04 apr

Lova mig att läsa denna artikel!

Vem är du egentligen? Hur hanterar du livet, de fina och de fruktansvärda pusselbitarna? Gör du vad du kan för att leva livet och samtidigt vara lycklig? Hur kommer det sig att vi är så duktiga på att vara deppiga när vi har det så bra? Vad får ditt hjärta att brinna, vad får dina ögon att le? Vem kramar du helst då det blåser hårdast? Kan det vara så att man faktiskt kan vara lycklig fast livet är orättvist och man själv inte fick den största delen av kakan? Läs artikeln av Chiara Fucarino och säg sedan vad du tror och tycker.

3_1

 

Jag blir lycklig av att se att jag kan bocka av en hel del av de 22 punkterna på saker som en lycklig människa gör annorlunda. Jag vet också att jag har en del att arbeta med… Just nu har jag svårast med punkt 22 på listan: acceptera det som inte går att ändra. Kanske är det just att acceptera situationen utan att sluta bry sig över huvud taget som denna acceptans innebär? Jag tror jag ska göra en fin lista och lägga ut här så kan vi alla skriva ut den och påminnas om att det inte är omöjliga saker som krävs för att leva livet lite lyckligare.

28 feb

Vad gör dig lycklig?

Jag frågade mina Facebookvänner vad som gör dem lyckliga. Jag letade inte efter det existentiella svaret till ”Vad är lycka?”, utan ville ha tips på små lyckopiller. Här är listan jag har fått ihop så här långt.

Ikea
Och såklart att få vara mormor! För det är väl en aktivitet?! verkligen livets efterrätt!!!
Löpning och löparprylar
Det som ger mig störst tillfredsställelse som mamma är att se mina barn äta mat som jag har lagat och uppskatta den. Det gör mig riktigt rörd. Det låter konstigt, men jag tror att fler mammor till barn som flyttat hemifrån kan känna igen det
Sommarmete i en insjö
Bra musik
En promenad i en skog full med vitsippor
Aha-upplevelser gör mig lycklig och idag mozzarella ost
Ett stormigt hav
Lätt: LÖSGODIS. Jag kommer fortfarande ihåg första gången jag såg lösgodis i Eddes livs. Vilket fenomem!
Hård träning
När jag hör mina barn skratta är jag som lyckligast. En stjärnklar natt är oxå underbart för man känner sig så nära det oändliga då. Doften av nybakat bröd!
En fantastiskt vacker dag (oavsett årstid) som jag tillbringar utomhus med min familj. Kan vara på stranden, på altanen, i slalombacken, på isen o pimplar, i skogen på hösten.
Barnbarn, barn, tulpaner och smultron!
Färgglada retroprylar!
Att spela fotboll. Känslan när man gör den perfekta glidtacklingen o får tag i bollen 🙂
Färger, Lars Winnerbäck live, katter, sommarbad& sommarregn och doften av en ny bok.
Goa människor och allt vackert i naturen!  Får tillägga kloka underbara hundar och äkta smarta bondkatter samt småfåglar.
SOLEN vackra snörika vinterdagar som dessa!! Finns inget som lyser så härligt!! Och gör en på sånt gott humör!
Sova … Är det enda jag kan komma att tänka på just nu… Annars brukar jag bli lycklig av att få baka.
Organisera och sortera (mini-Monica Träna – det ger ett rus och ett må-bra i hela kroppen, speciellt efter ett pass. Nu när jag är förkyld och inte tränar märker jag att jag plötsligt sover så dåligt. Jag tycker sover alltid gott och bra. Nu vet jag varför!
Barn och barnbarn, riktig vinter och riktig sommar med allt som det för med sig!
Då säger jag det uppenbara…som ingen annan vågar…SEX..!
Lukten av min mans sol-hud.
Familjeliv står givetvis högst i kurs här, som hos många andra. Men att få sitta på hästryggen och få hästen att göra det man begär av den är en underbar känsla. Och hur mysigt är det inte att gosa med den… Det är lycka för mig!
Choklad o/e skir grönska!

För mig finns det många lyckor. Några av dem finns med i listan som mina vänner hjälpte till med. Jag har börjat ta tillvara på mina lyckostunder på ett annat vis än jag gjorde för bara några år sedan. Jag vill inte vakna en dag och inse att jag av någon anledning inte kan göra det jag vill längre. Jag har personlig erfarenhet av att veta att ”bara man har hälsan” inte är ett klyschigt uttryck. Det är den enda sanningen, i alla fall för mig. Har man själv eller någon i ens närhet en svår sjukdom  finns det liksom ingen högre önskan än att den som är sjuk ska bli frisk.

För dig som vänder dig själv ut och in för alla andra utan att ha möjlighet att fylla på energitanken – lyssna på denna fantastiska text! Alanis Morissettes Receive har gått runt, runt hos mig idag. Är det du som behöver lyssna nu?

Är du lycklig, väl så gläd dig åt din lycka med envar
Och ju mer du delar med dig, desto mera har du kvar

Esaias Tegnér

25 jan

Om att aldrig någonsin ge upp.

För ett tag sedan skrev jag till någon i min familj att jag kände mig som en riktig ”quitter”. Nu vet jag egentligen att det inte är min kärna, mitt innersta. Jag har kämpat för många saker i mitt liv. Ibland får man kämpa sig igenom tuffa saker, andra gånger är det småsaker som stör. Idag träffade jag en äldre mor som berättade om sin f d svärdotter, barnbarnens mamma. Hon talade med sockrade ord, men all hennes förtvivlan, frustration och ilska sken igenom. (Moderskapet upphör inte för att barnen växer upp och flyttar hemifrån.) Efter det besöket träffade jag en yngre mor, trött efter sömnlösa nätter, olika infektioner som hela familjen gått igenom under flera månader och en svår bilolycka som hon och hennes familj var med om på julafton. Hon fick en ordentlig whiplashskada och hennes man, som precis hade gått igenom en hel fotrekonstruktion, blev skadad både här och där. De två små barnen klarade sig helt utan skador, av bilen finns knappt ingenting kvar. Hennes ord var inte sockrade. Hon sa att hon genom hela sitt liv har upplevt att ibland går allt fantastiskt bra eller helt okej, men det är inte förrän man är mitt inne i sådana här tuffa perioder som man inser hur bra det var när man hade det bra. Denna kvinna är ingen Pollyanna, inte alls. Hon försökte bara inte dölja något, utan presenterade verkligheten utan någon bitterhet.

Efter dessa besök kom jag hem till mina hemskolade barn, tonårsbråken och de vardagliga frustrationerna och kände mig lite extra tacksam. Vi pluggade, köpte Ben & Jerry’s (japp, vi åt glassen), kollade på en film, bråkade lite, åt tacos, skrattade och gladdes åt yngsta dottern som varje dag under lång tid tränat på att göra en backbend kickover och idag knäckte koden! Mellan 20.30 och 21.00 fick alla utom pappa, som inte var hemma, se miraklet hända om och om igen. S sa att jag skulle filma och lägga upp föreställningen i min blogg och tala om för ALLA att man ALDRIG ska ge upp, för en dag bara funkar det! Vem är jag att neka er denna härliga livslektion?! Varsågod, här har du beviset:

Kom nu ihåg vad du lärde dig av att läsa dessa rader. Ge aldrig upp. Som sagt. Ge aldrig, aldrig upp.

15 sep

Iiiih! Det närmar sig.

Ena dottern håller koll på antalet dagar tills vi flyger till LA från Köpenhamn. Just nu är det elva dagar kvar. En och en halv vecka. Hjälp! Jag blir nästan skakig… Det är jätteroligt, men faktiskt läskigt också. Tur att det finns grejer att göra precis hela tiden så jag inte behöver känna mig sysslolös. Nu har jag blivit bortskämd av min lillasyster i två dagar. Du som får chansen att ”bada” i ett badpalats – ta den! Jag kom ut som en ny människa efter ångbad och ryggdusch och scrubbande och filande och tvättande och inpackande. Helt underbart. Vi masserade också skrattmusklerna då vi satt och kollade in alla bilderna som svågern och systersonen tagit med något slags förvrängningsapp. Jag har träningsvärk i magen idag, på allvar! Vi hann också fira färdigt 14-åringen. Hon tyckte att det inte kändes som en riktig födelsedag, fast hon var rätt nöjd ändå. Pappa var inte hemma (fast det var han inte då hon föddes heller) och ingen tårta serverades. Vi tar igen det nästa lördag. Tänk att jag har varit tonårsmamma i flera åååår! Spännande.

I hallen hos föräldrarna hänger finaste fotot på mamma. Vilken snygging! Sådär snygg har jag aldrig varit. Så många gånger fick jag höra att jag var lik henne då jag växte upp och gillade inte alls det. Sicken dumbom jag var! Tur att man blir äldre och visare.

För övrigt har nu min vrist läkt ordentligt efter min drullighet i somras då jag ännu en gång bevisade för mig själv att jag måste vara skelögd på riktigt, alltså på det sättet att man ser verkligheten på ett annat sätt än den egentligen ser ut. Jag har fortfarande ett fult märke på benet, men med tanke på mina skånkors normaltillstånd (eh, när till och med ens mamma säger att ens ben inte är ens bästa tillgång så kan man nog lita på att detta är sanningen) gör det ingenting. Det är bara att ”skyla” dem. Det jag skulle säga var att då ena syrran nu har sprungit Tjejmilen och snart springer Lidingöloppet (15 km) samt har anmält sig till Tjejvasan så är det dags att jag tar tag i min fysik igen. Dags att få upp flåset, vänner! Jag drog igång med något slags förkylningspowerwalk, men blev ordentligt svettig ändå. Det är härligt att pressa sig lite. Och nu ska jag hänga tvätt. Inte fullt lika härligt, men jag gillar verkligen doften av rena kläder. Behöver du lite power? Den kommer här.

15 aug

Lycklig.

Om man kan vara lycklig mitt i kaos är jag det just nu. Tja. Sämre kan man ha det. Kan man göra sina barn överlyckliga för att de får mogen mango att lägga till morgondagens matsedel (Eller var det Ben&Jerry-glassen de jublade över?) så gör man det, eller vad säger du? Maken har (smått ovilligt) dragit till fjällen med en god vän. Det får man ta om man bestämmer sig för att emigrera bort från släkt och vänner! Ja, alltså att offra sig lite. Nu ska jag chatta om vårt, förhoppningsvis, kommande hus.

GRATTIS till en av världens två bästa lillebröder, förresten! P fyller idag 40 år. Numera retar han mig sällan, eller faktiskt aldrig, till vansinne. Tack och lov för det! Tänk så mycket bus han hittade på då han var liten. Jag kan inte förstå den lärare som ringde hem och ville att föräldrarna skulle lära honom att slåss. Suck! Nej, smarta och kluriga bus av en kille som ingen skulle misstänka för det minsta avig, det var en fin taktik. P påstår att han inte läste på ett enda prov på gymnasiet. Hur kunde han ändå gå ut med ett hyfsat betyg? Det är för mig helt omöjligt att förstå. Nu behöver jag å andra sidan inte förstå någonting, för mest viktigt i denna stund är att jag lägger mig och sover och drömmer vackra drömmar. Hoppas att du gör detsamma!

24 maj

Lyssna, kom och lyssna!

En jobbig dag rent känslomässigt. Jag har alldeles ont i huvudet av allt som har hänt idag. Bra och sorgligt om vartannat.

Dagen slutade i alla fall i något slags dur med mollanslag. Sonen och alla de andra 179 AF-niorna hade avskedskonsert i Konserthuset, Stockholms vackraste byggnad. Vi blev bjudna på allt mellan himmel och jord – Purcell och Grieg, Britten och Eric Whitacre, klassiskt och modernt. Min personliga favorit var pianosolot av Gs kompis Daniel Chun. Kom ihåg hans namn… Den killen kommer att gå långt! Daniel spelade ett av mina favoritstycken för piano. Lyssna på den otroligt vackra melodislingan i Stenhammars 3 Fantasies, Op. 11: 1. Molto Appasionato (0.41 in in klippet hör du melodin första gången). Funderar du på att komponera ett stycke till mig så får det gärna ge mig samma känsla. 😉

Inte ett öga var torrt då konserten slutade med Sommarpsalm. Inte konstigt att det sedan bröt ut gråt- och kramkalas på scenen. Musiklärarna som inte har några nior i år satt precis framför oss. Jag tycker att en av dem var lagom sur då hon sa ”Jag tycker det har gått inflation i det där gråtandet”… Alltså, ungarna hade gett en helt fantastisk konsert! Jag förstår inte vad hon jiddrade om. Å andra sidan var hon kanske bara lite avis för att hennes avslutningskonsert inte var lika bra. Och nu ska jag lägga mig och bota min känslostormshuvudvärk och hoppas att jag vaknar till en alldeles ljuvlig dag i morgon.

24 maj

Tipstorsdag vecka 21.

Efter gårdagens inlägg måste jag ju tipsa om hur man kan njuta lite mer i tillvaron. Lika viktigt som det är att låta kroppen få avbrott så den inte stelnar till allt för mycket är det för sinnet att få lite gympa. Tipsa gärna om egna små (oväntade) lyckostunder.

Den här tjejen vet hur man njuter av livet. Hon tillför en känsla av lugn och ro bara man tittar på henne. Hon ”bara finns” här hemma och krusar inte för någon. Hon är dock en vänlig själ som låter mig gosa lite om det behövs.

Är du också fascinerad av skuggor och högdagrar? Jag älskar skuggspel, det har jag nog alltid gjort. Hela det mörka halvåret finns det inga skuggor inomhus. Då är allt bara grått, mörkt och jämntjockt. När sommarkvällarnas ljus gör intrång i vårt hem börjar väggarna leva. Skådespelet är gratis, men kan inte tas för givet. Perfekt njutningskälla.

En luftballong. Att stå nedanför och höra suset av en sådan är magiskt. Dessutom känns det lite som att man får vara med på äventyret även om man står på marken.

Att göra saker med sina barn är coolt. Nu är vi i ett mellanläge då de inte alltid vill hänga med på allt, men de visar helt klart ”umgängeskvaliteter”. Att överhuvudtaget dela upplevelser med andra människor är trevligt. Jag tror att man mår bra både av stunden och av att senare prata gamla minnen…

Musik. Jag vet att jag tjatar. Konserter av alla de slag ger möjlighet till en stunds verklighetsflykt och bygger upp stresståligheten. Ja, om det är en timme med nybörjarviolinister som står för underhållningen ligger möjligtvis fokus på ren överlevnad, men ändå. (Yellow after the rain på Marimba. Klart njutbart.)

Trädgårdar – egna, andras eller allmänna parker… I naturen finns så mycket skönhet och i en trädgård blir den på sätt och vis koncentrerad.

Här kan du läsa mer om hur kroppen skapar de olika må bra-hormonerna serotonin, dopamin, oxytocin och endorfiner. Kom ihåg att du kan göra väldigt mycket för att öka ditt välbefinnande! Att bara gilla läget och gå omkring och må tjyvtjockt, eller att inte känna något, är onödigt. Nu talar jag inte om dig som lider av kliniska depressioner, för dig finns ingen ”quick fix”. (Men det finns hjälp för dig också.) Jag försöker bli bättre på att vara glad i livet här och nu. Det funkar klart bättre under det ljusa halvåret, i alla fall numera. Och jag har också märkt att jag väljer hur jag vill må. Det låter lite högmodigt och många kanske blir arga av att höra det, men så är det. Jag kan ägna mig åt självömkan och ”må bra” av det. Gör man saker för andra människor för att man vill det får man banne mig ut lika mycket av det själv som den som får hjälpen. Är det då själviskt att hjälpa andra? Tja, om det kan man diskutera mycket och länge. Just här och nu lämnar jag över tankarna och diskussionerna till dig. Fortsätt gärna i kommentarsfältet!

22 maj

När solen skiner…

… blir man glad, eller hur? Solljuset bygger upp vårt D-vitaminförråd, vi blir lättare till sinnet samtidigt som solen gör oss ordentligt vakna på dagen och trötta på kvällen. Jag har en skum musiklista på Spotify just nu. Där spelas låtar som tillsammans med ljuset gör mig ännu gladare. Jag gör som yngsta dottern då texten blir tvivelaktig – jag sjunger ett extra högt PIP! för att överrösta den sjungande artisten. Alla sätt är bra utom de dåliga. Musik är ord och noter i härliga harmonier, men jag kan ärligen säga att de två översta låtarnas musik tilltalar mig mer än texterna.

We are young
Call me maybe
Perfect day
I will survive

Guldnaglar och gula tofflor blir man förresten glad av. Jag rekommenderar båda starkt!

02 mar

Ey, vad? Är det redan fredag?

Jag vet att det är precis en vecka sedan det sist var fredag, men det känns mer som att det var tre dagar sedan. Vi har haft ett härligt sportlov. Det har funnits tid till vila och det var precis det vår familj behövde. Jag är tacksam för att vi fick chansen till återbekanta oss med solen. Inte bara jag är i desperat behov av D-vitamin. Jag vet att vi är många!

Hogwarts? Nej då, bara Naturhistoriska Riksmuseet. Det här är ett av mina favoritmuseer. Den här gången slogs jag dessvärre av insikten att allt är väldigt slitet… Det är oftast bättre att ha på sig sina rosatonade glasögon då man besöker ställen som man har som favoriter.

Tre godingar.

Så här känner jag för att lovet snart är slut… Men, men. Det är bara en kort tid fram till påsk och sedan är sommaren här innan jag hinner säga pip! Ha en riktigt skön helg, hör ni.

27 feb

Bibliotek och andra nöjen.

Vecka 9 – sportlov för stockholmare och annat löst folk. Vi har det väldigt bra. Sovmorgon, lugn och ro, kul tillsammans i familjen. Den sista punkten är lite klurig nu när vi har barn som är 11, 13 och 15. Deras intressen skiljer sig en del och tonåringar är inte alltid helt smidiga då det gäller att anpassa sig till andra viljor än sina egna. Det har ändå gått väldigt bra så här långt. Mitt mål är att vi ska klämma en rolig rulle per dag under lovet. Så här långt har vi klarat av Liar, Liar och Dagispapporna. Ni får jättegärna komma med bra tips!

Bibliotek har alltid varit favorithak för mig. Tyvärr har inte Huvudbiblioteket i Huddinge riktigt vunnit över mig på sin sida. I Karlskrona kände jag mig verkligen som hemma och jag älskar Stockholms Stadsbibliotek. Det är bara lite krångligt att ta sig dit. Idag var hur som helst jag och äldsta dottern i Huddinge för att leta böcker. E hittade ingenting till sig. Min bokhög är alldeles för just hög för att jag ska lägga till något utöver det som redan finns där, men jag satt en stund i tidningshörnan. Jättehärligt! Jag letar efter bättre hörlurar än de jag har då jag vågar mig ut i spåret igen så småningom. Är det någon som har testat de här eller har andra hörlurar som passar då man tränar att tipsa om?

Skullcandy eller Sony?

Jag läste lite i Mac World, men blev inte precis så fångad som förra gången jag läste den. Är ingen tekniknörd… Vilka tidningar läser ni? Jag ser fram emot en prenumeration på ett underbart magasin, men jag återkommer till det!