17 mar

The Impossible och sådant som är alldeles möjligt.

Har du varit i Thailand på semester? Har du en familj? Har du känt en hopplöshet så djup att du inte vetat hur du skulle ta dig upp igen? Har du funderat på hur det skulle kännas att få ditt liv sönderslaget, både bokstavligt och bildligt? Gå och se filmen The Impossible!!! Ska du gå på date? Gå inte och se filmen The Impossible!!!

Jag förstår att denna filmatisering av en riktig familjs upplevelser från tsunamin 2004 blev nominerad till en Oscar. Briljant spelat av både barn och vuxna, helt otrolig scenografi och tja, hela filmen var fantastisk om än mer än önskat omvälvande. Jag satt och grät mest hela tiden, men det fanns också stunder av obeskrivlig lycka.

Jag älskar att gå på bio här. Det är jämförelsevis billigt och de kör alltid en hel drös med previews som fyller sitt syfte väl. (De gör alltså att jag vill gå och se ännu fler filmer.) Idag blev det mest två låtar som stannade med mig. Lyssna på dem du också!

Filter – Happy Together (The Great Gatsby) Maken gillar inte, mamma kommer definitivt inte att uppskatta, men jag lyssnar på hög volym i hörlurarna och känner hur musiken liksom rinner ner längs ryggraden. Den här tolkningen av söta lilla Happy Together gör ont, ont, ont.

Lisa Gerrard och Patrick Cassidy – Elegy (Man of Steel) Du som är lite observant vet att jag älskar musiken i Gladiator. Här är Lisa Gerrard tillbaka med intensiv och känslosam musik som inte lämnar mig oberörd. Jag vet att jag måste gå och se den här Stålmannenfilmen, om så bara för att höra musiken i en riktigt bra ljudanläggning uppe på Cinemark!

Jag har skrutit om härligt sommarväder, men idag hörde jag på radion att de lovar snö i morgon. Glädjedödare… Undrar just om det är molnet som lurade bakom bergstoppen mitt över vår balkong tidigare idag som tänker ställa till oreda?

Den som var gladast av oss alla idag var E som blev färdig med sitt fina förkläde. Hon valde två olika tyger på Hobby Lobby för ett par veckor sedan och har sedan med bara lite hjälp klippt, pressat och sytt. Pricken över I blev raden med spetsar. Vi var till och med duktiga och förtvättade allt, så förhoppningsvis blir det inga spännade, tråkiga överraskningar vid tvätt. Jag tror att jag också tänker sno ihop ett nytt förkläde. Varför inte, liksom? Det grå jag använder varje dag vann jag i en tävling någon gång för några år sedan och även om det är snyggt är jag rätt trött på det. Vi får se!

8 thoughts on “The Impossible och sådant som är alldeles möjligt.

  1. Filmen har fått positiva recensioner här i Sverige och det har skrivits mycket om den (kanske inte så konstigt med tanke på hur många svenskar som drabbades). Jag tror att jag väntar tills den kommer på dvd för jag vet att jag kommer gråta oavbrutet och att den kommer att beröra djupt (precis som Pigge Werkelins bok gjorde då jag läste den för några år sedan). Men visst är det härligt med film som berör. Oavsett känslor. Och musiken har en viktig del av det där. Ibland lever musiken ett längre liv än vad en film gör.

    Vilken fantastisk utsikt ni har från er balkong. Imponerande! 🙂

    Och vilket fint förkläde E har gjort. Hon ska med rätta vara stolt. Och klart att du också ska fixa ihop ett eget förkläde Monnah. 🙂

    Sköt om er!

    Kram Lotta

  2. Tjusigt förkläde! Snyggt med de långa, breda knytbanden, klart smidigt att kunna knyta fram istället för bak. 🙂

    • Tack, jag ska hälsa E! Ja, vi gillar att ha sådana där knyt om på framsidan – det ger ett förkläde som hela familjen kan använda oavsett storlek. 🙂

Lämna ett svar till monnah Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *