30 Jan

Reach – Projekt 4.

30_4

To reach som i stretch out or put forth – sträcka ut, sätta fram.

I går var det äntligen dags för mig att testa yoga på riktigt. Jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig. Det jag läst och försökt göra själv har varit ”trevligt”. Den här upplevelsen var bra mycket mer än trevlig. Jag och min svenska väninna T gick bort till grannarnas nybörjarpass och blev mycket väl mottagna. Vi fick en genomgång av andningsteknik och eftersom vi var fyra nya fick vi lite mer tid att lära oss de olika positionerna.

Jag kunde konstatera att lårens baksidor var i bättre skick än jag trodde medan lårens insidor behöver bra mycket mer uppmärksamhet för att jag ska kunna sitta så här:

30_5

(Källa: http://www.healthambition.com/fat-burning-yoga-poses/)

Idag känns musklerna av, men mest känner jag att jag är på helt rätt väg och att jag längtar till nästa onsdag då det är dags igen! Vår lärare är sjuttio år och började själv med yoga när han var 63. Nu står han på huvud som om han aldrig har gjort annat. Tänk om jag kan komma dit jag också?!

Har du provat yoga? Vad tyckte du i så fall?

4 thoughts on “Reach – Projekt 4.

  1. Jag har provat och älskar det. Har tränat regelbundet i olika omgångar och hoppas jag kan återuppta det en dag igen. Tycker det gör gott för både kropp och själ! Kram

    • Ja, jag är jätteglad att det blev av att prova. Äntligen säger jag, precis som Gert Fylking. Ska bli kul att se om det ger bestående gott. Kram tillbaka. 😉

  2. har hållit på av och till i flera år faktiskt. jag började under universitetstiden och då var det lite mer än lovligt flummigt (och helt uppriktigt stannade nog de flesta kvar mest för lärarens skull ;)). sedan fortsatte jag själv med hjälp av böcker ute på den karibiska verandan vi hade då. särskilt under första graviditeten och ärligt talat har jag nog aldrig varit i bättre form! helt otroligt. efter det blev det svårare. jag har svårt att hitta den där lugna ensamtiden, men jag fortsätter ojämt framåt.

    roligt att du tyckte om det!

    kram,

    • Hahaha! Jag tror inte att just vår lärare drar elever pga samma anledning som er, men han är sannerligen inspirerande! En karibisk veranda. Milda makaroner. Det låter i sanning väldigt lyxigt. Lugn ensamtid verkar komma när man minst önskar den. Jag umgås just nu en hel del med lite äldre kvinnor som har barn som har flyttat hemifrån. De har all ensamtid i världen och de flesta verkar mest sakna någon som behöver dem. Det är väl konstigt det där? Kram.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *