02 okt

Fyll på!

Igår sa vår körledare ”nu blir det ganska lugnt i fem veckor, sedan är det minneskonsert och sedan är det advent, typ”. Hela kören fnissade, men när jag satt i bilen och såg att naturens färger verkligen börjat skifta nu så insåg jag att det är precis så det är. Tiden är flyktig och ibland är det mer påtagligt. Jag fyller 53 den här veckan och varje gång det ska bytas ental på de år som lagts till livet blir jag både enormt tacksam för att fortfarande finnas kvar och lite stressad över känslan att jordelivet är ändligt. Guldkant på livet är väl inte dumt? Här kommer lite sånt som jag själv blir glad över. Kanske jag fyller på den under dagen, det här är det jag kom på just nu.

Gratis:
Promenad
Fotbad
Egenbehandling lymfmassage
Stund på spikmatta
Yoga
Fotosortering
Göra något av de material som redan finns hemma (pysselprylar, garn, tyg, färg, prylar)
Duka fint
Buketter/dekorationer från naturen
Härliga böcker från biblioteket
Städa fint i lådor och skåp

Billigt (upp till 100 kr):
Bad eller dusch med lödder
Något extra smarrigt från frukt- och grönsaksdisken
En kopp te
Film eller bok från betaltjänst (Netflix, Bokus etc.)
Second hand-runda
Tända stearinljus
Skicka brev

Ganska billigt (100-200 kr):
Göra små höststilleben utomhus med bl a ljus med timer och någon växt
Köpelunch på stan
Nya produkter för egenvård
Skicka boostpaket
Finkött från gårdsbutik

Dyrare (200 kr-):
Nya pysselprojekt
Frisörbesök
Kläder (ej second hand)
Doft
Nytt till trädgården (växter, lökar etc)
Massage

03 jan

Den som spar, den har…

… men inte lika roligt. Eller hur var det nu igen? Förra året städade jag upp bland våra utgifter i samband med alla varningar om tuffare tider. Sa upp abonnemang som inte kändes nödvändiga, funderade över om det gick att omförhandla kontrakt och började göra planer på hur vi bäst sparar. Jag är så tacksam över min uppfostran som lärt mig att vara försiktig med att spendera pengar som inte är mina (studielån och huslån undantagna), men förstår att detta inte är något som alla lever efter. Under lång tid har jag förskräckts över yngre förmågors vanor att leva över sina tillgångar. Inte är det bara yngre personer som lever så heller, jag vet personer både i min ålder och äldre som aldrig kommer igen, utan knappt håller sig över vattenytan år efter år. Det sägs att det blir svårare att få ordning på sin ekonomi ju äldre man blir. Skuldberg växer och inkomsterna växer inte i samma takt.

”Knappt tre procent av alla unga vuxna i åldersgruppen 18–25 år i Sverige hade minst en obetald skuld hos Kronofogden i slutet av 2021. Det är en liten minskning jämfört med hur det såg ut för 10 år sedan. Däremot har den sammanlagda skulden ökat under samma tid, från 1,15 miljarder kronor till 1,56 miljarder kronor. Det visar en ny analys från Kronofogden.” Det där är alltså fakta från Kronofogden, men det säger ingenting om alla avbetalningsplaner och krediter som sköts och inte heller säger det något om dåliga buffertar eller icke-existerande sparade månadslöner (tre sparade sådana rekommenderas).

Jag undrar hur det ser ut för alla hemägare efter den här vintern. En person i min närhet sa: ”vi firade när elräkningen då den bara var på 12 500 kr istället för de 15 000 vi hade förväntat oss”. Vem hade trott att 12 500 kr i elräkning skulle vara något att fira?! Här hemma har golvvärmen i badrummet stängts av och alla element står fortfarande kalla. Det eldas för fullt istället. Sanningen är att jag inte alls fryser ens på övervåningen där det är lite svalare. Vi människor är ändå rätt anpassningsbara och glömmer fort hur det varit, både bra och dåligt. Kommer vi att gå smartare ur det här, eller kommer den påtvingade sparsamheten bara leda till ett uppdämt behov att göra av med pengar? Vad händer om uppgivenheten blir för stor? Hur kommer det att påverka hopp och lust i vårt samhälle?

26 nov

Advent 2022.

VARJE år slås jag av hur fin sonens lilla julkrubba är och den gör mig glad precis varje gång. Det här är alltid det första julpynt som åker upp här hemma och det innebär att advent härmed kan hälsas välkommen!

Då gör det ingenting att huset är lite upp och ner. Eller lite. I varje rum ligger grejer lite huller om buller, men efter Skottland och allt runt adventskonserterna denna helgen fick det bli så.

Köksstjärnornas lampor hade klarat sig och när lamporna lyser tänker man inte så mycket på de små fläckarna. Vådan med vita pappersstjärnor är ju just att de lätt blir lite ofräscha med ett gäng år på nacken. Jag tycker ändå om dem och är glad över det mjuka ljus de bidrar med i köket under den kommande månaden. Elpriserna får vara vad de är, jag går hellre i skitiga strumpor än låter bli att tända adventsljusen i våra fönster! Hur tänker du?

18 okt

Sånt vi äter just nu.

Att vara på semester är bra och fint på alla sätt och vis. Något dessa härliga avbrott från vardagen ofta har gemensamt är dock att jag äter rätt dåligt. Det finns folk som reser med stor budget för mat och dryck, detta är sällan vår familj. Jag äter oftast gott, men kanske mer ofta än önskat mindre hälsosamma val. Därför känns det mestadels härligt att komma hem till köket där hemma. Far ville sällan äta ute, varför skulle man betala dyra pengar när mamma lagade mycket godare mat till en bråkdel av priset? Kanske var det för att poliser på skiftjobb på den tiden åt flottig mat på vägkrogar och detta var liksom hans ”äta ute”-referens. På den tiden tyckte jag det var tråkigt, nu förstår jag. Visst är det underbart gott med sushi, och kan vara skönt att sätta sig till dukat bord, men jag gillar verkligen att dona i köket. Sedan har vi restaurangbranschens tuffa läge sedan flera år tillbaka. COVID-19, dåligt med personal, ökade livsmedels- och elpriser – det är som att just denna bransch får mattan under sig bortdragen om och om och om igen. Visst hade det varit fint att stötta det lokala näringslivet mer än jag gör, men nu ser det ut som det gör och det gäller att se om sitt hus.

Vi fortsätter att basera vår kost på det gården producerar. Det ger inte utrymme för så mycket variation, men så får det vara. Nu eldas det i vedspisen om eftermiddagarna, så jag försöker lära mig använda ugnen i den. Det är klurigt att hålla jämn temperatur, men så länge jag kan nöja mig med att ha det stora spannet 150 till 200 grader funkar det finfint. Just igår åt vi en av våra favoriter, rostad vitkål med ägg och brynt smör. Egentligen ska man rosta kapris i stekpanna och strö över detta tillsammans med gräslök, men någonstans på vägen började jag rosta solroskärnor och strö över istället. Det blir också jättegott och är ett bra alternativ för alla som inte gillar kapris. Jag har inte kommit igång med ärtskottsodlingen än, men tycker att det är ett toppensätt att få i sig grönt så här sent på säsongen. Groddlådan är framplockad och jag testade att grodda chiafrön. Det var lite för beskt för mig, så jag återgår väl till alfalfa som är jättesmarrigt.

För övrigt erbjuder ICA Nära jättegoda satsumas för 16.90 kr/kg den här veckan. Toppenpris och lyx för mig som älskar citrus! Jag vill för övrigt tipsa om appen Matpriskollen som är jättebra för dig som jagar priser och erbjudanden. Min lillasyster berättade om den för mig och jag gick genast in och spanade efter billigt smör. Jag har fortfarande svårt att greppa att ett halvt kilo smör kan kosta 65 kronor. Det vägrar jag betala, så det gäller att köpa då det finns erbjudanden och stoppa i frysen. (Fett håller inte lika länge som magrare grejer, men julbaket ska inte frysa inne p.g.a. smörpriset.) Hur gör du för att strama åt matutgifterna, eller låter du det vara?

22 jun

Drömmen som bleknade.

Den där lägenheten i Vasastan som jag drömt om hamnar längre och längre bak i mitt medvetande. Med tanke på hur ekonomin ser ut sedan ett tag tyckte jag dock att det skulle vara roligt att gå in på Hemmet och kolla läget lite eftersom det var så längesedan. Det verkar sannerligen ha hänt grejer sedan sist. Då fanns inga lägenheter med utgångspriser som hade sänkts med flera hundra tusen och ”accepterat pris” sågs inte heller på vart och varannat objekt. Objekt som legat ute i tre månader? Nä, inte det heller. Som sagt, något har hänt.

Titta man på den långsiktiga prognosen är den prisutveckling som skett de senaste månaderna kanske bara en bula i vägen. Bostadspriser tas inte med i inflationsräkningen och inflationskurvorna följer alltid bostadspriskurvorna. Prishöjningarna har att göra med att det trycks mer och mer pengar. För tre år sedan var kvadratmeterpriset i Vasastan 93 000 kronor, för tillfället är det 121 000 efter att ha varit uppe och vänt på 123 000 kr/m2. Det låter kanske inte så farligt då, men man får då ha i åtanke att pengarna vi har att röra oss med har minskat i värde desto mer. I år blir midsommarmaten dyrare, och inte för att butiksägarna tänker tjäna sig en hacka på blåögda kunder (jo, kanske det också)…

Samtidigt som vi väl lite var till mans och kvinns har märkt att något hänt med ekonomin börjar vi snappa upp det också från officiellt håll. Denna nyhets-flash kom upp samtidigt som jag satt här och skrev det här inlägget. Jag gillar inte domedagsprofetior och värsta-scenariot-som-tänkas-kan, men om man är blåögd är det lätt att bli stående och undra hur det kom sig att alla andra visste medan man själv lallade på i sin egen lilla värld. Så vad gör du för att inte bli den personen? Igår hade vi vänner på middag. Vi diskuterade problematiken med inflationen och vad det i förlängningen innebär. ”Man måste ju bo” var en av kommentarerna. Jo, men måste man bo i finaste lägenheten, måste man renovera ett fult kök som renoverades för fem år sedan, måste man köpa nya möbler på avbetalning, måste man resa på en semester som kostar lika mycket som ett halvårs boendekostnader? Det är skillnad på att behöva och villhöva. Det är skillnad på att leva på marginalerna och ha lite framförhållning. Det är skillnad på att äta ute varje dag och ta med sig matlåda. Kanske är det på sin plats att ta fram den gamla favoriten ”Under tian”, bloggen som hjälper en att äta gott fast man inte har särskilt stor matbudget? Kanske är det på plats att fundera över sina prioriteringar? Kanske är det dags att uppdatera någon gammal budgetkalkyl som ligger och dammar bland silverfiskarna på någon vind? Jag är inte direkt orolig, men jag känner att ordning och reda är på sin plats. Det gäller att utnyttja sina superkrafter, i mitt fall att bildligt talat vara född med en naturlig fallenhet för att dra i tyglarna. Ptroooooo!

21 apr

Gör paj av kirskålen.

På engelska säger man ”When life gives you lemons, make lemonade”, men på svenska passar det kanske bättre med ”När hela trädgården är full av kirskål blir det paj och pesto till middag”. Jag har aldrig varit särskilt förtjust i kirskål. Nog är den grön och frodig, men den tar gärna över på ställen där man gärna hade sett något annat. Förra året upptäckte jag vilken fantastisk och gratis grönsak den faktiskt också är!

Igår dämpade vi sålunda allt godisätande med denna dunderingrediens. Både paj och pesto blev ruskigt goda. Jag hade aldrig gissat att det var ett ogräs vi smaskade i oss om jag inte hade vetat om det. Det berodde dock bara på direkt obildning. På Wikipedia kan man lära sig följande:

”Kirskålen sägs ofta felaktigt ha införts av munkarna under medeltiden. Arkeologiska fynd visar emellertid att den odlades i Sverige redan under förromersk järnålder (500 f. Kr. – år 0), långt innan klosterväsendet etablerats i Skandinavien. [5] Munkarna odlade kirskål som läkeört och grönsak.

Även på svenska slott och herrgårdar för några sekler sedan odlades kirskål som grönsak, och det är därifrån den spritt sig till nuvarande omfattning.”

Har du lust att testa recepten vi följde har du dem här:

Pesto på kirskål Jag rostade solrosfröna och använde västerbottenost. Mums! Ett tips är att inte ta allt för mycket kirskål i förhållande till de andra ingredienserna då peston kan bli lite väl tjock.

Kirskålspaj Det här receptet följde jag inte riktigt. Jag gjorde en annan botten på glutenfritt mjöl, skippade oliverna, blandade 2 dl grädde med 1 dl mjölk och skar i ca 1 dl finstrimlad purjo. Hur som helst blev det riktigt gott. Gör din favoritmatpajdeg och våga prova dig fram lite medan du använder receptet som grund att luta dig på.

02 maj

Förändring del 5 – Ekonomi.

Idag har vi hälsat in maj med kyliga vindar. Hu… Jag tog på mig en kjol i morse då solen sken från en i det närmaste klarblå himmel. Jag tog fel i mina beräkningar. Det blir väl varmare en annan dag.

Det är dags att summera april och förändringsordet Hälsa. Tja, jag vet inte direkt om jag är mer hälsosam nu än för en månad sedan. Jag har i alla fall börjat göra plankan igen nästan varje kväll. Jag har inte varit ute och gått mer än ett par gånger, om man inte räknar med dagen i Las Vegas då vi traskade vääääldigt långt. Så långt att jag faktiskt fick träningsvärk! Jag måste säga att den här månaden har varit min sämsta så här långt när det kommer till att medvetet försöka förändra något. Jag kan skylla på flera saker, men det gör ingenting bättre.

Nu går jag vidare! Jag började den här månaden med att kolla igenom budgeten igen. Jag gjorde det för ett tag sedan och jämförde nu för att se var vi behöver lägga in krutet då det gäller vår ekonomi. Det här är ett så pass privat ämne att jag inte riktigt kommer att dela med mig lika mycket som jag brukar. Kanske kan du ändå bli inspirerad, eller inspirera mig till att göra någon förändring som jag inte upptäckt än!

Vi lägger absolut mest pengar på vårt boende (vi skulle kunna bo billigare, men får samtidigt mycket för pengarna) och mat (ingen är riktigt beredd på att dra in på det här kontot då det är så pass viktigt för oss att äta bra mat). Att vi bor här men har våra familjer i Sverige gör också att det går mycket pengar till resor som inte direkt passar in i en semesterkassa. Att bo så här utan att riktigt veta hur permanent det är gör också att vi får hantera boendeinvesteringar lite annorlunda än vi kanske hade gjort annars. Vi har till exempel inte köpt någon gräsklippare än trots att vi har en riktig muskedundergräsmatta, utan har lånat. Jag gillar inte att låna grejer mer än någon enstaka gång. Jag tror att vi behöver bli bättre kompisar med Deseret Industries där det borde gå att hitta ett eller annat fynd trots våra inte allt för positiva upplevelser av stället (en second hand-affär).

Maken har precis omförhandlat bilförsäkringen och lyckades få den 60% billigare. Det berodde mest på att han lade ner tid på att ringa runt till flera företag. Efter att ha fått erbjudanden från dem presenterade han deras prisförslag för vårt nuvarande försäkringsbolag och VIPS! hade vi en mycket billigare försäkring. För övrigt är bensinen mycket billigare här, men så kör jag mycket också. Här går det nämligen inte direkt för barnen att hoppa på en buss till sin aktivitet.

Jag är glad över att ha lärt mig att man sparar ihop till grejer istället för att ta lån. Det gäller inte studielån eller bostadslån (om man inte tänker bosätta sig alldeles för dyrt, så klart). Jag har också lärt mig att det inte kommer att finnas några pensionspengar kvar till oss, så det kanske är dags att fundera på hur vi bäst kan se över framtidsekonomiska planer. En släkting-i-släkten här i Amerikat berättade hur han och hans fru hade investerat alla sina pengar i sitt boende som pensionsförsäkring. De sitter nu på ett riktigt tjusigt hus som ingen har råd att köpa. Bostadsmarknaden håller på att ta sig här i USA, men de där dumdyra husen säljs antingen mycket billigare än ägarna har tänkt sig, eller så säljs de inte alls. Jobbigt läge…

Vi har sedan vi gifte oss levt under olika ekonomiska förhållanden. Vi har varit vad som säkert i Sverige skulle kallas fattiga (men jag håller inte riktigt med om den definitionen). Vi har också haft en inkomst som räckt till både det ena och det andra som man inte behöver, men som ger guldkant på tillvaron. Vi har sparat och gnetat och vi har levt på de sparade medlen. Idag lever vi ett bra liv. Jag vill påstå att pengar visst gör människor lyckliga. Till en viss gräns. Att knappt ha råd att betala för det allra mest nödvändiga lär en ödmjukhet och tacksamhet, men det tär också på självkänslan. Att ha för mycket pengar räcker inte. Det finns alltid något mer man ”behöver” eller vill ha. Jag önskar att jag aldrig behöver sälja min själ för att få en inkomst. Slipper jag det tror jag att jag kan vara nöjd med vad jag än har.

Hur ser du på pengar? Är ekonomi något som du viftar bort och helst inte pratar om, eller är du insatt och medveten om varenda krona som vandrar in och ut på kontot? Klarar du att ha strikta ramar och ändå kunna unna dig något extrakul utan att ha det inlagt i budgeten? Gör du aldrig något utan att ha planerat det månader i förväg? Jobbar du för att kunna ha kul? Jobbar du som en slav för att kunna ta två veckors avkopplande semester Långtbortistan och sedan fortsätta slava? Jobbar du för att leva eller lever du för att jobba? Unnar du dig något särskilt som egentligen är för dyrt? Tror du att man blir lyckligare av att ha mycket pengar? Ja, det var väl det. Grattis om du orkat läsa ända hit!

Meja – All About the Money
Dire Straits – Money For Nothing
ABBA – Money, Money, Money
Madonna – Material Girl
Billie Holiday – God Bless the Child
Patti Smith – Free Money