14 Apr

Om att vara, göra och välja rätt på väg ut i vuxenlivet.

Här i USA tar man sin high school graduation, ”studentexamen”, när man har fått ihop alla sina nödvändiga poäng. I de flesta fall sammanfaller det här med skolavslutningen under det sista året, men för vissa elever som har jobbat hårt och läst extra online-kurser och dylikt går det att ta examen tidigare. Det anses inte som konstigt, särskilt inte som att man aldrig går i samma ”klass” som någon annan. Alla plockar sitt eget schema. Det finns en lista på kurser som är obligatoriska för alla och mängder av kurser som är som mina gamla högstadieklasser i FA (fria aktiviteter), kurser som ger collegepoäng, kurser som är collegeförberedande, kurser som ger en skjuts in i en speciell fördjupning på college osv, osv. Varannan dag är A-dag och varannan dag är B-dag. Man har fyra lektioner varje dag under sina, oftast, fyra år i high school.

Anledningen till att man får höra från svenska utbytesstudenter att amerikansk high school är jättelätt är att svenskar inte kan tillgodoräkna sig sina studier i den amerikanska skolan då de kommer tillbaka till sin gymnasieutbildning och många därmed väljer kurser från listan med ”roliga” klasser. Vår äldsta dotter fyller 18 i september och har jobbat på hårt i skolan. Hon har läst ikapp ett år och dessutom valt några fördjupningskurser i engelska som varit mycket utmanande. Inför sista terminen hade hon det så väl förspänt poängmässigt att hon bestämde sig för att välja en pluggtimme istället för att fylla på med en klass som kanske varit rolig eller givande, men inte nödvändig. Under denna study hall-lektion kan hon läsa läxor och plugga inför prov och detta är kanske en av anledningarna till att den här terminen i våra föräldraögon inte alls varit så stressig som sista terminen i gymnasiet verkar vara för många av mina kompisars barn.

Det nya svenska betygssystemet har nog en god tanke precis som alla andra betygssystem som svenska skolsystemet bjudit på genom åren, men det verkar funka rätt dåligt. Anledningen till att vissa prestationsstyrda tonåringar blir mer eller mindre utbrända innan de ens är färdiga med gymnasiet kan vara allt från dåliga grundkunskaper och illa planerade kurser till lärare som inte förstått hur betygen ska sättas, alltså att man inte ska behöva prestera på topp varje gång man lämnar in en läxa, en uppsats eller ett prov.

Det amerikanska betygssystemet verkar å andra sidan bygga på ibland nästintill godtyckliga kriterier, t ex har dottern fått extrapoäng för att hon inte utnyttjat toalettpasset (man får ”toalappar” som man lämnar till läraren om man behöver gå på toa under lektionen) under hela terminen och hon har fått extrapoäng för en massa sådana konstiga saker som inte alls kan vara viktiga för hur kunnig man är inom ett område. I den collegeförberedande engelskkurs hon läser den här terminen får man extrapoäng för att skriva dikter, något som jag tycker känns betydligt mer meningsfullt. E finns nu på skolans ”honor roll”, en lista med alla elever som har utmärkt sig betygsmässigt, något som jag tycker är en fin bedrift för en invandrarelev.

Jag har funderat mycket över barn och ungdomars olika förutsättningar och en kommentar som jag fick från en svensk väninna här då hon hörde om denna ”honor roll”. Väninnan tyckte inte att man kan räknas som invandrarelev då man kommer från Sverige till USA och att E dessutom bodde i USA från att hon var bebis till att hon var nästan två år. (Den här omgången har vi bott här i 3,5 år.) Därmed var detta ingen bedrift på något vis. Say what? I Sverige räknas man till och med som invandrarelev trots att man är född och uppvuxen i Sverige om man har utlandsfödda föräldrar. Jag ser ingen skillnad i det här fallet. Jag förstår att det är stor skillnad på om man har föräldrar som själva har gått eftergymnasiala utbildningar oavsett vilken nationalitet de kan tänkas ha då man kanske har en annan syn på hur man uppmuntrar och hjälper sina barn och även de kunskaper som kan behövas för att kunna hjälpa till. Då det gäller läxor och annat har dock E fått klara sig väldigt mycket på egen hand. Matte och fysik har maken hjälpt henne med, med den äran, och hon hade kanske inte haft några A:n i dessa ämnen om inte han hade funnits med på hemmaplan. Då det gäller de flesta andra ämnen har hon dock i princip klarat allt helt själv. Jag är helt flytande i konversationssammanhang och läser i princip bara på engelska nu för tiden, men jag har stora hål i det akademiska språket. Därmed har jag mest kunnat uppmuntra och ge feedback ur ett ”språkflödesperspektiv” då det gällt hennes skrivuppgifter. Dessutom tycker både jag och maken att något är väldigt fel om det är föräldrarna som är ansvariga för genomförandet av sina barns uppgifter och att barnen i sådana fall bedöms genom sina föräldrars prestationer. Detta gäller både i Sverige och i USA.

Om du har orkat läsa ända hit undrar jag så klart vad du har för tankar om det jag skrivit om idag… Tror du att man går åt rätt håll med den svenska skolutvecklingen? Vad tycker du om linjer, kurser, läxor, press och känslan av att inte duga som människa om man inte blir ”akademiker”? Är allt pluggande idag ett tecken på att folk ägnar sig åt fel saker och har för lite att göra, eller är mänskligheten väldigt mycket smartare idag då så många fler studerar länge, länge, länge jämfört med hur det såg ut för, säg, 50 år sedan? (Detta gäller överlag i stora delar av världen.) Finns det plats för lekmän i dagens samhälle?

02 Sep

Förändring del 9 – Matlagning.

Augusti kom och gick i en rasande fart. Jag har faktiskt tänkt på mitt kunskapsmål under månaden, men precis som jag misstänkte har nästan all extratid gått åt till resande, skolstart och de gäster som bor hos oss just nu. Jag vill inte skylla ifrån mig. Hade jag verkligen velat hade jag naturligtvis prioriterat kunskapsinhämtandet! Nu kan jag i alla fall vara nöjd med att jag kom igång med mitt TED-tittande igen och jag har indirekt lärt mig mycket bara genom att förbereda lektionerna till vår nya sjua här hemma. (Japp, ännu ett läsår med hemskola.)

Så – månadens förändringstema… Matlagning! Jag jobbade med mat redan i juni, men det blev ungefär lika försummat som förra månadens tema. Jag har redan tjuvstartat med matlagningsfokuset. Vi fortsätter att äta en kost som består allra mest av mat lagad från grunden, några av oss utesluter sädesslagen och andra äter betydligt mindre bröd, pasta och ris än förr om åren. Vi ska försöka att verkligen prova recepten i de roliga kokböcker som vi investerade i under vintern, inte bara inspireras av ingredienser.

I matlagning ingår också att ta hand om den skörd som trädgården bjuder på. Nu blev det i princip ingen skörd från grönsakslandet p g a vissa orsaker, men vi kommer igen nästa år! Maken har faktiskt sått en andra omgång då Utah bjuder på två växtperioder. Vi får väl se om det kommer något annat än tomater och pumpor. Jo, för en del av pumporna har faktiskt kommit igen efter torrchocken och jag har sett flera små söta pumpisar som vi om inte annat kanske kan dekorera med till Halloween.

Glad september på dig, förresten! Jag tycker det känns så konstigt att vi redan är här. I morgon är det Labor Day här. Det innebär rent praktiskt inte bara ett eget Första Maj-firande, utan räknas också som Sista Dagen på Sommaren. Svårt att tro när det är över 30 grader varmt om dagarna, men det ger sig väl. Jag älskar, älskar, älskar hösten. Särskilt när den bjuder på så där lagom väder, alla vackra färger och luft som känns fräsch och lätt att andas. Nu när vi bor här behöver jag inte heller oroa mig för det evinnerliga vintermörkret, så bättre kan det inte bli! För att fira september lite extra kanske du vill lyssna på hela Sveriges egen September?

02 Aug

Förändring del 8 – Kunskap.

För mig är augusti månaden som gett mig min förstfödde, men annars har väldigt många gånger i mitt liv den åttonde månaden handlat om skolstart. Då jag både är lärare och mamma har antingen jag och/eller något av mina barn vid trettiotvå tillfällen sedan jag föddes dragit hemifrån för att möta ett nytt skolår. Imponerande tanke tycker jag själv.

Min fyrtioårskris var jättejobbig på många olika plan. Jag påverkas fortfarande av svallvågorna efter hur jobbigt jag hade med mig själv och allt som hände omkring mig under några år. Jag tänkte mycket på all tid som jag slösat på onödigheter och bestämde att det var dags att ta kommandot över mitt eget liv. Jag förundras fortfarande över hur snabbt dagarna går och hur lite riktigt vettigt jag får gjort. (Med ”riktigt vettigt” menar jag sådant som påverkar någon annan positivt, ny kunskap, något som man kan visa upp…) Trots allt är jag tacksam över de insikter som fick värka fram under den här tiden. En av dem är att jag vill kunna så mycket mer än jag kan! Oändliga många är de ord har jag tryckt in i skallen för att få bra resultat på prov, men det är inte mycket jag kommer ihåg. Tyvärr!

Skola=kunskap? Frågar du min käre make handlar skola också om indoktrinering och att göra barn och ungdomar till lydiga samhällsmedborgare. Visst har han rätt. Hur många svenskar ifrågasätter till exempel demokrati, RFSUs ansvar i samhället eller vikten av att alla ska ”ha rätt” att bli akademiker? (Jag lägger ingen värdering i just dessa frågor, tänkte bara att det är några av de saker jag genom åren lärt mig genom de skolor jag har gått i.)

Idag är det dags att lägga mina kunskapskort på bordet. Vad vill jag lära mig den här månaden? Vad kan jag göra för att hitta tillbaka till min glädje för att lära mig nya saker? Vilken kunskap vill jag ha och vilken kunskap behöver jag? Sanningen att säga vet jag inte riktigt. Jag har inte tänkt färdigt.

Som du kanske kommer ihåg försöker jag titta på TED-föreläsningar med jämna mellanrum. Nu var det ett tag sedan, men jag känner att det är något som bygger upp mig och ger spännande insikter i allt fantastiskt livet har att erbjuda! Följande föreläsningar planerar jag därför att hinna lyssna på under den här månaden:

How schools kill creativity (avklarat – rekommenderas)
Where is home (avklarat – rekommenderas)
Strange answers to the psychopath test
Looks aren’t everything
Your body language shapes who you are

Jag kommer att åka tillbaka till USA i mitten av månaden. Så fort vi kommit i ordning blir det en tur till biblioteket. Jag ska se till att bara låna två eller tre böcker och ingen får vara en roman. Jag funderar på att läsa om hur man verkligen tar hand om en köksträdgård (åk inte ifrån den i tre veckor utan att låta någon vattna), men jag tycker också att det skulle vara roligt att läsa en biografi eller en gammal hederlig faktabok. Vi får väl se hur det blir! Vi får med oss min mamma och en systerdotter, så kanske blir det fullt upp med att visa vad våra omgivningar har att bjuda på. Då får jag helt enkelt fokusera på att lära mig mer om mitt närområde! Inte fy skam det heller.

För dig som också skulle vilja haka på kunskapsinhämtningtemat nu i augusti vill jag tipsa om följande inspirerande hemsidor som jag har bokmärkta just av den anledning att de skulle kunna lära mig något nytt:

Moderskeppet
Wikipedia
Anna Vattenkannas Trädgårdsblogg
Historiska Museet
Mises
Religion Facts
1000 Awesome Things

För övrigt vill jag bara dela med mig av en fantastisk version av REMs Everybody Hurts. (Jag vet. En cover. Men fortfarande hjärtknipande vackert.)

Seså! Sätt fart. Må vår kunskap växa och våra hjärtan svämma över…

01 Maj

Med händerna i jorden…

30_5

… känner man sig som ett med naturen. Döttrarna var duktiga och började sätta fröer idag. Deras pappa banade vägen, gjorde fåror med lagom avstånd så man kan gå emellan och plocka ogräs och skörda läckerheterna som ska spira fram. Det är ändå rätt fantastiskt att man kan få ett frö att växa med jord, vatten och ljus. Ett ekollon kan bli till ett enormt träd, en äppelkärna kan ge mat till massor av människor. Jag gillar tanken på att allt växer ur något som från början kan verka väldigt oansenligt. Det gäller sådant man lär sig också. Från att kunna nästan ingenting kan man bli expert! Det gäller bara att tillhandahålla det som gör att kunskapen växer. Vi kan väl börja med att få våra barn och ungdomar att läsa mer? (Jag är inte orolig för just barnen i den här familjen. De är bokmalar alla tre och jag skulle bland annat vilja påstå att både 16- och 14-åringens engelska läsförståelse är bättre än min. Därmed inte sagt vilken nivå den ligger på, men ändå.)

Mamma klagade lite på den musik jag bjöd på i går. Därför får både hon och du idag Där björkarna susar, en av de sånger på spelades på mina föräldrars bröllopsdag. De firade nämligen 44 gifta år idag. Grattis till mig och mina syskon!