18 Sep

Om att få saker gjorda.

18_1

”Fearless” fortsätter. Jag ska försöka bry mig mindre om mönster och hur andra har bestämt att saker och ting ska göras, åtminstone då det gäller det som jag själv skapar. Det är inte lätt för någon som är så fyrkantig och grafisk i sitt tänkande som jag är. Det här citatet skrev jag med en liten mjukare skrift och med vattenfärg med en pensel som jag dessvärre hade låtit stå kvar i en skål med vatten och därmed krokat till spetsen lite längst fram. (Men Monica, lyssnade du inte alls på det som bildlärarna sa om och om och om igen?! Man får aldrig lämna penseln i vattenbehållaren. Då förstörs den.)

Jag har plockat fram pennor, penslar och färger igen för att försöka få igång inspiration och flöde. Den senaste veckan har jag jobbat mycket med hemskolan och goda rutiner för allt som inte har med jobb att göra. Jag har börjat lyssna på en bok som kräver att man gör aktiva övningar efter varje kapitel och det skulle ju kännas dumt att inte ens försöka testa det som författaren lovar funkar. Just nu ska jag därför låta bli att skjuta upp saker, till exempel att skriva och utveckla mina olika handstilar. Vad jobbar du på?

17 Sep

Torsdagstristess.

17_1

Bild från min och Js morgonpromenad. Vi har haft tre dagar med mycket regn, en och annan åskknall och mycket lägre temperaturer. Det har rensat luften och det kändes underbart friskt i morse! Under vintern har vi mycket problem med smog då avgaserna lägger sig över dalen och gör vår luft allt annat än ren och klar. Det är en av få nackdelar med att bo här och jag passar på att andas ordentligt medan jag kan.

Hösten är här på riktigt. Lillebror och hans son kommer om en vecka och jag hade velat vänta med att åka upp runt Alpine Loop tills dess, men jag vet inte om vi kommer att missa den mest färgsprakande utsikten då.

För övrigt har jag skrivit detta citat för att påminna mig själv om den krassa verkligheten:

17_4

16 Sep

Suicide Prevention Month.

September är Suicide Prevention Month här i USA. Man diskuterar detta med att förhindra självmord jättemycket, särskilt för att hitta hjälp till alla de unga som inte hittar någon utväg ur det svarta och för att uppmärksamma människor om att vi alla kan vara till hjälp för någon med självmordstankar. Dream Theaters Another Day har en så passande text för alla som kämpar med tankar att inte orka med eller räcka till.

En av de vackraste svenska texter jag vet är Evert Taubes ”Så länge skutan kan gå”. Den ser det fina i livet som vi kanske tar för givet och gör oss uppmärksamma på det. Här gör Sven-Bertil Taube och Lisa Nilsson en vacker version tillsammans med Kalle Moraeus och hans band.

Så länge skutan kan gå
så länge hjärtat kan slå
så länge solen den glittrar på böljorna blå
om blott en dag eller två
så håll tillgodo ändå
för det finns många som aldrig en ljusglimt kan få

Och vem har sagt att just du kom till världen
för att få solsken och lycka på färden
Att under stjärnornas glans
bli purrad uti en skans
att få en kyss eller två i en yrande dans

Ja, vem har sagt att just du skall ha hörsel och syn,
höra böljornas brus och kunna sjunga
Och vem har sagt att just du skall ha bästa menyn
och som fågeln på vågorna gunga

Och vid motorernas gång
och ifall vakten blir lång,
så minns att snart klämtar klockan för dig: ding, ding, dong
Så länge skutan kan gå,
så länge hjärtat kan slå,
så länge solen den glittrar på böljorna blå

Så tag med glädje ditt jobb fast du lider,
snart får du vila för eviga tider
Men inte hindrar det alls
att du är glad och ger hals,
så kläm nu i men en verkligt sju-sjungande vals

Det är en rasande tur att du lever, min vän
och kan valsa omkring uti Havanna
Om pengarna tagit slut, gå till sjöss om igen
med Karibiens passadvind kring pannan

Klara jobbet med glans,
gå iland någonstans,
ta en kyss eller två i en yrande dans
Så länge skutan kan gå,
så länge hjärtat kan slå,
så länge solen den glittrar på böljorna blå.

Jag hoppas du är lycklig och att du har hittat det vackra i ditt liv idag. Peace.

14 Sep

Happy Birthday!

Nu är hon sjutton på riktigt! Det är något speciellt med att stiga upp klockan halv sex och förbereda god frukost på sängen. Det räcker inte bara med mat och dryck. Alla tillbehör måste också finnas med! Födelsedagsduken som jag sytt, flaggan från svärmor, prinsesstårtan som jag köpte av en medpysslare för många år sedan och födelsedagsänglaspelet som vi fick av goda vänner då vi skulle flytta till USA – alla har sin speciella plats. Jag gillar verkligen traditioner, särskilt sådana som gör mig glad.

14_1

14_3

Dotra önskade sig regn och rusk på sin födelsedag precis som vanligt. De påstår att vi har ett åskoväder som ligger över oss från idag fram tills på onsdag, men med vår vanliga (o)tur här i Happy Valley kommer vi knappast ens att höras något muller. (Alltså, födelsedagsbarnet och jag är båda osedvanligt förtjusta i riktiga oväder, åtminstone då man sitter i tryggt förvar.)

14_2

13 Sep

Hurra!

12_1

Idag har vi firat vår fina snart-sjuttonåring med både tårta och ”Ja, må hon leva” på minst fem språk. Hon fyller år först på måndag, men ”the more, the merrier”, eller hur? Vi hade vår kompisfamilj, eller delar av den, på besök för att ha fler att dela tårta och spela spel med. Efter thaikyckling med jordnötssås till middag blev det prinsesstårta och födelsedagsbarnets egen smaskiga äppelpaj med glass till efterrätt. Hon är så vuxen och förståndig, vår E. Jag är tacksam för att jag fick bli mamma just till henne och hennes två syskon. Det är en ynnest.

12_2
12_4

11 Sep

Mammas resa.

På nyårsafton fick Mamma ett besked som ingen vill få. Någonsin. Hon hade cancer i hela buken. Alla urinvägsinfektioner, lunginflammationer och värken över ryggen fick äntligen en förklaring, så samtidigt som det var jobbigt att få reda på vad som orsakat alla besvär så var det skönt att det kanske fanns en väg ut ur alla dessa fysiska utmaningar.

Under hela tiden som cancerbehandlingen pågick skrev Mamma anteckningar som hon delade med sig av på Facebook så att familj och vänner skulle ha koll på var hon befann sig i processen. Dessa anteckningar har hon nu sammanställt i en bok som nu är på väg hem till brevlådan. Solentro heter företaget som låter ”vanligt folk” ge ut böcker i liten upplaga. Vill man ge ut ”riktiga” böcker blir det väldigt dyrt, men pocketböcker med svartvita inlagor blir helt klart prisvärda! När ska du ge ut din bok? (Jag tyckte det var jätteroligt att fundera ut ett bokomslag och gör det gärna igen!)

10_8

10 Sep

Familjefotografering.

Min superduktiga fotografsvägerska var vänlig nog att föreviga min familj i somras när mammas cellgiftsbehandling var färdig. Vilket minne att ha kvar! Tack söta K. Du är bäst.

Vi hade också med vår extrasyster från Berlin som var hos oss och hälsade på så vi kunde träffas och fira hennes stora fö(r)delsedag, så det här var en riktigt finfin dag på många sätt och vis.

10_1

10_2

10_3

10_4

10_5

10 Sep

Det är mycket nu.

9_5

Här kommer en kram från cyberrymden. Den är till dig. Till dig som inte hittar några vänner. Till dig som går igenom en skilsmässa. Till dig som inte kan släppa taget. Till dig som har för mycket på din tallrik. Till dig som försöker förstå. Till dig som inte tror du räcker till. Till dig som vet att det finns mer. Till dig som inte orkar titta dig själv i spegeln. Till dig som tvivlar.

Ibland känns det bara tungt. Det blir bättre.