12 Mar

Det känns i luften.

En bekant kom förbi med några jordgubbsplantor i shorts. Solen skiner obarmhärtigt på de smutsiga fönstren. Maskarna dyker upp när man drar upp överflödiga grästuvor och ogräs. Stora snöflingor ena dagen och tio grader nästa känns fullkomligt normalt. Det är vår nu!

12_4

Jag försöker nu utmana mig själv då det gäller mina kunskaper i Photoshop och Illustrator. Det ingår i mitt årsprojekt Ett Litet Ord (reach). Jag har alltid utgått från att jag har haft ett problem eller ett uppdrag att lösa. Nu funderar jag istället på vilka kunskaper jag saknar och har bara de senaste veckorna lärt mig nya kortkommandon (som jag hade haft nytta av för länge sedan) och annat klurigt. Dessvärre verkar det som att den äldsta dottern håller på att gå förbi mig när det gäller dessa tekniska utmaningar, men det är något som jag bara uppmuntrar!

Bra sätt att fira våren:

SMASKIGA REVBEN!

Dry Rub:

4 msk chilipulver
2 msk vitlökspulver
2 msk malda senapsfrön
1 msk havssalt
2 msk spiskummin
1 msk koriander
2 msk paprikapulver
1 msk torkad, malen chipotlepeppar (vi tar mycket mindre, och vi drar gärna ner till ca hälften av chilipulvret för tjejernas skull)

Pulvret räcker till två stora revbensspjäll eller tre ”baby back ribs”. Se till att skära bort hinnan på baksidan av revbenen som ev. inte har skurits bort av slaktaren innan du gnuggar in köttet ordentligt med pulver. Låt gärna ligga och dra i kylen väl inpackat i plastfolie några timmar innan de åker skjuts in i ugnen i 150°C. Lägg spjällen med benen neråt över ett galler på en aluminiumfolieklädd djup bakplåt och ringla lite olivolja över. Grädda i en timme. Vänd plåten (inte spjällen) en gång i halvtimmen efter det tills du har gräddat dina revbensspjäll i 3,5 h. (3 h för baby back ribs.) Smaklig spis!

05 Mar

Reach – Projekt 5.

To reach – to extend as far as, som i att utmana mig själv till det yttersta.

4_1

En av mina systrar fyller snart jämnt och jag har lovat henne en spetsstickad sjal. Det är tur att det är långt kvar till höstens kyliga vindar, för den här skapelsen kommer att ta ett tag att göra färdig! Jag stickade en annan sjal för några år sedan som jag använder jämt och garnet jag stickade i sist, Drops Lace, var så skönt att jag bestämde mig för att göra något liknande till M. Hm. Efter att ha läst igenom beskrivningen ordentligt, plockat fram rätt stickor och nystat upp härvan känns plötsligt projektet långt svårare än då det bara var ett hjärnspöke. Jag tror det blir roligt i alla fall och får jag bara fart på stickorna och kommer ihåg att markera var jag är i mönstret ska det nog gå bra.

Vad har du gjort för att utmana dig själv på sistone?

15 Jan

Reach – Projekt 3.

13_1

To reach a goal – att nå ett mål (som i det här fallet innebär att slutföra något).

Ibland tänker jag att jag är hemskt bortskämd. Jag är uppväxt i ett hem där hemlagad mat var självklar, där vi fick lära oss vettiga saker som att läsa, sy, sticka, laga mat, vad träden i skogen heter, hur man ympar tre sorters äpplen på samma träd och mycket annat matnyttigt. På fotografens foton på mig och syskonen från 80-talet matchade vi alltid och man kan se att Mamma visste hur man styrde både stickor och symaskin. Far vägrade Lätt & Lagom och krävde smör då när alla trodde att plastmargarin på något vis skulle vara bättre än ”the real deal”. Vi hade hela fiskar i frysen och då och då kom Fars slaktarkompis och slängde upp halva grisar eller kalvar och styckade i rasande fart medan vi försökte hänga med och märka de olika bitarna rätt. Att det skulle vara så här tog jag inte för givet, men det ska erkännas att jag avundades både köpelimpa och sockrade flingor som förekom hos Andra.

När jag träffade maken var det nästan skrattretande att jämföra våra bebisalbum (samma sort, hans blått och mitt rött) där vi såg likadana ut i sjuttiotalsfärger, likadana sängkläder som våra ömma mödrar sytt, våra hemstickade tröjor och allt det andra. Det visade sig att min kära svärmor var minst lika flink i fingrarna som min mamma. Våra barn har också blivit bortskämda med stickade strumpor, lovikkavantar, tröjor och koftor och det verkar inte som att de tycker det är konstigt att slänga ut ”Kan du sticka en Pippitröja till mig?” till sin farmor. Med tanke på hur få som verkar hålla vissa hantverk levande känner jag mer än någonsin att det inte bara är viktigt för mig att hålla mina kunskaper levande, utan också att jag delar med mig till våra barn. Jag vill inte att de ska se mina projekt liggandes på hög. Jag vill att de ser och lär sig själva.

Idag plockade jag upp det näst sista projektet som behöver slutföras innan jag får börja sticka vantar. Det ska bli en sjal i DROPS Lace, ett alldeles underbart garn i alpacka och silke. Härvan förvandlades snabbt till ett fint nystan (jodå, det är också ett hantverk som sätter sig i fingrarna om man gör det många gånger) och det visade sig att jag hade nästan de stickor som behövdes. Jag bestämde mig för att sticka med de lite mindre stickorna jag redan hade eftersom en sjal inte direkt har någon passform. Mönstret är superenkelt. Rätstickning med en ökad maska i början på varje varv så man får en fin spetskant. Jag har redan stickat tio centimeter. Kanske ska det nämnas att det ju går fort i början då man bara har sju maskor plus en ny varje varv, men jag gissar att ett varv snart kommer att kännas väääääldigt långt. Ja, det var väl det. Hoppas att du mår bra och att dina projekt inte heller ligger på hög.

12 Jan

Reach – Att bära ordet med mig.

11_1

Den plan jag har gjort över hur ”reach” ska få genomsyra mitt liv hittar du här. Här har jag citatet som fångar mitt ord. Under några dagar har jag också haft på mig det silverhalsband som jag tänkte ska hjälpa mig komma ihåg att verkligen leva efter årets devis. Jag tycker det är enkelt och vackert.

Jag har förstått att många är trötta på ord och citat i heminredningssammanhang. Själv kan jag inte med alla dessa Utah-citat (Pinterest) med sjutton olika typsnitt, men det är ju bara jag. Jag hittar fortfarande mycket inspiration i starka citat, i musiktexter, i poetiska texter, i brev och i vacker kalligrafi. Det finns hundratusentals bloggar ute i cyberrymden, personliga projekt ligger på var mans (kvinnas) inspirationstavla på Pinterest efter en dag, Fifteen Minutes of Fame har gått ner i tid, tempot är tufft och det gäller att hänga med. Ja, om man är intresserad. Det är jag inte. Det här fortsätter vara min dagbok och min ventilationskanal.

Jag tänker med jämna mellanrum igenom varför jag bloggar och om det finns någon anledning att fortsätta. Jag tycker det är ett strålande sätt att hålla kontakt med nära och kära även om det naturligtvis vore att föredra att jag orkade och hann skriva massor brev och e-brev till samma personer. En av mina favoritbloggare under många år lade precis ner sin blogg. Hon skrev inte vad anledningen var, men hon har tidigare hintat bl a om att det är tråkigare att blogga när man inte får lika många kommentarer. Skulle det vara en anledning att inte skriva borde jag ha gett upp för länge sedan. Hoho. Så där ja, nu blev det här inlägget inte bara om mitt nya halsband. Hos Erik kommer du inte att få läsa om några halsbandsinköp. Erik är min kusin. Han är en synnerligen spännande och fin människa som har många kloka ord att säga. Jag har bett honom tala på min begravning. Hoppas att han är hundra år när den är aktuell. Som sagt. Kika in i hans blogg. Jag kan lova att den kommer att bjuda på många tänkvärdheter och en del gapskratt.

07 Jan

Reach – Projekt 2.

To reach – att nå fram.

Idag skickade jag ett riktigt brev, ett handskrivet, som på den gamla goda tiden. Det var till någon som har fått många brev av mig och som har skickat många till mig. Att skriva två sidor gav mig skrivkramp och jag tänkte att det är riktigt sorgligt att jag låter min kalligrafihand förfalla så totalt. En hand ska skriva för att hålla sig i form… Jag hoppas inte det dröjer lika länge mellan detta brevet och nästa som mellan detta och mitt förra!

Jag tänker ofta på att göra iordning ett fint paket till någon som betyder mycket för mig, men det blir liksom aldrig av. Idag stoppade jag i alla fall ner något kul i ett kuvert, något som jag hoppas att hon uppskattar så mycket som jag tror. Kanske kommer brevet fram en dag då det är precis vad hon behöver, kanske kan hon spara innehållet till en dag då det regnar och allt känns trist och tråkigt.

Två reach-projekt avklarade och det är bara den sjätte januari. Det känns bra. Har jag fått några fantastiska aha-upplevelser, har jorden skakat under mig, är REACH ett mantra som alla borde leva efter? Nja, jag är försiktigt nöjd med mitt val. Allra mest nöjd är jag över att inte ha gett några nyårslöften som jag ändå redan skulle ha brutit vid det här laget om jag känner mig själv rätt.

04 Jan

Reach – Projekt 1.

När jag hade valt mitt ord för 2013, förändring, bestämde jag mig för att fokusera på tolv olika teman. Det funkade ganska bra, bra och otroligt bra beroende på hur engagerad jag var när jag väl kom fram till det tema jag hade bestämt i början på året. I år har jag därför bestämt mig för att inte hugga allt i sten redan nu. Jag tänkte genomföra små projekt under året och dessa kommer jag sedan att redogöra för här i bloggen.

To reach out – att räcka ut en hjälpande hand.

När vi hade små barn bodde vi ofta långt ifrån släktingar. Det innebar att vi då inte hade några ”naturliga” barnvakter och vi fick klara oss så gott vi kunde. Det gick bra för det mesta, men ibland behöver föräldrar en date för att inte glömma bort varandra. Vi bytte barnvakt med andra par i samma situation, men det blev aldrig riktigt fart på rutinerna. Jag har flera gånger tänkt att en av de mest uppskattade gratispresenterna borde vara några timmars barnvakt. Jag erbjöd därför helt sonika några vänner med fyra barn, fem år och yngre, hjälp med storstädning, en middag eller en barnvakt. De blev överraskade och hemskt tacksamma. ”Två kvällar ute tillsammans på två år, vi kan bara inte tacka nej!”

När jag satt här i soffan med två småkillar som hade valt varsin saga och läste och njöt av stunden kände jag tacksamhet över att ha fått möjligheten att uppfostra tre själar, över att ha fått följa med dem en bit på livets stig och över att mest av allt ha fått lära mig mer om mig själv och hur jag reagerat och reagerar i de allra mest känslointensiva stunder som mödraskapet har bjudit på. Jag tänkte också på att jag saknar godnattsagorna och att jag måste bli bättre på att lägga mig en stund hos mina stora barn då och då för att tala om funderingar som man har. Då kan man få höra följande till exempel…

Jag: You know, your aunt A is the same age I am.
L: I know! She is Super Old!!! She looks like an old teenager, really old. And she’s really kind. Super Kind!

Eh… Hur var det nu? Av barn och idioter får man höra sanningen?

02 Jan

REACH – citatet.

Idag har jag valt det citat som ska få följa med under tiden som jag jobbar med mitt ord. Franklin D. Roosevelt sa:

To reach a port,
we must sail.
Sail, not tie at anchor.
Sail, not drift.

För att nå en hamn
måste vi segla.
Segla, inte lägga ankar.
Segla, inte driva.

Det känns som ett aktivt citat som jag lägger i inspirationsbanken för att ta fram om jag skulle tröttna lite på vägen.

1_20

28 Dec

Hur kan jag jobba med mitt ord REACH?

REACH

reach (rch)

v. reachedreach·ingreach·es

v.tr.

1. To stretch out or put forth sträcka ut en hand till de som behöver, fysiskt och mentalt
2. To touch or grasp by stretching out or extending sträcka mig för att nå någonting, till exempel projekt som ligger undanlagda på en hylla
3. To arrive at; attain: reached a conclusion nå ett mål
4.
a. To succeed in getting in contact with or communicating with komma i kontakt med någon
b. To succeed in having an effect on nå någons innersta
5.
a. To extend as far as upptäcka var mina gränser går
b. To project as far as lyssna så någons rop på hjälp når mig
c. To travel as far as skicka iväg något som ska nå ett mål
6. To aggregate or amount to nå ett kvantitativt mål
7. Informal To grasp and hand over to another räcka någon någonting

v. intr.

1. To thrust out or extend something slänga ut en livlina
2. To try to grasp or touch something räcka mig efter en bok
3.
a. To have extension in space or time inte låta medelålderstristessen sätta in utan sträcka ut ungdomen lite
b. To be extensive in influence or effect hm, tål att tänkas på – påverka någon kanske
4. To make an excessive effort, as in drawing a conclusion or making a joke; overreach. sluta läsa in tankar som jag tror att andra människor har
5. Nautical To sail with the wind abeam.

n.

1. The act or an instance of stretching or thrusting out räcka ut, som sagt
2. The extent or distance something can reach jag tror jag kan mycket mer än jag tror jag kan
3.
a. Range of understanding; comprehension: a subject beyond my reach fundera mer över universum och allt annat vars storhet jag inte kan greppa
b. Range or scope of influence or effect förstå att det jag gör kan ha påverkan på andra
4. An expanse: a reach of prairie; the lower reaches of the food chain utöka mitt mentala omfång (absolut inte det fysiska)
5. A pole connecting the rear axle of a vehicle with the front nej, det här behöver jag nog inte fokusera på
6. Nautical The tack of a sailing vessel with the wind abeam tror jag hoppar detta också
7. The stretch of water visible between bends in a river or channel det man ser är alltid lättare att förstå än det man inte ser…

[Middle English rechen, from Old English rcan; see reig- in Indo-European roots.]

reacha·ble adj.
reacher n.
Synonyms: reach, achieve, attain, gain1, compass
These verbs mean to succeed in arriving at a goal or objective. Reach is the least specific: reached home before dark; reach an understanding.
Achieve suggests the application of skill or initiative: achieved national recognition.
Attain implies the impelling force of ambition, principle, or ideals: trying to attain self-confidence.
Gain connotes considerable effort in surmounting obstacles: gained the workers’ trust.
Compass implies succeeding by circumventing impediments: will compass the task. See Also Synonyms at range.
27 Dec

Att jobba med ett ord istället för att ge nyårslöften.

Hur många nyårslöften har du lovat dig själv utan att kunna hålla dem? Kanske du har total självdisciplin och koll på varje tanke som strömmar genom ditt huvud, men själv är jag en salig blandning av perfektionist, kreativ virrpanna, gammal matmissbrukare, blödig självplågare (aka martyr), listskrivare och drömmare. Detta har gjort att jag ganska ofta gått in med liv och lust i olika nyårslöftesprojekt bara för att krascha och slå mig själv i huvudet då jag inte klarat att hålla hela vägen. När jag började jobba med Ali Edwards Ett Litet Ord började det hända saker. De första åren engagerade jag mig lite halvhjärtat, men de två senaste åren har jag verkligen jobbat med mina ord och försökt få dem att hjälpa mig uppåt och framåt. Med tanke på vad som har hänt i mitt liv under den tiden kan jag säga att dessa ord tillsammans med hederlig gammal tacksamhet har hållit mig flytande många gånger då jag trott att jag skulle drunkna.

Nu är jag alltså på väg in i mitt nya ord reach och jag håller på att fundera lite över hur jag ska jobba med det under nästa år. (Om du vill veta vad jag har gjort de senaste två åren med mina ord kan du söka på lyfta och förändring här i bloggen.) Det första jag började med var att använda en fin Etsy-bild för att göra en bakgrund till datorn. Vi får väl se hur jag går vidare…

27_6

26 Dec

Ett litet ord 2014 – Reach.

Jag vet. Att välja ett ord på engelska är för mig lite språkvidrigt, men då det är ett ord som kommit tillbaka till mig gång efter annan de senaste dagarna då jag funderat över denna fråga så kan jag bara välja just REACH. Jag kan ju inte välja både nå, sträcka, räcka, hinna och komma åt jämte några andra betydelser eftersom jag bara ska välja ett ord, så det får bli så här. Följande ord har jag valt att bli mina följeslagare de senaste åren: kärlek, kreativitet, lyfta och förändring. Det är dock bara de två senaste jag verkligen har jobbat med. Lyfta var ett mycket inspirerande ord och förändring var väldigt lätt att jobba med. Vi får väl se hur det blir med reach. Lycka till, Monnah! (Har du svårt att läsa det som står på bilden har du länken till samma sida här.)

25_10