28 Okt

Körkort! Gammalt krut förgås inte.

Nu är det över 25 år sedan jag tog körkort. Man kan tro att någon som kört bil så länge och så mycket som jag har skulle känna sig absolut tvärsäker vid en andra uppkörning, nödvändig för bilförsäkringen, men inte. Jag hade många fjärilar i magen i morse då jag gav mig av till Utah Driver License Division… Mannen som jag körde upp för sa inte ”Du kör som en kärring” som min svenska instruktör sa då det begav sig 1989. Han sa istället ”Europeans are really good drivers. Except for Italians.” Apropå att inte ha några förutfattade meningar och så där, hm. (Brasilianare borde över huvud taget inte få sätta sig bakom en ratt och indierna är inte mycket bättre. Allt enligt denna instruktör med många års erfarenhet.) Detta innebär att jag förvisso inte fick något prickfritt papper med mig hem, men det gick tillräckligt bra för att jag snart får en Utahlapp hem i brevlådan. Se där! Vissa saker lönar sig inte att skjuta upp.

I går träffade jag min gamla väninna från åttiotalets Karlskrona. Vi räknade ut att vi antagligen inte träffats sedan 1988 eller 1989, men vi har haft lite koll på varandra genom släkt och vänner. Återigen kunde jag konstatera att tiden går, somligt består och annat ändras aldrig.

27_3

Längst till vänster min bästa väninna här (även hon från Karlskrona), sedan jag och längst till höger min gamla tonårskompis.

4 thoughts on “Körkort! Gammalt krut förgås inte.

  1. skulle med vara dönervös av en uppkörning trots att det är över 30 år sen man tog ”lappen”…vilka olater har man lagt sig till som kanske inte alls passar en instruktör…jisses blir skakis av bara tanken=)

    • Ja, jag var tvungen att förbereda mig med några rundor där jag verkligen tänkte medvetet på vad jag höll på med. Jag är bra på att blinka, jag vet att jag är uppmärksam och jag håller avstånden, men jag fick ändå avdrag på några grejer. Nåja, jag överlevde och det känns bra att det är gjort. 😀

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *