23 Sep

Brustna toner

Musiken tystnade
Den talade inte längre hennes språk och kunde inte heller förstå henne
Trösten hon hade hittat i tonerna hade tappats bort och hon irrade omkring i jakten på dem
Emellanåt hördes ett förfluget ackord, en harmoni som hörde hemma på en annan plats, i en annan tid
Hon ville fånga dem, väva in dem i sitt vardagstäcke där de hörde hemma
Om hon bara kunde komma ihåg vaggsången skulle kanske allt ordna sig

08 Maj

En sekund, en minut, en timme och en dag i taget.

När man lägger stunder till varandra blir de till slut till år. På ett år hinner mycket hända. Det är bara att vänja sig…

Ju äldre man blir, desto fler avsked, eller ”see you laters”, får man vara med om. Det handlar om fysiska, själsliga och mentala avsked. Vissa avsked är efterlängtade och där finns det ingen önskan om att någonsin behöva träffas igen. I andra fall lever man på hoppet om en återförening. ”Mötas och skiljas är livets gång, skiljas och mötas är hoppets sång.” Vissa rum i mitt hjärta har låsta dörrar, men inga nycklar att låsa upp dem med. Andra står på vid gavel med dörrar som slår medan rummen ekar tomt och känslan att vilja ropa högt efter den som saknas är stark.

I morgon är det fyra år sedan min goda vän V gick bort. Jag saknar henne ofta fastän hon finns med mig. Sorgen efter V är hennes familjs, men glädjen över att ha haft henne som vän är min alldeles egen. Jag ser henne i hennes barn, jag hör henne då jag funderar över något som jag hade velat prata med henne om och jag känner hennes glädje då något fint har hänt. Hon vet att hon inte är bortglömd.

I ljust minne bevarad

Jag tänder ett ljus för dig
Jag tänder det för elden som brann i dig, för drömmarna du hade
och framtiden du längtade efter

Jag tänder ett ljus för dig
Jag tänder det för livet du älskade, för hoppet du kände,
och för din familj som betydde allt för dig

Jag tänder ett ljus för dig
Jag tänder det för att påminna dig om att du fortfarande är viktig för mig
och jag tänder det för att påminna mig om livets bräcklighet

13 Sep

Agony.

Nourish my soul, give strength to my heart
Where’s grace when I need it, I’m back at the start
Stop lurking in shadows, come out in the light
I’m tired of hiding from dawn ‘til twilight

One minute, one hour, one day at a time
The steeper the mountain, the harder the climb
I’m praying for miracles while trying my best
It’s harder at times to feel happy and blessed

29 Aug

Nattfunderingar.

image

Det ena du bör, det andra du gör,
du gnetar och pysslar och gnor tills du dör.
En dag är du lycklig, en annan rätt trist,
det löser sig ändå helt säkert till sist.
Du tar två steg framåt och ett tillbaka.
Ge ej upp, under händer, som när kaka hittar maka.
Tiden rinna under broar, klockor stanna, urverk sucka,
traditioner bör du hålla, men rutiner kan du rucka.
Jorden är härlig och himlen är blå,
vi har det nog rätt fantastiskt ändå.

12 Jun

Sista minuten.

Tack och hej, leverpastej. Vår tid här har varit fantastisk på så många sätt och vis och både jag och min familj tar med oss allt vi upplevt med stor tacksamhet. Livet är allt bra förvirrande ibland. På samma gång som jag gläder mig åt att få träffa föräldrar, syskon, svärföräldrar, svågrar och svägerskor, och alla andra släktingar och vänner, så gråter jag över att behöva lämna de finaste vänner som tänkas kan. När man flyttar ändras saker och ting och relationer tar en annan form. Nu ser jag fram emot att få fördjupa gamla vänskaper och lära mig att bo på ett mindre ställe som jag behöver lära känna och älska igen.

Den här dikten fick jag av en av mina väninnor tillsammans med ett foto på de majestätiska berg som jag har kommit att älska så mycket:

Blessing

In the leaving
in the letting go
let there be this
to hold onto
at the last:

the enduring of love
the persisting of hope
the remembering of joy

the offering of gratitude
the receiving of grace
the blessing of peace.

Jan L. Richardson

26 Apr

Apropå sådant som man ibland skriver listor om.

Dust If You Must
Rose Milligan

Dust if you must, but wouldn’t it be better
To paint a picture, or write a letter,
Bake a cake, or plant a seed;
Ponder the difference between want and need?

Dust if you must, but there’s not much time,
With rivers to swim, and mountains to climb;
Music to hear, and books to read;
Friends to cherish, and life to lead.

Dust if you must, but the world’s out there
With the sun in your eyes, and the wind in your hair;
A flutter of snow, a shower of rain,
This day will not come around again.

Dust if you must, but bear in mind,
Old age will come and it’s not kind.
And when you go (and go you must)
You, yourself, will make more dust.

26 Feb

Will I find my way again?

The finish line faded away as I slowly started seeing what had been there all along
There never was a race, the destination was to be found within myself
Heartbeats filled my head while sadness filled my heart
And I had to let go of regrets and empty promises

Fear will never rule me again

16 Jan

A thousand thoughts caught in a glimpse into eternity.
Love.
Nailing all emotions in place,
trying to find the right spots without affecting anyone else’s existence.
Belonging.
Here, there and everywhere.
Beginnings, in-betweens and endings
while the earth keeps spinning out of control.
Still.
Stay in the boat, don’t forget the life vest,
don’t stand up, don’t fall out, don’t.
Just don’t.
Just don’t.

05 Jan

Livet på en pinne.

4_2

Julen varar än till påska, eller hur var det nu igen? Idag kom ett finfint paket i brevlådan, fullt av handgjorda praliner från Ejes Choklad, kunglig hovleverantör. Tur att jag jobbar för människor som vet att njuta av livet! (Och nej, L. Vi hade också fyllnadspapper i vår låda och fick inga likörpraliner. 😉 ) Det här är choklad som man inte glufsar i sig. Man äter pralinerna med eftertänksamhet och njuter i lugn och ro. Tar man ett kort på dem innan de är uppätna kan man dessutom återuppleva stunden igen och igen och igen utan att idissla.

4_4

För övrigt drog yogan igång idag efter jul- och nyårsuppehåll. Det är nästan på dagen två år sedan jag gick bort till The Yoga Space för att vara med på mitt första yogapass. Jag är så tacksam över att jag blev övertalad att prova! Min kropp har svarat bra på övningarna och jag är definitivt både vigare och starkare idag än jag var när jag började. Utvecklingspotential finns, men det är jag bara glad över.

Jag vill till sist påminna om en av de finaste dikter jag vet. (Okänd författare.) Peace.

Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.
Gårdagen föll ur dina händer.
Den kan inte få mer innehåll
än du redan givit den.
Morgondagen vet du ingenting om.
Men dagen i dag har du.
Använd dig av det.
I dag kan du glädja någon.
I dag kan du hjälpa en annan.
Dagen i dag är en märklig dag.
Den är din.

11 Dec

10 december.

10_1

Idag var det visst Nobeldagen. Den var ruskigt o-glamourös på den här sidan Pölen, men jag hoppas att du satt bänkad framför de intelligenta och värdiga pristagarna samt kungligheter och andra av Nobelvärde klädda i extratjusiga kläder. Kanske fick du se Anna-Maria Helsing, en spännande kvinnlig dirigent, leda Kungliga Filharmoniska Orkestern? Jag hoppas att maten var mer exklusiv än den som serverades här hemma och att den smakade åtminstone lika gott. När barnen var små brukade jag ibland fixa ”Nobelmiddag”. Det tyckte jag var roligt! Jag har varit mycket dragen åt vegetarisk mat den senaste tiden, men en god bit blodig oxfilé skänkt av en glad kossa hade passat riktigt bra till ett sådant tillfälle tillsammans med mammas potatisgratäng och rödvinssås. Mums.

And so we stay lost in love
Trying to find hope for sale and peace for free
Watching starry skies and empty screens
While settling for loneliness