12 Okt

Vinterjackor och Hästholmen om hösten.

I går fixade vi en ny vinterjacka till yngsta dottern på tio minuter. In på Intersport, S provade en Didriksons-parkas som det var specialpris på och blev väldigt förtjust, jag betalade, vi åkte till acroyogan. Varför leta runt om man hittar rätt på en gång?

Idag följde jag med äldsta dottern som smakråd då hon skulle hitta en jacka till sig. Tilläggas ska att hon alltid fryser och behövde hitta en varm och skön jacka som samtidigt funkar då det typiska svenska vintervädret stormar om öronen, men hennes stil är lite mer komplicerad är lillasysters. Efter en runda som gick igenom Cassels, Stadium, MQ, Sisters, Gina Tricot (nej förresten, där gick vi inte in), Eztrad (Där fanns det bara en stl 38 kvar av den enda snygga jackan och kan man verkligen köpa något i en butik som heter Eztrad?), HM, Indiska (snygg jacka, rätt storlek, fel färg), Cubus, Kullerbyttan, Jeansbolaget, och däääär tog rundan slut! Supersnygg jacka! Tillräckligt lång över rumpan, tillräckligt kort i ärmarna, tillräckligt duglig (funktionsmaterial), tillräckligt varm, och, inte att förglömma, tillräckligt snygg! Phu! Jag tror inte riktigt på att köpa vinterplagg online och hade bara Sportkompaniet och Intersport kvar som alternativa affärer. Boutiquerna har lite för stora tusental på sina prislappar och Åhléns är nog snäppet för tantigt för en 18-åring.

Vad är viktigt för dig då det gäller vinterkläder? Min bästa vinterjacka någonsin var den röda duffel jag hade i många år, bl a under lärarhögskolan. Den var varm, i klassisk stil, och hade plats för en varm tröja då temperaturerna kröp ner riktigt lågt. En duffel skulle jag gärna ha igen! Problemet är bara att hitta ett icke moderiktigt plagg i en butik som inte tar hutlöst betalt. Jaja, det reder sig nog. Sonen har redan en vinterjacka och reder dessutom numera sig själv, så han ska nog hålla sig varm i vinter. Själv har jag en röd Didriksons-jacka jag vann innan vi flyttade till USA och den håller fortfarande!

11_1

11_2

11_4

11_5

11_6

04 Okt

Att balansera.

3_3

Där sitter du, lilla pilfink, och balanserar på en solros medan du blickar ut över ”sjönen”. Dina vänner sveper bort från cypresshäcken mellan mina föräldrars och grannarnas hus i hög fart, men du gungar på den där solrosen till synes oberörd. Jag avundas din förmåga att hålla dig kvar trots att det svajar rätt bra där uppe på toppen. Balans är något vackert och åtråvärt, något att längta efter och något att njuta av då den infinner sig.

Helt plötsligt är hösten verkligen här på riktigt. Det är kallt om näsan och termometern orkar sig inte ens riktigt över 10° då solen ligger lågt och skuggorna blir längre och mörkare. Själv drar jag på mig Fars ganska fula röda fleecetröja med inkamönster för att slippa frysa. Jag kommer ihåg den fantastiska bomullströja med liknande mönster fast i vitt och pastellfärger som jag stickade med hjälp av en enkel stickmaskin på gymnasiet. Den var fin.

Idag har alla andra varit ”någon annanstans” och jag har fått filura på både det ena och det andra. Sista kvinna att lämna efter den mysiga familjehelgen var lillasyster som flög tillbaka till Umeå, studierna och pojkvännen. Grannarna, familjemedlemmarna här på Sturkö och de utflyttade barnen har fått kanelbullarna som bakades i går och som jag ändå inte kunde äta själv. Jag vet inte om min känslighet för vete ska anses vara en förbannelse eller en välsignelse, men doften av nybakta bullar kan ingen förbjuda mig från att njuta av.

Idag går renoveringen in i ett nytt skede. Brorsan är tjänstledig fram till jul och det finns förhoppningar om att julen kan firas i det som då kan kallas ”vårt nya hem”. Jag älskar ron som fyller mig då jag är där och jag är tacksam över att vi kan få chansen att bo på ett sådant fantastiskt ställe. Tänk så bra man kan ha det också mitt i ett kaos.

Jag talade med min kusin länge, länge idag. Han är 3/4 svensk, född i Sverige, men har mest bott i USA. Han är gift med en amerikanska, har tre ganska små barn och bor och jobbar sedan flera år i Stockholm. Kusinen ville prata lite om hur det går att acklimatisera sig efter att ha flyttat mellan USA och Sverige, hur våra barn har tagit det och om det finns något att fundera lite extra över. Jag berättade att jag tror att det löser sig, det där med att hitta rätt där man befinner sig, och att det jag alltid saknat då jag flyttat är människor som blivit kvar. Saker betyder ingenting. Att uppleva världen ur olika perspektiv för mig däremot framåt.

Idag hade jag också förmånen att få träffa en av de två Exploriusstudenter som jag ska hålla ett litet extra vakande öga över det här året. Hon kommer från Bangkok och hade specifikt frågat efter att få komma till en gård ute på landet i Sverige. Nu bor hon verkligen mitt ute i ingenstans. Hon får cykla till bussen och åka långt till gymnasiet där hon går. Det finns möjlighet att hjälpa till med får och höns och nätterna är verkligen tysta till skillnad från hur det var i lägenheten på tjugonionde våningen i Bangkok där hon bott fram tills nu. När jag intervjuade henne och hennes värdföräldrar tänkte jag på hur olika förutsättningar vi människor har och hur olika vi är. Vad är du villig att offra för att hjälpa till att göra någon annans liv bättre? Hur balanserar du borden, måsten och viljor?

01 Nov

Happy Halloween!

Hej Hösten! Du har varit så vacker i år och jag ska försöka komma ihåg hur du värmt mitt sinne nu när Vintern är på intågande.

31_18

Sista oktober. Alla Helgons Dag. Halloween. Jag saknade att få tända ljus på kyrkogården och gå omkring och njuta av lugnet och värmen, men var glad över att kunna göra busungarna glada med lite godis. Dagens första gäst sa ”Wow!” när hon fick se påsarna som låg i godisskålen. Jag hade inte mage att göra henne besviken och säga att de bara innehöll en kupong för en gratis donut på Krispy Kreme och några små chokladbollar. Hoppas att donuts är det bästa hon vet! 😀

31_17

Det var alldeles för många som var med både i halvmaran och 5 km-loppet som gick i förmiddags. Jag och maken promenerade en sväng i Provo Canyon. Det var alldeles fantastiskt trots att vi båda har mått så risigt under den senaste veckan.

31_5

I morgon börjar november, månaden som brukar vara så jobbig för många som jag älskar och känner. Själv är jag bara lite besviken över att inte ha någon kamin att värma mina kalla fötter framför, men det ska nog gå bra ändå. I december kommer min syster och hennes familj för att fira jul med oss. Det är ju så härligt så jag vet inte vad! Svågerns bror och hans man passar på att flyga hit från Kalifornien och bor också hos oss i några dagar. The more, the merrier. Jag älskar att ha gäster, ser fram emot att laga en massa mat och sitta och prata länge om kvällarna. Tjohej!

Tacksamhetsbilder…

31_1

31_2

31_3

31_6

31_9

31_11

31_13

31_14

31_15

31_16

14 Okt

Höstvibbarna sprider sig.

13_12

Idag var det 10° då dottern körde iväg till skolan och när hon kom hem var det 27°. Ökenklimatet bjuder på stora kontraster. Morgonpromenaderna bjuder på perfekt temperatur, men runt lunchdags går jag inte ens ut om jag inte behöver. Det är konstigt det där hur man upplever olika temperaturer och hur jag kan tycka att 27 grader är kvalmigt medan någon annan tycker att det är precis där livet känns på topp…

13_10

Nåja. De gula löven har spridit sig ner hit i dalen också och färgskalan börjar matcha Halloweendekorationerna som dyker upp i trädgårdarna en efter en. Detta gör att åtminstone jag får känslan av att det är dags för soppmiddagar och filtar i soffan.

13_6

Med så billiga tomater som vi hittar här i affärerna just nu faller det sig naturligt att göra god ”cream of tomato”-soppa. Mums. Det finns inte mycket som är godare! En massa hackad vitlök, en finhackad lök eller två och ett par grovrivna morötter fräses i önskat matfett tills morötterna mjuknat och löken ”smält”. Tillsätt en msk tomatpuré, 3/4 l kycklingbuljong, finhackad färsk basilika efter smak och något kilo (eller mer) grovhackade tomater, salt och grovmalen svartpeppar efter smak och låt koka på svag värme under lock i ca en halvtimme. Mixa någorlunda slätt och tillsätt en skvätt vispgrädde innan du ger soppan ett snabbt uppkok. Vissa gillar något skvätt socker eller honung i, men det tycker inte jag behövs. Vår familj gillar den här soppan med lite creme fraîche i, andra har krutonger eller något annat gott i.

Potatis- och purjolökssoppa är superenkelt och superbilligt i Sverige. Här verkar purjolök vara lika exotiskt som mango, eller det är nog snarare så att mango är billigare än purjo. Därför lagar jag inte mat med purjolök lika ofta som jag gjorde i Sverige. 1 l kycklingbuljong, 5 skivade potatisar, två finstrimlade purjolökar, lite extra salt och peppar och en skvätt grädde. Där har du det avancerade receptet. (Det står att man först ska fräsa purjo och potatis, men det tycker inte jag gör någon skillnad. Se bara till att koka allt riktigt mjukt i buljongen innan du rotar runt i kastrullen med en potatisstöt och tillsätt sedan grädden. Klart!)

Efter soppmiddag är det nu soffhäng (plugga, spela, sticka) för tre femtedelar av familjen medan resten skriver tackkort till släkten i Tyskland efter den härliga sommarsemestern. Svärfars kusin som är hur gullig som helst och som visade sig vara en skattkista full av information om hela släkten på ena sidan har visat sig ha en hjärntumör som gör att hon snart inte finns med oss mer. Det är så viktigt att vi tar vara på varandra medan tid finns! Kram på dig.

13_9

13_8

13_7

03 Okt

Long time no see.

Ett enda någorlunda vettigt fotografi togs i går när vi träffade morbror K och moster M. Anledningen? Vi hade fullt upp med att prata med varandra och äta glass och godis. Jag skulle vilja påstå att denna kväll kan läggas i högen märkt ”kvalitetstid”. Alla håller inte med om att blod är tjockare än vatten, men nog känner jag mig väldigt nära mina älskade släktingar.

3_4

Nu när hösten är här känns det fint att byta färger i heminredningen så det blir lite varmare här inne. Äldsta dottern plockade en fantastisk höstbukett och jag plockade fram ett realjus som såldes ut på IKEA i fyndhörnan i vintras (hösten kommer ju alltid tillbaka tänkte jag). Vi bytte också ut några av ljusstakarna. Yngsta dotterns tranor som veks av ett reklamblad förra hösten åkte upp i lampan igen och jag tänkte tillverka några små spöken som kan hängas upp i ljusgrenen lite närmare Halloween. Många har redan börjat dekorera med skelett, gravstenar och häxor i sina trädgårdar, men jag är lite mer sparsam i smaken…

3_2

Är inte de här varma färgerna underbara? Vår omtänksamma granne kom över med en stor hög varma apelsinbullar just när städningen var klar. Goda grannar är icke att förakta och deras vänskap ska vårdas med omsorg. Vår granne på andra sidan huset meddelade idag att han ska gifta sig med sin älskade fästmö den 12 december. Det är fint att se kärlek lysa ur ögonen på någon som är så förälskad. Det roligaste är att de var förälskade i varandra för tio år sedan då de var ledare tillsammans på ett ungdomsläger, men då rann flirten ut i sanden. Den här gången var allt rätt igen. Tänk så det kan bli!

3_3

02 Okt

Alpine Loop, Cascade Springs och Squaw Peak Road.

Nu är det höst på riktigt här också. Halvvägs upp på Alpine Loop hittar man guldgula höstlöv som inte bara torkat in och trillat av. Det gillar jag! Vi åker den här rundan några gånger varje år, mest för att den är så ruskigt vacker oavsett årstid. Jag blir alltid lika imponerad av cyklisterna som cyklar upp för backarna och som ser ut att vara på samma runda som vi. Fast vi åker ju bil…

1_6

1_7

1_8

1_9

1_10

1_5

1_11

1_12

24 Sep

Allt har sin tid.

Det finns mängder av klämkäcka ordspråk och citat av visare män och kvinnor än världen någonsin kommer att befolkas av igen. Vissa av dessa hittar jag tröst och inspiration i medan andra får mig att fnysa föraktfullt. (Jag tenderar tyvärr att göra just det när något rör vid något känsligt inom mig.) Denna första riktiga höstdag måste jag naturligtvis lägga upp något klurigt om min favoritårstid hösten.

Detta fotografi tog jag under en promenad på Carterville Road i går. Det såg ut som att bären glödde och det gick till och med att fånga på bild!

23_2

”Hösten… årets sista, underbaraste leende.”
William Cullen Bryant

Japp. Det fick bli det passande citatet. Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. Vintern suger. Eller nja, det stämmer faktiskt inte riktigt. Fast jag tycker inte att det är jätteroligt att handskotta jättestora uppfarter, jag gillar inte att åka skidor, jag tycker inte om kylan, det enda mörkret duger till är som kuliss till massor av levande ljus och människor sluter sig mer och kurar hemma hos sig själva. Nåja. Det ska väl bli bra det här också. I morgon åker jag till St George med några kompisar. Vi ska få 36° varmt där. Det låter väl ”sådär” om jag får säga det själv. (Va? Är jag svår att tillfredsställa? För att jag inte gillar vinterkyla och inte heller sommarvärme? Ja, det är väl bara att acceptera att jag föredrar väldigt svenskt lagom då det gäller just temperaturen jag har runt omkring mig.)

Njuter du av de svalare hösttemperaturerna, eller har du redan deppat ihop av mörka morgnar och regniga dagar? Peace.