23 Maj

Paleokakor och det godaste kött jag smakat.

Vi försöker följa en kost fri från sädesslag och vitt socker. Det går bra. Visst är det lite dyrare på ett sätt, men samtidigt låter vi bli att köpa en massa ”tjafs”, så jag tror det går på ett ut.

När man slutar äta grejer med socker i ändras smakpreferenserna. Jag hade aldrig trott att jag skulle uppskatta mörk choklad, ännu mindre att jag faktiskt skulle föredra det framför en Marabou chokladkaka. Idag kan jag ta en eller två mörka (70%+) chokladbitar och vara nöjd efter det.

I kväll fick jag tips på glutenfria chocolate chip cookies och kände att jag var sugen på att testa. Kakorna smakade inte lika gott som vanliga kakor, de var inte lika söta och inte lika ”sega”, men de var faktiskt godare än jag hade väntat mig. HÄR finns receptet. Någon tipsade om att byta ut hälften av kokosoljan mot smör och jag tror det är det som skulle göra kakorna riktigt goda! Nästa gång…

22_4

Ett köttigt recept som är godare än något annat jag smakat på länge är DETTA. Wow, alltså. Slow cookern får jobba på här hemma och jag är så glad över att vi skaffade den när vi flyttade hit! Surt bara att det kostar så mycket mera att köpa en med en svensk elkabel än en amerikansk… Ja, för dig alltså.

25 Apr

Jo, men visst.

Idag har jag ugnsbakat en kalkon. Tja, vad annat kan man göra då de säljer ut de frusna Thanksgivingfåglarna för ett löjligt lågt kilopris? Jag har motstått länge, men i lördags kunde jag inte klara av pressen längre. Hela familjen gillar kalkon, särskilt de som inte är allt för stora och har en ”färdigknapp” som gör att man inte kan misslyckas med tillagningstiden. Och visst blev det gott! Mums. Nu får vi leta kalkonrestrecept i några dagar framåt.

25_1

Mellandottern gjorde sitt ångestfyllda biologislutprov och fick A på hela kursen! Wow, alltså. Den där kursen, Biology 41, är svårare än något jag läste på gymnasiet. Det enda jag hängt med på var genetiken. E har kämpat på med gråten i halsen emellanåt, men hon har inte gett upp. Tänk, vilken tur!

Sonen skrev brev till senator Orrin Hatch. Vi får väl se om han får svar någon dag.

Yngsta dottern har svävat på ridlektionsmoln. Hon har redan börjat fundera på om man kan dyka upp en halvtimme innan sin lektion för att vara säker på att få göra i ordning hästen. Hon har också spelat Für Elise för andra gången på sin pianolektion och det börjar redan låta bra! Det går långsamt, men noterna sitter där och hon har helt klart känslan. Kan ni historien bakom Für Elise? Man vet inte riktigt om han egentligen hade skrivit Für Therese (kvinnan han älskade i 40-årsåldern) eller om Elise kanske var smeknamnet på operasångerskan Elisabeth som han var mycket nära vän med. Hur som helst är det ett pianostycke som de allra flesta känner igen och kanske till och med tycker om.

Maken förbereder sig för FreedomFest. Själv hade jag gärna gått med de superintressanta föreläsare som står på listan i år, men jag får lyssna på inspelningarna efteråt. Ingenting att göra! I morgon är det exakt sju veckor kvar tills jag och barnen åker hem för sommaren. Oj, vad tiden går snabbt!

06 Apr

Paleo/Primal.

Kära du. Jag ska skriva ett långt inlägg som bara handlar om mat och hur vi äter här hemma. Just nu har jag dock ingen tid. Klockan är över ett på natten och jag behöver sova. (Sömn är en viktig del i vårt liv eftersom vi har sett hur kroppen reagerar om den inte får sova de timmar den behöver.) För att inte tala om att motionera! Särskilt efter den fantastiskt goda maten och det trevliga sällskapet vi hade i kväll då vi var på middag hos några svenska vänner som bor i Draper, 40 minuter härifrån.

Innan du får läsa om just våra upplevelser får du några länkar som har hjälpt och hjälper mig. Kom ihåg att Primal och Paleo inte riktigt är samma sak. Jag har testat LCHF (low carb high fat) och mådde inte bra av allt det där fettet. Paleo tillåter mer fett än Primal, speciellt animaliskt, och dessutom sötningsmedel. Primal innebär att man i princip inte äter något som är fixat av maskiner, inga sötningsmedel och helst inga mjölkprodukter. Vi äter alltså lite av en blandning av dessa ”skolor”.

Mark Sisson – primalguru med massor av inspirerande och upplysande kunskap.
Everyday Paleo – Sarah Fragoso är bäst på recept. Vi har ätit massor av smaskiga maträtter lagade efter hennes instruktioner.
Nom Nom Paleo – Michelles blogg är bra för receptinspiration.
Här hittar jag också en del recept.

Vill du börja utan att läsa på har du snabbtipset här:

Ingen överdriven motion (läs Mark Sissons historia, superinspirerande). Använd istället kroppen som ett arbetsredskap, lyft med kroppen som motstånd och spring lite lagom om du gillar det.
Se till att inte låta skärmar styra ditt liv. Stressa ner en timme innan sovdags. (Jag tar ofta varma bad.)
Ät bra mat, prutteiner (kyckling, fisk, nöt, fläsk…), grönsaker och de flesta rotfrukter samt lite frukt. Inga färdiga köttbullar, fiskpinnar, potatis, pasta, ris (okej, en del klarar lite ris), bröd, godis, snacks, läsk. Var försiktig med mjölkprodukter, särskilt om du ofta lider av täppt näsa och har en mage som inte riktigt samarbetar. Fullfeta, gärna ekologiska produkter om din kropp är lite mer tålig. Tänk dock på att energi är energi. Får man i sig en massa kalorier mer än man gör av med blir man tjock.

Tja, det var väl det. Jag återkommer.

08 Feb

Hemskola, funkar det?

Japp. Ja, det funkar. Kanske för att jag är lärare med många års erfarenhet. Kanske för att vi har bra inlärningsrutiner och för att jag ser till att barnen kommer ut i solen varje dag. Kanske för att vi har ett rikt socialt liv med människor i olika åldrar. Kanske för att våra barn gillar och vill det här. Jag är den första att erkänna att jag fnös åt hemskolning för några år sedan. Det gör jag fortfarande då skolningen sker utan plan och då föräldrarna förstör för sina barn. Jag förstår att de ”fina” högre skolorna här i USA tar emot fler och fler hemskolade studenter.

Vi lärare säger nog gärna att föräldrar inte kan klara av att sköta sina barns utbildning. Vi har ju betalat stora pengar för att bli just lärare! Detta gäller både ”lärare för lägre åldrar” (läs – pedagogerna våra små barn träffar på dagis) och andra. Den stora frågan brukar ju annars vara ”How do you socialize your children?”. Jag tror inte att alla våra tre barn kommer att vara hemskolade för evigt. Däremot hoppas jag att fler vågar följa vår väg om det finns möjlighet och om man som familj tycker att det här verkar vara spännande och intressant. Nu är hemskolning mer eller mindre förbjudet i Sverige (om man inte är ortodox jude i Göteborg), men det kan ju ändra sig.

När man letar skolböcker kan det hända att man bara springer på en hel hylla med Henning Mankell-böcker. Poppis farbror, den där Mankell.

En av fördelarna med att styra över sin egen tid är att man kan hitta på roliga saker utan att planera i eviga tider. (Vi planerar naturligtvis också, bl a biblioteksbesök och liknande.) I går föreslog sonen att vi skulle luncha i parken som ligger en bit bort. Sagt och gjort. Vi uppsökte Panda Express och köpte lunch till fyra personer för ca 70 kr och drog sedan till parken.

31 Jan

Bästa rostbiffsreceptet någonsin. Jag lovar!

I morse kände jag mig som Ally McBeal. Jag vet att jag var vaken, men jag drömde ändå. Jag hade feber, så det var kanske inte så konstigt egentligen. Jag har haft feber lite till och från de senaste dagarna. Störigt. Egentligen känner jag mig piggare än på länge, främst eftersom jag faktiskt kan ta mig fram lite lättare nu när jag inte längre behöver använda kryckorna hela tiden. Jag kom på att det var min kusins födelsedag, men att jag visst hade gratulerat henne för flera dagar sedan. What?! Samtidigt kom jag ihåg att en gammal pojkväns syster också delar denna födelsedag. Hjärnan är så spretig! Hur kommer det sig att den glömmer viktiga fakta, men överraskar med både det ena och det andra som värsta Gubben i Lådan? Funkar du som jag? Är du alltid rationell och ordentlig, eller förvånar du till och med dig själv?

Förutom febern och mitt något förvirrade tillstånd har dagen varit ovanligt bra, faktiskt ganska toppen. För tredje dagen i rad kom ett paket i brevlådan!! Jag kunde knappt tro mina ögon då sonen kom in med ännu en härlig, svensk postpåse. Den här hade posten fått tejpa ihop då den säkert fastnat i något vasst. Bubbelplasten och den enormt starka limremsan hade pallat trycket och inget av det dyrbara innehållet hade gått förlorat. Kolla bara… Man kan ju tro att MiaMaria vet precis vad jag gillar!

Häromdagen var det en vän som visst hade kommit att tänka på mig i samband med tulpaner. Hon kom ihåg att tulpaner är min absoluta favoritblomma. Det gjorde mig så glad! Denna bukett köpte jag till mig själv från maken. Jag vet ju att han egentligen gillar att ge mig blommor, så jag besparar honom omaket att behöva gå in i någon affär eftersom han ogillar det desto mer… Hm. I kassan stod en höggravid ung kvinna som var alldeles hjärtblå om läpparna. ”Wow! These flowers are beautiful!” Jag var sååå nära att låta henne få blommorna, men Mitt Egoistiska Jag tog över. Nästa gång jag kommer i samma situation måste Mitt Generösa Jag vinna. Hur kunde jag förneka henne glädjen att få njuta av röda tulpaner? Jag skäms.

I övrigt har de kulinariska höjdpunkterna varit många, vilket har bidragit till att denna fina dag blev så fin. Rostbiffen blev så god att jag knappast smakat något godare i köttväg. Receptet togs från vår Paleokokbok:

Deli-Style Roast Beef

2 finhackade vitlöksklyftor
1 msk torkad, krossad rosmarin
2 msk torkad oregano
1,5 msk flingsalt (fast vi använde grovmalet Himalayasalt)
2 tsk nymalen svartpeppar

Blanda kryddorna och gnugga in dem i din rostbiff. (Vår var en billig bit, fast rätt bra storlek ”tip sirloin”. En femtiolapp för hela stycket efter $3 rabatt.)

Låt den kryddade köttbiten stå i rumstemperatur i två timmar. Sätt i ugnstermometer i tjockaste delen. Sätt in köttet i 120°C uppvärmd ugn i en halvtimme. Sänk värmen till 75°C. Låt stå kvar i ugnen tills rätt innertemperatur nås. Vi valde att ta ut köttet då det var 56°C. (Över 60° blir köttet torrt och trist, inte att rekommendera.) Efter att ha stått och vilat inlindad i tio minuter var det dags att skära tunna, tunna skivor av köttet. Himmelskt gott! Där var det smakexplosioner i varje tugga. Rekommenderas!

För övrigt är grapefrukterna också hur goda som helst nu! Mums, alltså. Jag vet inte varför jag aldrig gillade denna majestätiska citrusfrukt när jag var yngre? Jag ska äta grapefrukt varje frukost tills jag tröttnar. Och göra spenatsallad med grapefrukt. Och äta grapefrukt till mellis. Hur länge dröjer det tills passionen falnar tror du?

Det värsta idag var förresten inte febern, utan min frisyr. Jag har upptäckt att damer som inte har perfekt hår här i Orem drar någon tjusig mössa över huvudet då de visar sig bland folk. Jag bestämde mig för att inte vara sämre än snyggingarna. Mössan är dotterns och inte särskilt tjusig, men ingen verkade reagera negativt på den. Ja, det skulle vara bakom min rygg i så fall.

Nu ska jag läsa pocketroman. Tack igen MiaMaria! Chokladen finns kvar, men tablettaskarna är redan long gone. (Femina har jag gömt för mig själv för att inte ta slut på allt det fina på en gång…) Sanningen segrar ändå alltid, eller hur är det man säger?

Förresten måste du lyssna på Talang 2008-vinnaren Zara Larsson som det varit tyst om sedan vinsten, i alla fall vad jag vet. Jag tror inte hon kommer att hålla tyst längre. Vad tror du? Tack Ellison!

22 Jan

National Holiday – Martin Luther King Day.

Idag har vi hemskolare anpassat oss till det ordinarie skolschemat. Folket har firat Martin Luther King Day, vilket i princip innebar att alla skolor var stängda och att vi inte fick någon post, men alla affärer och företag var öppna som vanligt. Amerikanerna har anpassat sig till sina medborgare vilket innebär att de bara har några nationella helgdagar kvar. Dessa handlar nästan bara om presidenter, krig och nationalhjältar. Tja, och så Thanksgiving (fast pilgrimerna var väl något slags nationalhjältar – är man släkting i rakt nedstigande led till en pilgrim står man högst upp i hierarkin här, absolut över att vara indian) och juldagen. Man har en massa halvofficiella helgdagar också. Ta en titt på listan! Jag tycker till exempel att Tax Day låter otrooooligt spännande.

Vi firade genom att dricka varsin vanvettigt nyttig smoothie till frukost. Ja, inte ena dottern förstås, hon tålde bara inte smaken. Det kunde hon avgöra bara genom att höra att den innehöll spenat. (Hon älskar spenatsallad, så jag förstår inte riktigt?!) Denna brygd var inte så otäck som den ser ut på fotot. Jag vet förresten inte om det är smoothien eller stenbänken som ser läskigast ut. Recept? Apelsinjuice, banan, jordgubb, spenat.

Idag upptäckte jag det första klottret jag har sett sedan vi flyttade hit i oktober! Det var inte ens särskilt imponerande. Någon som blivit avbruten mitt under taggandet? Eller någon som har problem att skriva bokstäver rättvända? Vi får väl se om Walgreens fixat det här tills nästa gång jag kommer dit.

Den här utsikten hade jag från bilfönstret då jag satt och väntade som vilken amerikansk, skjutsande mamma som helst. Sonen hade sin marimbalektion och jag satt och njöt av en spektakulär solshow. Det gör sig ju inte riktigt på bild, men du får kanske en känsla av hur fint det var i alla fall.

Maken har dragit igång ett rätt kul projekt här hemma. Vi håller på att göra en enorm tidslinje där viktiga personer och händelser markeras för att vi alla ska få koll på vad som hänt från 1400-talet och framåt. Det ska bli spännande att se hur det fortskrider. Idag valde familjen att skriva in Leonardo da Vinci, Gustav Vasa, Erik XIV, Franska Revolutionen, Napoleon och Bröderna Grimm på rätt ställen. Ja, och Victor Hugo. Jag ska skriva in Bach och Beethoven. (Du vet väl att det alltid är ”asian” som är bäst? Hm, eller var det Chuck Norris…) Vilken händelse eller person skulle du skriva in på en sådan här tidslinje?

04 Dec

Vilken röra!

Jag vet inte riktigt var jag ska börja idag. Det har varit en lång dag. En rätt bra dag, faktiskt. Och en hemsk dag på sitt sätt. Inte direkt hemsk för mig, men för andra, människor som jag älskar och bryr mig om. Jag vill att alla bara ska få må bra. Ändra, tack! Nej, just det. Livet funkar inte så. Jag skulle vilja påstå att om jag orsakade en olycka skulle jag ha väldigt svårt att dölja min skuld. Fel har jag gjort många i mina dagar. Jag har fattat fel beslut. Jag har ljugit. Jag har låtit mig skrämmas till tystnad. Jag har bråkat i onödan. Jag har blundat för fel som andra har gjort. Jag har låtit mig ledas på avvägar. Jag skulle kunna fortsätta, men vad är det för mening med att racka ner på sig själv? Jag har gjort mycket bra också. Får jag vara ensam domare vill jag hävda att det goda uppväger det onda och det bra uppväger det dåliga. Det finns beslut jag önskar jag hade kunnat fatta efter större mognad och val jag har gjort som har spritt sig som ringar på vattnet. Hur gör du för att gå vidare och förlåta dig själv?

I kväll var jag på mentorsundervisning. Jag kommer att vara mentor till en kvinna i min egen ålder under det kommande året. Mentorsgruppen består av kvinnor i olika skeden av livet. Kvinnorna vi ska vara mentorer för har råkat ut för mer eller mindre hemska saker: mental misshandel, fysisk misshandel, missbruk och övergrepp av olika slag… Tyvärr kan jag inte berätta mer, men låt mig säga att jag under kvällen häpnade över vilka livsöden vissa människor får genomlida. Mina egna problem verkade med ens så fjuttiga i jämförelse, även om jag ibland tycker väldigt synd om mig själv av olika anledningar.

Den här läraren har undervisat på mina vänners barns skola i många år. Jag kan bara ana vilka tankar som far genom dessa föräldrars huvuden i kväll… Vad gör man när ens barn råkat ut för en sådan sak? Jag är av den fasta övertygelsen att ”älska, glömma och förlåta” är viktigt för ens välbefinnande, men vissa saker måste vara hemskt mycket svårare att förlåta än andra.

Efter dessa tunga rader vill jag bara säga att jag är tacksam över vår slowcooker, min KitchenAid som kom i kväll och min familj.

Okej, inte särskilt matbloggstillrättalagt, men ruskigt och fantastiskt gott!!! Pulled pork tillagad i slowcooker i sex timmar tillsammans med Smith’s franskbröd och en smaskig sallad med balsamvinäger. Alltså. Hur. Gott. Som. Helst.

Den här skönheten ska få jobba hårt de kommande veckorna. Nu ska jag ladda med bjudfika i frysen… Kommer du och hälsar på? Jag lovar att bjuda på en klämkäck julvisa spelad på elpianot och eventuellt får du också både marimbakonsert och gymnastikuppvisning.

Det finns förresten hopp för världen. Läs yngsta dotterns önskelista, nedersta raden. Jag blir faktiskt nästan lite tårögd. Det finns andra som har tänkt i samma banor.

13 Nov

Hoppsan!

Jag hinner inte med bloggen! Det är positivt. Det betyder att jag har så mycket att fylla mitt liv med att jag knappt hinner tänka. 🙂 I kväll hade vi en av våra favoritfamiljer över till vår familjekväll. Potatisgratängen hade stått i ugnen i två timmar och potatisen var fortfarande hård. Jag hade glömt det här fenomenet från Phillytiden. Det är bara att ta till kocktipset att gräddstuva potatisen innan man gör gratäng av den… Jag vet inte vad det är med de amerikanska potatisarna, men de är i alla fall av en fastare sort än någon av de svenska jag har provat! Smaken blev i alla fall helt perfekt. Suck. Dessutom hade vi så trevligt och äppelkakan och glassen kompenserade nästan för den misslyckade middagen, så jag tror att jag ska kunna släppa detta lagom till nästa gång vi ska ha gäster.

Nu är det dags att hoppa i säng. Jag får jobba i morgon istället. Vill du läsa ett mer givande blogginlägg tycker jag att du ska hoppa över till min syster som i kväll fick mig att sakna min symaskin väldigt mycket… Förresten saknar jag vårt kattskrälle rysligt mycket. Hon frodas hemma hos mina föräldrar har jag fått rapport om. Tydligen blir hon riktigt bortskämd. Hur ska det gå när vi kommer tillbaka? Hon kommer att vägra torrfoder, det är ett som är säkert. Hrmfff. Här Milla – den här är till dig! (Mamma, se till att skruva upp volymen. Milla är van vid att höra vår familjeversion. :))

06 Nov

Skola och annat.

Jaha, ja. Här sitter jag med tre hemskolade/distansskolade barn. Hur gick det till? I och för sig är det ju så vi kört under den tidiga hösten, så det ska väl bli bra. Jag är ju ändå lärare. Du behöver inte bli rädd. Vi har inte låst in barnen och vi träffar andra människor. Den 2 500 elever stora skolan höll på att ta knäcken både på barn och vuxna förra veckan. Nu är det så att man kan vänja sig vid nästan vad som helst. Frågan är bara vad man måste vänja sig vid. Måste man vänja sig vid att sitta i ett klassrum med 39 elever och en lärare? Måste man vänja sig vid ett schema som innebär att man får sitta av en hel lördag om man kommer för sent (ens några minuter) tre gånger under en vecka? Tja, jag vet inte. Här får man lov att hemskola sina barn. De två äldsta är redan inskrivna på en bra high school med egen läroplan, så jag ser inga problem med inlärningen. Det ställer höga krav på mig som pedagog och extra viktigt är att ungarna kommer ut ordentligt varje dag och att de får träffa folk. Inte minst för språkets skull! Vi bor ju ändå i USA liksom… Nu vet jag att ungefär alla svenskar och en del amerikaner tycker att hemskolning är dåligt. Det tyckte jag också förut. Jag menar, jag har ju ändå gått på lärarhögskolan, och där har jag lärt mig precis vad jag ska tycka om saker och ting. Till exempel att barn mår mycket bättre av skola oavsett hur taskig miljön är. Inte sant?

Hemskolningen är inte tänkt som en permanent lösning. Vi ser var vi hamnar och skyndar långsamt, utom vad det gäller själva inlärningsbiten. Det innebär att barnen kanske får dubbelt så mycket effektiv inlärningstid än i skolan per dag. För E och G, de två stora, vet jag inte om vinsten blir märkbar, men för vår yngsta är det stor skillnad. Hon har varit det där barnet som suttit med handen i vädret halva eller hela lektioner för att få hjälp. Matten har varit jobbig ändå. Du kan ju tänka dig hur mycket matte stackaren fick ha i efterskott med den taktiken. Först ineffektiv lektion i skolan, sedan lektion med någon förälder på kvällen. Det är inte lätt det här med att veta vad som är bäst för ens barn, eller ens för en själv.

High School-dag:

Lektioner mellan 7.25 och 14.15. Småraster för att springa mellan klassrummen för att inte komma för sent, kort skollunch då man knappt hinner äta. Man träffar folk. Ibland alldeles för många. Läxor i varje ämne varannan dag. (4 ämnen dag 1, 4 ämnen dag 2, börja om från början, läxa till varje ny lektion – ofta att lämna in) Mycket trycka in fakta-inlärning.

Hemskolnings-dag:

Lektioner mellan 8 och 14.30. Långlunch med obligatorisk utevistelse för D-vitamintillförsel. Anpassad studiegång, men när man följer high school-läroplanen finns det kurser man måste läsa för att få ett high school-diplom. Man träffar sin familj dag ut och dag in, i det här fallet en mamma och tre syskon. Alla barnen har estetiska lektioner och träffar folk via olika kanaler. Obligatorisk tv-stund varje dag för att fånga upp språket. Utflykter till diverse ställen som gör en människa lite bättre – bibliotek, museum och annat. Slutprov sker på annat ställe för att man ska ha en oberoende handledare och att man kan visa att ens betyg är lika de man åstadkommit under kursens gång.

Förhoppningsvis kan vi fixa så några klasser kan tas på barnens highschool trots att de inte då går vanliga skoldagar, men min gissning med tanke på hur fyrkantiga de är med annat är att det blir svårt att få till. Vi får väl se… Nu håller vi på att fixa piano, marimba och lärare så huset kan börja klinga av annat än mitt gnidande på fiolen.

Lite Hawaii med skoltema kanske? Påskön i Polynesian Cultural Centers tappning. Till mitt högstadiearbete om denna fascinerande ö fick jag lov att klippa ut en bild från familjens uppslagsverk. Tänk vilken rikedom internet är! Vi har tillgång till så mycket mer information och kunskap än jag tror många ens i sina vildaste fantasier kunde drömma om för bara 20 år sedan. Det gäller bara att kunna ta till sig kunskapen och göra något vettigt av den. Hur kommer det sig att fler och fler går ur skolan med ofullständiga betyg? Mänskligheten borde ju bli smartare och smartare… Eller?

Skulle allt annat falla ihop och vi måste klara oss utan alla bekvämligheter så går det nog bra. Maken kan ju nästan göra upp eld på polynesiskt vis. Nästan.

Det här är så nära jag kommer att skaffa mig en tatuering. Den var ruskigt cool, men hörde inte hemma på min kropp.

Halloween 2012. Det här var godiskorgen innan de söta och de läskiga började knacka på dörren. En av tonåringarna som kom förbi valde en pumpa. Fast han frågade om han fick ta några klubbor också, och det fick han så gärna.

Ett par av pumporna har nu blivit till pumpamos. Moset ligger i kylen och väntar på att jag ska göra en kulinarisk läckerhet med det i morgon. Jag vet dessvärre inte direkt vad jag ska fixa till. Soppa kanske? Det kan nog vara gott…

16 Sep

Att fånga stunder av lycka.

Idag plockade 11-åringen en bukett ringblommor som fick lysa upp matrummet. Jag och de två barnen som är här på Sturkö just nu bjöd Mamma och Far på 2,5-rätters middag dagen till ära. Det är så roligt att laga ”riktig” mat! När man bor som vi har bott de senaste månaderna blir det ibland si och så med maten överlag. Barnen har fått laga fiskpanetter och pasta, Billys pan-pizza och andra dumheter bara för att de skulle kunna sköta maten själva. Det är verkligen inte någon ultimat lösning, men det går ju inte direkt att kräva att de ska laga allt för avancerade rätter vid sin ålder, i alla fall inte under veckor på raken. (De har ju behövt fixa både lunch och middag själva vissa dagar.) Har du tips på lättlagad och nyttig mat passande för barn och ungdomar får du gärna tipsa här i kommentarsfältet!

Så här ser vädret i Honolulu ut den kommande veckan. Hoppas det håller i sig! Inte dumt alls…

För övrigt börjar det kännas riktigt jobbigt, det här att vi måste lämna Milla hemma… Usch. Det känns inte riktigt rättvist, varken mot henne eller oss.

Hur ställer du dig till förändring, att bryta upp och möta något helt nytt? Hur tror du det går för oss? Vänner, jobb, grannskap, engagemang i diverse organisationer och verksamheter, naturupplevelser, gäster… Tror du vi kommer att få de bästa åren i våra liv? Jag blev uppringd av en bekant som gjorde samma flytt med sin familj för ett par år sedan. Deras barn vill aldrig flytta hem till Sverige igen, aldrig någonsin. Vad har vi gett oss in på? Hjälp!

Flera gånger de senaste veckorna har jag fått frågan var jag hittar all musik jag lägger upp här i bloggen. Musiken har varit otroligt viktig för mig under hela mitt liv, så det är kanske inte så konstigt att jag träffat på massor av olika genrer, artister, musik från olika tider och med olika stort krav på lyssnarengagemang. Jag rekommenderar dig att ta dig tid att lyssna på musik som du kanske inte tror du gillar, antingen för att det är ”fel” genre eller vad det nu vara må. Min syster sa ”men jag kommer aldrig ihåg vad låtar heter”. Tycker du det är ett problem finns det olika hjälpmedel. En trevlig app som jag har på min mobiltelefon är MusicID. Kör igång den och håll telefonen mot högtalaren då du hör en bra låt som kommer du att få reda både på artist och låt om du har tur. På Spotify finns massor samlat och där kan man också leta sig fram till tips på liknande musik då man vet vad man gillar. Kom ihåg att själen mår bra av att lyssna på och utöva musik. Ofta och mycket, alltså! Grattis till dig som redan har upptäckt detta…

Beth Moore – Love Now
Metallica – Nothing Else Matters
Hanne Boel – Soundtrack of the Night
Dream Theater – Wither
Helen Sjöholm och Anders Widmark – Genom Varje Andetag
Leona Lewis – Happy
Lena Horne – Stormy Weather
Åsa Jinder – Då Rädslan Tar Farväl