08 Feb

Hemskola, funkar det?

Japp. Ja, det funkar. Kanske för att jag är lärare med många års erfarenhet. Kanske för att vi har bra inlärningsrutiner och för att jag ser till att barnen kommer ut i solen varje dag. Kanske för att vi har ett rikt socialt liv med människor i olika åldrar. Kanske för att våra barn gillar och vill det här. Jag är den första att erkänna att jag fnös åt hemskolning för några år sedan. Det gör jag fortfarande då skolningen sker utan plan och då föräldrarna förstör för sina barn. Jag förstår att de ”fina” högre skolorna här i USA tar emot fler och fler hemskolade studenter.

Vi lärare säger nog gärna att föräldrar inte kan klara av att sköta sina barns utbildning. Vi har ju betalat stora pengar för att bli just lärare! Detta gäller både ”lärare för lägre åldrar” (läs – pedagogerna våra små barn träffar på dagis) och andra. Den stora frågan brukar ju annars vara ”How do you socialize your children?”. Jag tror inte att alla våra tre barn kommer att vara hemskolade för evigt. Däremot hoppas jag att fler vågar följa vår väg om det finns möjlighet och om man som familj tycker att det här verkar vara spännande och intressant. Nu är hemskolning mer eller mindre förbjudet i Sverige (om man inte är ortodox jude i Göteborg), men det kan ju ändra sig.

När man letar skolböcker kan det hända att man bara springer på en hel hylla med Henning Mankell-böcker. Poppis farbror, den där Mankell.

En av fördelarna med att styra över sin egen tid är att man kan hitta på roliga saker utan att planera i eviga tider. (Vi planerar naturligtvis också, bl a biblioteksbesök och liknande.) I går föreslog sonen att vi skulle luncha i parken som ligger en bit bort. Sagt och gjort. Vi uppsökte Panda Express och köpte lunch till fyra personer för ca 70 kr och drog sedan till parken.

12 thoughts on “Hemskola, funkar det?

  1. Härligt att få bestämma över sin tid så! Här håller jag på att bli tokig ibland av att passa alla tider med att lämna och hämta och se till att alla får i sig ordentligt med lunch och så lämna och hämta igen… Hopplöst system, men även om vi kunde välja att barnen ska äta i skolan så tror jag att de skulle gå hungriga och inte klara av eftermiddagarna så bra. Fransk skolmat är trerätters men knappt ätbar om man inte älskar kokta grönsaker…

    Angående hemskolning så hemskolar jag de två äldsta i svenska med hjälp av Sofia Distans. Mycket smidigt att få allt färdigt och hemskickat, min roll är bara att se till att de gör sina uppgifter och assistera vid behov. Deras lärare sitter i Stockholm.
    Jag tror inte att jag skulle orka hitta på vettiga saker till alla ämnen för alla varierande behov och åldrar på mina barn. 😉

    • Ja, nu har ju de två stora sina kurser att följa, så jag kan koncentrera mig på S. Det gör naturligtvis att det inte blir lika jobbigt som om jag skulle planera lektioner för tre barn/tonåringar! Det underlättar dock att ha någon typ av läromedel att följa…

  2. Hur går det till rent praktiskt? Får vem som helst hemskola i USA? Får du en läroplan att följa eller nåt? Hur får de betyg? Är det några prov som ska tas sen som avgör? Jag tycker det är fascinerande!!

    • De två stora tar sina klasser genom Provo eSchool och har bara varsin lektion på Provo High School. De planerade kurserna är det ju bara att följa och så får jag och K putta på och hjälpa till så gott vi kan förutom det stöd de får från sina mentorer. Minsta tjejen följer inget särskilt program, utan jag har plockat ihop en egen läroplan till henne. Vi använder amerikanska och svenska läromedel. S får sålunda inga betyg i år, men så går hon bara i sexan. Dock går det att söka till college här trots att man ”bara” blivit hemskolad. Man tar samma tester som alla andra (obligatoriska ”högskoleprov”) och visar sin portfolio med vad man har studerat.

      Vem som helst får hemskola, bara man meddelar att man tänker göra det. En del kör med unschooling, vilket är lite väl läskigt för mig. Det finns olika filosofier runt det systemet, både helvilda och mer planerade. I princip går det väl dock ut på att barnet lär sig genom livet självt. Googla! Superintressant, men som sagt lite läskigt.

  3. Det är så olika med det där….
    ….för min dotter som tycker att det viktigaste med skolan är att få vara med kompisar skulle se detta som hemskolning som ett straff värre än döden…

    • Som sagt. ”Socializing…” Äldste sonen som hatat skolan länge börjar nästan längta efter några fler klasser i skolan. Att sitta inlåst här hemma dag ut och dag in skulle inte vara något alternativ för någon av ungarna och borde inte vara det för någon annan heller!

      Frågan om väl om man ska undervisas för att ha närvaroplikt, träffa kompisar eller lära sig saker och ting. Att ha grupparbeten har jag alltid hävdat är överskattat. Jag gjorde massor av grupparbeten åt andra klasskompisar som inte orkade. De fick samma betyg som jag. Meningslöst. Däremot är det svårt att ha givande diskussioner med sig själv. Vi försöker ha sådana tillsammans och med andra.

  4. Spännande! Lycka till! Om dina barns kompisar vill bli hemskolade av dig, funkar det också?
    Eller är det bara ”målsman” som kan undervisa? (Låter iofs lite ad hoc annars).

    • Nja, så fort man gör en egen skola med elever från andra familjer måste man skaffa lokal. Det funkar visst inte med Bernpaintners residens…

  5. Jag funderar på att skriva mitt examensarbete om hemskolning, är väldigt intresserad av Sveriges relation till detta. Som jag har förstått det baseras lagstiftningen kring detta inte på några studier (som så mycket annat när det gäller skolan, det handlar ju mest om politiska gungningar) utan på attityder kring föräldrarnas roll i barnens uppfostran och fördomar mot minoritetsgrupper (typ religiösa och etniska). Utjämningsattityden spelar nog också roll förstås. Jag är genuint nyfiken på hur hemskolning fungerar i praktiken, hur föräldrarnas relation till barnen förändras i relation till om man har dem på ”vanlig” skola? Har du tips på ev. studier gjorda kring hemskolning i sverige eller usa?

  6. Åh, det här ligger mig också så varmt om hjärtat. Jag tänker främst på alla som mobbas dagligen i skolan och tvingas gå dit dag efter dag i Sverige. Och nu med teknikens under är inte ens hemmet en tillflyktsort.
    Maken har varit lite ”what doesn’t kill you makes you stronger” och verkar tycka att det är ”nyttigt” att bli lite mobbad. Ungefär.
    Men är det verkligen något man måste gå igenom för att bli en fungerande vuxen i vårt samhälle? Jag tvekar. Vilken situation är det man förbereder sig för? Visst, det sker mobbning bland vuxna också, men inte till samma grad.
    Jag minns en kort kille som blev inlåst i sitt eget skåp, jag minns ett Jehovas Vittne som fick biblar kastade på sig och fick utstå alla möjliga skällsord, osv.

    Unschooling är ganska vanligt bland familjerna ”on the road”. Jag vet inte riktigt vad jag tycker. Jag skulle nog vilja ha något mer kontrollerat.
    Jag vet vad jag har haft nytta av och jag kommer att propsa på att mina barn kan multiplikationstabellen som ett rinnande vatten till exempel.

    Däremot tycker jag att det är helt lönlöst att sitta och rabbla sjöar och hav. Jag brukade få full pott på alla geografi-prov. Om du frågade mig idag skulle jag nog kunna nämna ett berg i Sverige, två sjöar och peka ut två landskap, kanske tre.

    Det viktigaste som jag tror att man kan åstadkomma med hemskolning är att inte få barnen att tappa inlärningslusten genom att sitta och dega igenom Äppel-Päppel-böcker vareviga lektion. Man kan också åstadkomma så mycket mer på mycket färre tid eftersom det är färre barn per lärare.

    Jag är enbart positiv till hemskolning.

    Eftersom att det är olika strikt i olika stater är det något som ofta spelar in när fulltidsfamiljerna väljer vilken stad de ska skriva sig i. Det och income tax. 🙂

    • Aha! Jag skulle kanske skriva mig någon annanstans då? Eller vänta! Då måste jag kanske också skaffa husbil. Hm. 😉

      Det blir kul att diskutera detta när vi träffas!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *