24 Maj

Lyssna, kom och lyssna!

En jobbig dag rent känslomässigt. Jag har alldeles ont i huvudet av allt som har hänt idag. Bra och sorgligt om vartannat.

Dagen slutade i alla fall i något slags dur med mollanslag. Sonen och alla de andra 179 AF-niorna hade avskedskonsert i Konserthuset, Stockholms vackraste byggnad. Vi blev bjudna på allt mellan himmel och jord – Purcell och Grieg, Britten och Eric Whitacre, klassiskt och modernt. Min personliga favorit var pianosolot av Gs kompis Daniel Chun. Kom ihåg hans namn… Den killen kommer att gå långt! Daniel spelade ett av mina favoritstycken för piano. Lyssna på den otroligt vackra melodislingan i Stenhammars 3 Fantasies, Op. 11: 1. Molto Appasionato (0.41 in in klippet hör du melodin första gången). Funderar du på att komponera ett stycke till mig så får det gärna ge mig samma känsla. 😉

Inte ett öga var torrt då konserten slutade med Sommarpsalm. Inte konstigt att det sedan bröt ut gråt- och kramkalas på scenen. Musiklärarna som inte har några nior i år satt precis framför oss. Jag tycker att en av dem var lagom sur då hon sa ”Jag tycker det har gått inflation i det där gråtandet”… Alltså, ungarna hade gett en helt fantastisk konsert! Jag förstår inte vad hon jiddrade om. Å andra sidan var hon kanske bara lite avis för att hennes avslutningskonsert inte var lika bra. Och nu ska jag lägga mig och bota min känslostormshuvudvärk och hoppas att jag vaknar till en alldeles ljuvlig dag i morgon.

24 Maj

Tja.

Här kunde man också ha varit. Eller inte. Men det hade varit rätt fint att få vara en fluga på väggen. Åtminstone då de spelade Enter Sandman och Nothing Else Matters. Eller The Unforgiven, för den delen.

19 Mar

Värsta Laleh-helgen.

Sedan i fredags har jag konstant lyssnat på, och trallat med i, Lalehs ”Some Die Young”. I går berättade mamma att lillasyrran skulle på Lalehkonsert i Umeå. I morse såg jag fantastiska bilder därifrån som sagda syster lagt upp på Fejan. Inte bara fick hon gå på konserten – hennes kompis hade också fixat så det blev mat med Laleh och bandet efteråt. Hur var hon då? Citat: rolig och fin och söt och trevlig. Mer framgång för sådana människor!

© Kajsa Håkansson

© Kajsa Håkansson

14 Mar

Träna för kroppen, sjung för själen!

Jag mår som bäst då jag tränar regelbundet och jag får sjunga sådär bara för mig själv. Nu är det dags igen! Ny konsert 1/4. Vi tränade i går tillsammans med duktiga Ninni Bautista, numera The Voice-semifinalist. Alla borde få uppleva glädjen i att musicera tillsammans med andra. Ja, att spela fiol i en nybörjarorkester är faktiskt inte speciellt roligt då är det lite för många som spelar falskt. Ju fler som har någorlunda koll på sitt instrument, desto bättre låter det.

Margareta Bengtson är en av Sveriges bästa sopraner. Hennes röst drillar som ett vattenfall, som fjärilsvingar eller kanske som pärlor. Ni kommer säkert ihåg henne från The Real Group. Andreas Landegren spelar piano så man gråter en skvätt. Av glädje, naturligtvis. (Lyssna på Butterflies som ligger lite längre ner på hans hemsida, förstasidan.) Ninni har en fantastisk personlighet, är söt som socker och har en röst som får alla att stanna då hon börjar sjunga. Körmedlemmarna – ja, vi sjunger så gott vi kan. Tillsammans är man stark! Missa inte konserten om du har chans att komma och har ett par extra hundringar i månadens budget.

25 Jan

Om inte om hade varit…

… hade jag gått på konsert i kväll. Men om finns, så jag gör det jag ska och lyssnar i mina höronlurar (S underbaraste ord) i stället. Ni kan få lyssna och kika på denna gitarrist som sonen guidade mig till. Grym! Så där vill jag också kunna spela, men jag kan bara spela ompaompakomp på gitarr. Om jag över huvud taget övade skulle jag kanske bli bättre i alla fall.

För övrigt kan jag berätta att dagen inte kan börja annat än på rätt sida då man som gammal NO-lärare råkar ut för följande:

”Mamma! Ahhhhhh, gaaaaahhh, morr… Jag blir gaaaaaleeeeeen! Jag HAR ju satt i kontakten, så varför FUNKAR det inte?!!”

Eh. Just det. (Och kära alla ni, jag bet mig i tungan och läppen och kinden och skrattade inte högt, i alla fall inte förrän efteråt.)

12 Jan

Tipstorsdag vecka 2.

Sugen på konsert? Det här är en blandad kompott av vad som finns att välja på i Stockholm de närmaste månaderna. (Ja, och sedan finns det diverse slutsålda konserter också, men det är väl knappast någon idé att tipsa om dem.) Jag tror att det kan finnas något för alla. Jag vet vilken jag helst hade gått på.

Tove Styrke, Debaser Slussen 19 januari

Janne Schaffer och Markus Wargh, Ersta kyrka 22 januari

Dream Theater, Hovet 25 januari

Lustans Lakejer, Danderydsgården 29 januari

Rebecca & Fiona, Berns 11 februari

Sting, Stockholm Waterfront 12 februari

Förklädd Gud, Kungsholms kyrka 18 februari

Snow Patrol, Münchenbryggeriet 23 februari

Justice, Annexet 2 mars

Rise Against, Arenan Fryshuset 6 mars

Smokie, Rival 8 mars

Tyler Ward, Studion Kulturhuset 9 mars

Melodifestivalen final, Ericsson Globe 10 mars

Ps: Det här har absolut inte med någonting att göra, men för informations skull kan det vara intressant att veta att Twinkies-makarna Hostess har gått i konkurs. Tänk så många minnen dessa äckliga små godsaker står för i vår släkt!

11 Dec

Stockholms Luciakonsert 2011.

Nej, första gången jag var på den här konserten och satt och grät kunde jag inte ens i min vildaste fantasi tänka mig att jag en dag skulle ha mina tre barn på plats i den 1200 personer starka kören. Coolt. Nu för tiden gråter jag mindre och oroar mig mer över att någon ska svimma eller sätta eld på någon annans, eller sitt eget, hår. Barnen är dock stenhårt drillade och vet att om de känner sig yra ska de blåsa ut sitt ljus och sätta sig en stund tills de känner sig pigga nog för att vara med igen. Det brukar funka hur bra som helst!

De senaste åren har Adolf Fredriks musikklasser och Kungsholmens musikgymnasium haft lussekonserter som inte varit riktigt lika bra som ”vanligt”. Delvis beror detta på att Globen numera är privatägt (Ericsson Globe Arena) och därmed mycket dyrare att hyra. Det har inneburit färre övningstillfällen och ett minskat antal konserter. För två år sedan försökte man sig på att dela upp alla elever på Storkyrkan, Nationalmuseum, Konserthuset och Stadshuset i stället för att genomföra den traditionella Globenkonserten. Konserthusets Luciakonsert blev hur bra som helst, men de andra lokalerna var publiken inte helt nöjd med. I år hade man lärt sig att det inte räcker att ha ett gigantiskt luciatåg i en stor lokal. Publiken vill också ha lite skådespel, så det fick vi. Jag kan nog tycka att storyn var ”sådär”, men skådespelarna var söta och duktiga och både musiker och sångare gjorde en strålande insats.

Ni som aldrig har varit på plats – det här är faktiskt rätt mäktigt! När ljusen tänds ett efter ett, då ryser jag alltid lite grann… (Jag föredrar annars AFs luciatåg i Stockholms alla kyrkor då de lussefirandena blir mer intima. Det låter fantastiskt med kyrkorummets akustik och de rena stämmorna. Änglakörer, helt enkelt!)

Vi hade lyckats få platser precis bakom sonen och hans klasskompisar. Kul! Roligt för farmor och farfar med respektive att åtminstone se ett av barnbarnen bland alla de andra vitklädda änglarna.

Döttrarna var också på plats, men vi fick rapport om att de stod på andra sidan golvet.

Lucia kom in efter en alldeles underbar, mollig sång med svensk folkviseklang. Jag har aldrig hört den förut och måste ta reda på vad den heter…

Globen + Vinterklädda träd = Megavackert. Jag stod där och bara njöt trots att det myllrade av julklappsshoppande människor och lussepublik på väg mot t-bana och parkeringshus. Globen som sådan må vara publikfriande, men jag gillar denna märkliga byggnad. Det känns alltid som att Barbapapa kommer att dyka upp rätt vad det är då man är där…

Edit:  Min kompis D filmade under den andra föreställningen, så här kan ni som inte var med få ett smakprov. (Runt 3.50 hör man den vackra Luciatrallen. På slutet får ni också se vågen som ungarna aldrig vågar göra efter första föreställningen, men som jag tycker är underbar! Då släpper alla spänningar för den här dagen…)

24 Nov

Kanske mest för familjen igen…

… men jag vet fler som gillar musik. I kväll var det dags för Unga Solister, en konsert med några av de bästa solister Huddinge Kulturskola har att bjuda på just nu. Sonen spelade marimba tillsammans med bäste slagverkskompanjonen, tillika grannen som för åtta år sedan smidde planer tillsammans med mellandottern om huruvida de skulle bo i vårt eller grannarnas hus då de gifte sig. Killarna gjorde succé med ”Bilder från en ö” och ”Super Mario Bros”, den senare med trumsuperpedagogen Fredric vid trumsetet. Tänk vilka musikaliska och ambitiösa ungdomar det finns här i vår kommun! Jag tyckte det var synd att Huddingeaulan hade så glest med publik, speciellt med tanke på att stråksolisterna hade den fantastiske Carl-Axel Dominique som ackompanjatör. ”Mina” killar tyckte att pianisten var GRYM. Haha! Ja, det är ju trevligt att de kan uppskatta en duktig musiker utan bakgrundsinformation. Dessutom var konserten gratis, så inte ens priset kunde man klaga på. (Det fanns dock chans att hjälpa Världens Barn i stället.)

Det gäller att gå All In. Allt för showen.

Åh, jag blir GALEN på att inte ha en ordentlig, fungerande kamera. Snällt att Kulturskolan hade fixat rosor till alla ungdomar. Vår fine G.

Titta till vänster. Så ser en riktig pianovirtuos ut. Håret flaxade så där underbart då han spelade, C-A. Söta Clara som vi sett öva med frenesi i många år spelar numera enligt rykten på en väldigt dyrbar violin. Dessutom såg det ut som att tjejen bar Louboutinklackar, men så kan det väl inte vara?!

Jag vet att jag är blödig, men här brast det för mig igen. Kammarorkestern modell Huddinge 2011 var snyggare, duktigare och roligare än Kammarorkestern i Karlskrona i slutet på åttiotalet, men ändå. Kan man annat än gråta en glädjetår över hur fantastiskt underbart det är att musicera tillsammans? Ja, nu satt jag bara och huttrade i en kall gymnasieaula, men det kändes ändå som att jag var med dem på scenen. Att de spelade Vivaldis Concerto in A Minor i ett skolorkesteranpassat tempo störde mig inte. Det var ändå vackert i mina öron och ögon…

14 Nov

Julkonsert!

Den 18 december har jag den stora glädjen att få vara med på Anna-Lotta Larsson och Göran Fristorps julkonsert i Gustav Vasa kyrka. I går var det dags för första körrepetitionen inför den här konserten och jag kan lova att det kommer att bli bra… Vi i den stora kören kommer att sjunga tre egna nummer, bl a ett grymt arrangemang av Leona Lewis Run som vår duktiga körledare Ninni Bautista gjort.

Om ni är intresserade kan jag skaffa biljetter till det billiga priset 150 kr trots att en ordinarie biljett går på 280 kr. Hör av er i så fall!