19 dec

Fjärde advent i Uttorp.

Fjärde advent kom och gick och vi fick en mjuk dag med kyrka, gran, saffranstorsk och tomteland, ungefär som planerat. Jag hyser inte längre några illusioner om att något ska vara på något superspeciellt sätt, men utan småbarn blir allt mindre magiskt och mer lagom förväntat mysigt. Alltså, inga syskonbråk, inte lika stor risk för vinterkräksjuka, inga uppillade paket eller helt uppätna kalendrar, men inte heller den där förväntan som liksom strålar ut i varje hörn av ett rum och får en att vilja stoppa tiden och spara den i evigheters evigheter. Vad är det man säger? Allt har sin tid?

Varje år säger maken att vi borde ha en mindre gran som är mer anpassad i storlek till vårt lilla hus, men ingen bekymrar sig särskilt om att man får hålla in magen då man ska gå in i köket eller dra ut granen då man ska kolla på teve. Vi gillar rejäla granar helt enkelt! Årets julgran fick fem plus av mig. Förra året var det svårare att göra mig nöjd. Jag fnissar fortfarande då jag tänker på hur BÅDA granarna blev dissade av mig, men den andra fick ändå stanna kvar. Det finns gränser för hur petig man får vara.

Kul att yngsta dottern är hemma. Maken satte ljusen, hon och jag hängde upp alla dekorationer. Trots att vi alltid hänger allt möjligt får våra granar olika karaktär beroende på hur granen ser ut och vilka av alla dekorationer som kommer med. I år tror jag inte vi hängde upp några av de röda ”extrakulorna” som finns med sedan Orem, så jag upplever att granen ser lite mindre röd ut än den gjort de senaste åren.

Uppe i fönstersmygen i allrummet står tomtelandet, i år med en kompletterande liten kyrka som kan dras upp och spela Stilla natt och som lyser då den är på det humöret. Ingenjören får väl ta sig en titt på vad det är som glappar. Jag gillar varken plotter eller en massa grejer, men det här tomtelandet får mig alltid på gott humör.

Jag lade mig i vanlig ordning i soffan för ”första natten med granen” och tittade på Harry Potter, inspirerad av lillastesyrran som har HP-maraton varje jul (alla filmerna finns på HBO). Vilken märklig tradition det här är, att plocka in ett helt träd inomhus. Jag älskar den dock! Älskar att vi kan ha en ”riktig” gran som luktar gott i hela huset och påminner mig om mina rötter (Granen luktar Far och mammisen var ju så fantastisk på att göra julfint hemma). Så gick också denna dag och nu har veckan som leder fram till själva julen dragit igång. Jag hoppas att du hittar julfrid någonstans.

22 dec

Dan före dan före dopparedan.

Oj, är vi redan här??! Tiden går fort när man har roligt brukar man säga, men jag tycker att tiden springer oavsett hur mina omständigheter ser ut. Här ser ni vår förstagran. Den åkte ut idag. Det måste vara rekord att slänga ut en gran som inte ens fått uppleva julafton inomhus! Det råkade bara vara så att den barrade hiskeliga ända från dag ett och försäljaren lät oss köpa en nyhuggen gran för en hundralapp då maken reklamerade. Därmed fick vi alltså både en fin utegran (det gör faktiskt ingenting om den står och barrar på gräsmattan) och en ännu finare i vardagsrummet. Äldsta dottern ville vara med och klä granen, så nu får hon den önskan uppfylld. Alla vinner!

Just nu sitter två sjuklingar och en småförkylding på bussen från Stockholm till Malmö. De ska plockas upp vid vägskälet om en timme och sedan blir det till att fira syrrans födelsedag en vecka i efterskott. Traditioner är till för att följas och yngsta dottern ville att syskonen skulle vara med och äta födelsedagsdumplings. Det blir en bra uppladdning inför julmaten med lite exotiska smaker. Mmmm. Dumplings! Så gott att äta, men segt att tillverka.

Tomtelandet ligger fortfarande i en låda, men strumporna hänger på kakelugnen och alla julklappar är inslagna. En av amaryllislökarna jag satte för några veckor sedan kommer att slå ut lagom till julafton, hurra! De andra är också på gång, faktiskt även de två lökar som hade vilat i trädgårdslandet under sommaren. Jag ser fram emot att fortsätta experimentet, men komma ihåg att gödsla den här gången. Vad spännande det ska bli att se om det blir någon skillnad i storleken på blommorna om man jämför köpelökar och omblommande dito! Tänk så lättroad jag är. Det gör mig tacksam. Värre vore det om jag ständigt skulle utsätta mig själv för läskiga utmaningar. Ha en fin julupptakt!

Ps: Yngsta dotterns klassföreståndare skickade precis ut ett sms till alla i klassen. Hon önskade dem alla en fin jul- och nyårshelg, men skrev också att hon vet att för en del av dem är detta en mycket svår tid. Hon bifogade flera nummer till hjälplinjer och påminde också om att de får ringa henne när de vill om det behövs. Vilket fint initiativ, men vad tragiskt att det ska behövas… Ta hand om dig och de som finns runt omkring dig! Livet blir bättre om vi hjälper varandra.