05 Maj

Släkthistoria.

Då maken jobbade för Ancestry passade vi på att köpa DNA-test till oss och barnen. Efter allt som hänt det senaste året har jag inte direkt tagit mig tid att följa upp resultatet. Härom veckan då jag loggade in upptäckte jag att jag hade fått ett meddelande från en kvinna i Washington State som fått besked om att vi är släkt. Vi har nu mejlat fram och tillbaka sedan dess och jag har hjälpt henne hitta ett gäng ”förlorade” svenska släktingar. Jag upptäckte också att hennes mormors mor Hulda föddes som ”oäkta” dotter till den 44-åriga änkan Anna Olsdotter som bodde granne med min farfars farfar, änkemannen Håkan. (Vi vet också med DNA-provets hjälp att vi är släkt på Fars sida.)

Vi kommer aldrig att säkert få reda på hur vi är släkt, men nog är historien spännande? Mystiken tätnar…

2 thoughts on “Släkthistoria.

  1. visst är det kul o reda ut klurigheter…. hittade nyss några gamla rader från min farmor jag inte lagt märke till förut (röjer garaget).. där det fanns ett namn på en moster till henne som utvandrade 1914…. nu gäller det o se om det finns några efterlevande ..hur man nu gör i cananda….har en gammal adress… funderar o skriva snigelpost o se om nån bort där…

    • Åh! Annars finns det motsvarande Eniro eller Hitta.se i USA och jag antar att det finns liknande för Kanada. Census borde finnas inte bara i USA utan också i Kanada. Vad spännande! Lycka till.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *