30 dec

Ett Litet Ord 2017

IMG_9774

Nu står vi mitt emellan det som varit och det som blir…

2009 ordning
2010 kärlek
2011 skapa
2012 lyfta
2013 förändring
2014 reach
2015 fearless
2016 fortsätt
2017 —

Vad ska mitt nya ord bli? Livet är fullt av osäkerhet just nu, så jag hade så gärna velat hitta ett ord med fötterna stadigt i marken. Frid? Förtröstan? Historia? Tro? Det här blir intressant…

29 dec

Mellandagar.

Solen kom tillbaka för en dag. Så underbart att känna värmen i ansiktet igen! Det var också härligt att få besök av dottern och hennes kompis en stund. De hade med sig en maffig kaka i fyra lager: botten av Oreos, chokladganache, salt karamellmousse och chokladtäcke. Efter några bitar lyxig, hemsnickrad pizza (en med kallrökt lax och två med mer traditionella toppings) och den där tårtan var alla hjälpligt mätta. Julhelgen har varit så fin på många sätt och vis. Att ofrivilligt påminnas om att ta tillvara på tiden är inte bara av ondo.

IMG_9743

IMG_9744

IMG_9756

IMG_9760

IMG_9765

26 dec

När det stormar.

Här sitter vi i värmen och förundras över hur det viner runt huset. Stormen Urd har dragit in och det känns som att något ska blåsa in genom fönstret trots att det sägs att det inte är så illa här i Blekinge. Det är inte utan att jag drar paralleller till livet i sig självt och hur viktigt det är att ha ett tryggt hem, en bas, när de oundvikliga stormarna och orkanerna drar in. Ibland är vi stormjägare och utsätter oss själva och andra för onödig fara istället för att välja trygghet. Det är konstigt, det där…

Vi har kommit fram till annandag jul efter en fin och minnesvärd jul, har flyttat till Huset på deltid och har testat att klämma in rätt mycket folk på våra 60 m2. Jag gillar att ha folk hemma, men inser att fester med lite fler deltagare får vänta till den varma(re) årstiden.

IMG_9694

Min syster är så duktig på att göra sitt hem vackert! Här julaftonsfint.

IMG_9696

En dag om året är det fritt fram vid godisbordet.

IMG_9707

På julaftons kväll sjöng vi med motettkören i Trefaldighetskyrkan. Jag drog kappan tätt omkring mig den korta vägen upp till kyrkan från min systers hem. Jag har aldrig sett Karlskrona så tomt på folk klockan 16 en lördag… Det var som att hela stan andades ensamhet. I kyrkan mötte jag ett av samhällets olycksbarn, någon som jag känner och som hamnat i beroendets klor. Jag grät en skvätt över att känna mig så otroligt värdelös som medmänniska. Problemet är att vi ibland inte kan hjälpa någon annan hur mycket vi än vill. Svårt att acceptera ibland, men så är det. Peace.

24 dec

God jul!

IMG_9681

Jag har haft fullt upp med livet, att flytta in i det nya hemmet (åtminstone på deltid) och hinna med att jula sådär som de mer traditionsbundna i vår familj önskar. Vinden viner runt knuten, ljusen lyser i julgranen och kaminen strålar skön värme efter kvällens brasa. Jag önskar dig allt gott och en fin jul där du är.

13 dec

Det som göms i snö…

… kommer upp i tö. Just nu känns det som att jag långsamt håller på att vakna upp ur en dvala som har pågått i många år. Det är kanske en överdrift, men att börja rota i lådor med saker som jag inte rört sedan maj 2012 gör onekligen att det känns som att jag hade sovit något slags Törnrosadröm. Har vi verkligen bott i Orem i fyra år? Hur kommer det sig att vi packade ner saker som skulle ha getts bort eller sålts på loppis redan då vi höll på att stänga ner Segeltorpslivet? Stackars spindlar och möss som dött eller kammat noll av intresse i dessa lådor. De är nog inte särskilt intressanta för någon. Jo! Kökslådan som blev felmärkt och jullådorna var jätteroliga att packa upp, för de hade jag egentligen velat ha med till vårt compact living-experiment som så småningom bredde ut sig på över 300 kvadratmeter. Nu ska vi som sagt komprimera allt igen.

I första fasen som så smått inletts ska vi flytta in på nedervåningen som är 60 kvadratmeter. Det är inte förrän elektrikern kommer tillbaka i morgon eller i övermorgon som avloppspumpen (eller vad det nu är) kopplas in och vi kan börja använda toaletten och dra igång disk- och tvättapparaturer. Jag hittar bara två gardinstänger, men jag är rätt säker på att vi hade fler i förvar. En av ryggkuddarna till soffan som kom i containern från Orem saknas fortfarande. Say what? Någon av makens mormors underbara jeansmattor hade jag planerat att lägga i köket, men de är ju alldeles för stora allihop. Och hur blir det med matta i vardagsrummet? Ska vi kanske ställa hela soffan på mattan vi hade i Segeltorp? De fina lamporna jag köpte i lampaffären är jättefina, men de är inte alls snygga närmast taket i monterat tillstånd och jag känner mig lurad. Jag vet att allt är mycket mindre än jag ens kunnat föreställa mig, men även när jag tänker ”mindre” så är det ännu mindre än vad jag hade tänkt. Jaja. Det här är absolut bara världsligt! Det betyder dock ingenting mer än jag önskar att det hade gjort.

IMG_9502

De senaste dagarnas lussekonserter har fyllt mig med kärlek och ny energi! Jag älskar den här tiden på året som jag sagt många gånger. Jag vet att det är lätt att försköna tid som flytt, men mina minnen runt advent, Lucia och jul innehåller ett överflöd av kärlek och omtänksamhet. Idag tog jag in den lilla bordsgranen som Far och min syster huggit i skogen. Jag fixade belysningen och mamma fixade allt annat runt om och på. Nu är det så innerligt vackert där nere. Jag hoppas att den känsla jag fick då jag stod och tittade på granen förs vidare i vintervinden för att värma barn och ungdomar som inte har det så lätt. Efter kvällens luciatåg, det tredje på tre dagar, alla helt olika och alldeles underbara, känner jag ännu mer att våra barn är framtidens hopp. Vi måste ta tillvara på deras talanger och styrkor! Gräv där du står. Det kan komma att hjälpa många.

11 dec

Karlskrona Lucia 2016.

https://www.youtube.com/watch?v=lZD0ZyF2Oxw

Karlskrona Lucia anno 2016. Vår fina E, nummer två från höger, gjorde en strålande insats. Det gjorde alla för den delen! Duktiga tjejer.

11 dec

Om det goda och det onda hatet.

Hata, hata, hata. Jag är så trött på hat. På det onda hatet. På det goda hatet. På hat i acceptansens namn, på hat i traditionalismens namn. Jag är trött på att ord förvrängs och att folk smutskastar varandra för att själva vinna poäng.

I går hade jag en smått magisk kväll. Jag fick uppleva ett luciatåg som gjorde mig varm in i själen och jag är glad att döttrarna får vara med i sammanhanget ”Fredrikskyrkans flickkör”. Underbart vackert och stämningsfullt!

Jag var på plats med en av mina närmaste. Hon hade varit och lyssnat på Jonas Gardells bejublade framträdande här i Karlskrona i torsdags. Jag har verkligen tyckt om Jonas Gardells böcker. Jag upplever honom också som mycket självgod och han är snabb till att trampa där det svider på ”de onda hatarna”. Det goda hatet, det står han själv för. Min nära berättade om hur JG hade berättat att i samma veva som Jimmie Åkesson gick med i SD finns det fotobevis på att folk stod och heilade på mötena, men Jimmie gick nog inte med i SD för att de var rasister, nej då. Då sa jag att Jonas Gardells historia väl inte heller är så fläckfri. Då ville hon inte fortsätta diskutera och jag märkte att hon blev väldigt upprörd. Jag ville inte sluta. Jag sa att jag inte gillar SD. Jag tycker det är bedrövligt att de har stått och blivit ett av Sveriges största partier genom att göra absolut ingenting. De andra partierna har röstat för att aldrig hålla med i något som SD föreslagit eller stått för istället för att se till konsekvenser för de beslut de varit med och tagit. Vem tar ansvar över alla de asylsökande som får vänta i långa tider utan att ens får ”komma igång” med livet här i Sverige? Vem tar ansvar för vad som händer nu när en efter en skickas tillbaka dit de kom ifrån? Vem tar ansvar för allt elände som uppstår i kölvattnet? Jag vet i alla fall att det är många som fått skrämselhicka och som är ivriga att tala om att det är i alla fall inte de som var ansvariga.

Men som sagt. Jag är trött på hatet. På det onda hatet och på det goda. Om vi tog hand om varandra istället för att tycka så hjärtinnerligt mycket kanske något gott skulle kunna ske.

09 dec

Långt från pysselkalender.

Jag saknar verkligen kameran. Mobilbilder är urtrist, även om jag har en alldeles ny mobil med en förhållandevis bra kamera. Jag gillar ju att ta närbilder och det funkar inte alls lika bra med mobilen… Förvridna perspektiv är liksom inte min grej. Nåja! Världsliga saker.

Uppdatering Huset: Nu kan vi på nedervåningen bocka av kallt och varmt vatten, köksinredning, fläkt, elspis, kyl och frys, varma element som inte läcker, vedspis, toalett, golv och tapeter. Idag ska jag se om jag och brorsan kan reda upp i kaoset och försöka få det att åtminstone börja se snyggt ut. Vi kan inte flytta in än dock, för avloppssystemet måste kopplas på av elektrikern som kommer tillbaka nästa vecka. Iiiiih! Jag är så tacksam över att få följa det här projektet.