15 Mar

Ensamhet.

Vad är ensamhet och vad gör det med människor? Varför har det kommit att bli ett av vårt samhälles största problem?

Den känslomässiga ensamheten som uppkommer då man befinner sig bland andra människor och känner att ingen vill vara med en själv verkar vara oerhört smärtsam. Nu har jag på kort tid hört om detta fenomen från flera olika personer i olika åldrar. Det verkar ge ärr som förstör ens tillit till människor och sätter en i en karusell som har en bana i form av en nedåtgående spiral. Ensamheten ger sämre självförtroende som gör att man inte gärna utsätter sig i den jobbiga situation som det ändå är att lära känna nya människor, vilket leder till ännu mer ensamhet. Och hur gör man då någon man älskar åker i denna karusell och inte får chansen att hoppa av på någon station? Hur gör man? ”Det går över tills du gifter dig” känns inte aktuellt och ”du har ju oss” funkar uppenbarligen inte heller.

Har du någonsin märkt att en klasskompis eller kollega har frysts ut av gruppen utan att göra något åt det? Eller har du varit räddaren i nöden? Och hur gick det isåfall till?

Några veckor innan mamma dog pratade hon om hur svårt det är att verkligen förstå ensamheten, den som ingen kan hjälpa en med då man är på väg att dö. Mamma pratade ofta om hur hemskt det var att aldrig bli vald, att inte vara någons ”bästis”, under uppväxten. Det var något som präglade henne starkt, något som gjorde att jag tror hon hade fler vänner och ”bästisar” än någon annan jag träffat på under mitt liv. Hon skickade mängder av vykort, vi barn skämtar om hur mamma och telefonen liksom ”var ett” (mobilen var en välsignelse för henne, tänk hur den faktiskt gjorde hennes liv bättre på så många sätt och vis) och hon gjorde insatser var än hon såg ensamhet. Jag har inte riktigt kunnat ta till mig allt hon faktiskt gjorde för andra människor, men lite i taget förstår jag.

Är du en av de ensamma? Vet att jag känner med dig! Här kommer några konkreta tips, tagna från en jättespännande artikel som ligger på Karolinska Institutets hemsida. (Ensamhet är något som i högsta grad påverkar också människors fysiska hälsa.)

”Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself. Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan. Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection. Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best. Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.”

2 thoughts on “Ensamhet.

  1. Jag önskar att haft möjlighet att lära känna din mamma i verkliga livet. Även om jag tycker att jag ”känner” henne via din blogg lite grann. Hon verkar ha varit en ovanligt sympatisk, klok och härlig människa.
    Ensamhet är svårt och plågsamt. Tidvis har jag känt av det (delvis självvalt) och kan förstå dem som upplever det. Utan att ha läst artikeln eller haft en medveten plan så har jag använt mig av varenda tips, och de funkar! Enda tillfällena det inte funkar är storhelgerna då alla umgås familjevis. Har man ingen familj att umgås med så blir det väldigt påtagligt. Kram till dig, och alla som känner sig ensamma!

    • Mamma var speciell på många sätt! <3 Jag tror att alla som inte själva får uppleva ensamhet själva eller i sin direkta närhet behöver göras uppmärksamma på hur mycket det påverkar livet... Om vi alla öppnade ögonen för att se signalerna tror jag att mycket av den ofrivilliga ensamheten skulle kunna bli mindre svår att hantera! Tack för att du delade med dig. Kram!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *