över på en gång då det är väldigt svårt att göra rent efteråt. Jag använder helst bara såpa till all rengöring här hemma, men det förslår inte på hällen. Någon som har ett bra tips?

5. Ge gjutjärnsgrytor och stekpannor en saltrengöring och inbränning så blir det efter nästa matlagningssession genast lite lättare att diska.

6. Städa ur kylskåpet. Vi är rätt duktiga på att hålla efter, men det finns alltid någon soyaflaska som lämnat svartkletiga fläckar eller någon gammal morot som självplanterat sig i något mörkt hörn av kylen. Torka bara av med urvriden, ljummen trasa och släng det som är dåligt. Allt som går att använda men som är på sista versen får bli till en spännande buffémåltid.

7. Dammsug och våttorka golven. Smulor under fötterna är riktigt trist, för att inte tala om gammalt kletigt ris.

Jag körde inte hela denna lista i går, det var ju ändå fredag, men nästan allt hann jag med. Resten av familjen var fullt upptagna med annat och jag stormade fram i lugn och ro. Nu är det bara att invänta det där matlagningssuget. Det har inte infunnit sig än, men jag tror att det är på gång… Under tiden får jag väl låta Nigella inspirera mig lite. Ha en fin helg, hör ni!

Träbänk, häll, kakel och pannor som glänser och är redo för nya utmaningar.

02 feb

Bla, bla, bla och så biotävlingen.

Idag vaknade jag till -17°C. Hu! Jag hade lovat mellandottern att promenera ner till bussen med henne eftersom de andra syskonen hade långa sovmorgnar. Det var så kallt! Näsan liksom frös till och det stack i hela ansiktet. Jag hade både underställ och överdragsbyxor, men jag frös ändå. Nej, det var inte speciellt njutbart, det måste jag erkänna. Snabba steg hem igen och in i husvärmen. Tur att det finns kaminer! Stackars Milla håller på att frysa tassarna av sig då hon går ut och hennes uterundor är väldigt få och korta. Jag har funderat på hur hon känner sig om tassarna då hon struttar omkring. Det måste vara en och annan katt som förfryser sig, eller vad säger ni?

Här har ni bästa och godaste maten just nu:

Rensa en påse brysselkål (nedersta delen av stocken och ett par, tre blad ska bort), fräs kålen i någon matsked smör på medelstark värme. Häll på ett litet lager vatten, salta och peppra, lägg på ett lock och sänk värmen. Rör lite bland dessa skönheter då och då och se till att de inte kokar torrt. En halvtimme tar det ungefär innan ni har en riktigt god rätt till mellanmål eller som komplement till ett huvudmål. Jag trodde inte att jag gillade brysselkål, men det gör jag. Lite extra flingsalt tycker jag gör hela upplevelsen total, men man kan också smula över frasiga baconbitar istället för saltet. Gott!

Ni kommer väl ihåg biotävlingen?

14 jan

Kreativ vishet.

Idag har jag ännu en present till er. Jag tror att de flesta har något att hämta där, men ni som är det allra minsta kreativa på något plan i livet kommer med säkerhet att få nytta av både ett och annat vist ord. Jag blev faktiskt så inspirerad av den långa artikeln att jag gick och bäddade sängen på stört och satte fast några bokstäver i ett minialbum som ska med till mässan.

Jag har så svårt att skapa något ”på kommando” om jag inte är inspirerad innan, eller under tiden. Det gäller nästan allt. Man måste till exempel äta middag varje kväll, och jag vägrar helfabrikat (om det inte gäller Dafgårds kåldolmar, fast det är ju ingen familjefavorit precis)… Hur många maträtter ploppar upp i huvudet då man mest behöver dem? Tja, i mitt fall brukar jag hamna på ”spagetti med köttfärssås”, ”indisk linssoppa” eller ”ugnsrostade grönsaker med något till”. Alla tre rätter är goda och lättlagade, men just då allt känns tråkigt behöver man lite utmaning och något spännande! Nu när jag har gjort saker till mässan har jag blivit så missnöjd med många av sakerna jag har gjort att jag bara slängt dem i soptunnan. Det hade jag aldrig gjort för några år sedan, utan då hade jag vridit och vänt på saker och ting tills det blev som jag ville. Jag vet inte vilket som är bäst. Det känns nog som att tiden jag spenderar på varje färdig sak som går att använda är ungefär densamma, men jag har börjat ge upp i stället för att utmana mig själv att skapa något bra av något dåligt. Jag är inte säker på att jag är nöjd med den utvecklingen!

Just nu står jag inför två veckors mässarbete. Det ska byggas monter, jag ska tala för produkter, tipsa och inspirera, resa, umgås med L mer än familjen och försöka ha något slags balans och lugn under tiden. Det är roligt, spännande och utmanande och jag hoppas att jag kan ta med mig budskapet i artikeln då jag sätter igång med min vardag igen.

Nu är det dags att ”be boring”. Lördag med familjen skulle ha inneburit svärfar med familj på middag, men satte sjukdom käppar i hjulen för det. Vi fick snabbt göra nya planer.

1. (Jag) och maken lagade dammsugarslangen så vi kan bli kvitt allt grus i hallen (det sprider sig snabbt liksom dammråttorna).
2. 3/5 av familjen bakade chocolate chip comfort cookies till den femtedel som just nu känner att skolan är ett berg som hon inte orkar bära. Att gå i sjuan och ha fem stora läxor/prov över helgen känns sådär, det förstår jag. Min plikt som mamma är att hjälpa till att styra upp negativa tankar, bidra med instuderingstips och försöka lätta på ”duktig flicka”-bördan…
3. En liten bebis ska få ett kort som jag behöver pyssla ihop.
4. Vi tänkte försöka hinna gå på Johnny English Reborn eller Real Steel då vi har ett gäng företagsbiljetter som går ut den 25 januari.
5. The Never Ending Story, aka tvätthögen, ska omhuldas och eventuellt få sig en strykning.

Ha en fin helg!