31 jul

Ibland behöver man bli lite arg.

Fight Song. En del ord slår mig rätt i magen. De här till exempel.

Like a small boat
On the ocean
Sending big waves
Into motion
Like how a single word
Can make a heart open
I might only have one match
But I can make an explosion

And all those things I didn’t say
Wrecking balls inside my brain
I will scream them loud tonight
Can you hear my voice this time?

This is my fight song
Take back my life song
Prove I’m alright song
My power’s turned on
Starting right now I’ll be strong
I’ll play my fight song
And I don’t really care if nobody else believes
’Cause I’ve still got a lot of fight left in me

Losing friends and I’m chasing sleep
Everybody’s worried about me
In too deep
Say I’m in too deep (in too deep)
And it’s been two years
I miss my home
But there’s a fire burning in my bones
Still believe
Yeah, I still believe

And all those things I didn’t say
Wrecking balls inside my brain
I will scream them loud tonight
Can you hear my voice this time?

This is my fight song
Take back my life song
Prove I’m alright song
My power’s turned on
Starting right now I’ll be strong
I’ll play my fight song
And I don’t really care if nobody else believes
’Cause I’ve still got a lot of fight left in me

A lot of fight left in me

Like a small boat
On the ocean
Sending big waves
Into motion
Like how a single word
Can make a heart open
I might only have one match
But I can make an explosion

This is my fight song (Hey!)
Take back my life song (Hey!)
Prove I’m alright song (Hey!)
My power’s turned on
Starting right now I’ll be strong (I’ll be strong)
I’ll play my fight song
And I don’t really care if nobody else believes
’Cause I’ve still got a lot of fight left in me

No I’ve still got a lot of fight left in me

31 jul

Hej Kristina…

… med mejladressen krister.rosengren@outlook.com:

Intressant hur du som aldrig någonsin kommenterat på min blogg lägger in en otrevlig kommentar då jag skriver om ett ämne som berör människor på olika sätt.

”Och jag håller mig borta från ditt.
Där pågår tydligen allt möjligt.”

Det skulle vara mycket mer intressant om du hade skrivit vad du egentligen tycker i frågan istället för att skriva en otrevlig kommentar om vad som eventuellt pågår i min sängkammare eftersom du inte har någon aning om det.

30 jul

Pride och sådant där.

Häromdagen fick jag höra om en ung man som kommit ut som homosexuell. Jag känner delar av hans familj och träffade honom själv mycket kort för några somrar sedan. Jag kan säga att det knappast kom som någon överraskning för mig att han nu flyttat ihop med sin pojkvän, men tydligen blev hans familjemedlemmar desto mer överraskade. Jag har funderat på det där med vad som egentligen är så upprörande att det finns familjer som till och med kastar ut sina barn då de talar om att de är gay.

Just nu pågår Pride-veckan i Stockholm och HBTQ-frågor är ständigt på tapeten överallt. I USA röstades det till exempel precis igenom att samkönade äktenskap skulle godkännas i hela landet. För min del känns det väldigt främmande att jag skulle ha något att säga till om vad andra vuxna människor håller på med i sina sängkammare, men jag träffar många som inte tycker samma.

Här kommer några av mina upplevelser i frågan:

En god vän i USA kom med mitt favoritcitat någonsin… ”Men Monica, det förstår du väl! Om man godkände att människor skulle få vara homosexuella hur som helst skulle det ju inte finnas en enda kvinna som skulle välja att vara tillsammans med en man. Do you know what I mean?” Ja, vad säger man till en sådan människa?

”Man väljer själv vem man vill ha sex med. Homosexuella är folk som har valt att ha sex med andra av samma kön.”

”Pridefestivalen är ohygienisk.”

En ung kvinna fick inte ta med sin sambo (kvinna) hem till familjens julfirande, för tänk vad provocerande det skulle vara för resten av familjen! Jag vet inte om de förväntade sig att paret i fråga skulle sitta och grovhångla framför julskinkan?

”Det är naturligtvis bara män och kvinnor som ska gifta sig eftersom de ska uppfylla jorden med barn.” (Detta argument borde ju rimligtvis betyda att prästerskapet skulle vägra att viga alla som är sterila och/eller har gått igenom klimakteriet.)

”Om man godkänner att homosexuella får lagliga rättigheter så kommer snart pedofiler att få samma rättigheter.” (Det finns både homosexuella och heterosexuella pedofiler, precis som det finns heterosexuella som drömmer om att ha sex med lik och annat sjukt. RFSLs före detta Pedofila Arbetsgruppen hade möjligtvis samma idiotiska tankar då det begav sig, men kan du på allvar se att det skulle godkännas att vuxna skulle få några som helst rättigheter att sexuellt utnyttja barn? Ibland alltså. Idioter.)

Edit: Jag kom på att barn visst blir sexuellt utnyttjade, hela tiden och lagligt, i vissa länder och kulturer. Att man lagligt skulle börja gifta bort nioåringar i USA eller låta vuxna utnyttja barn i förskoleålder som de behagar ser jag dock inte hända inom något slags överskådlig framtid. Vad tror du?

En av kvinnorna som jobbar i den organisation jag varit engagerad i (Women of Worth Utah) har en son som kom ut som gay för ett par år sedan och det har varit synnerligen intressant att höra om hennes och hennes familjs upplevelser runt detta. Vill du läsa mer om hennes berättelse finns den här.

Love and peace, kära du. Det behövs mer sådant här i världen. Och vad du pysslar med i sängkammaren lovar jag att hålla mig borta ifrån. Klart slut.

29 jul

Tjurkö, stenhuggare och tramporglar.

Vi har äldsta dotterns kompis här på besök på Sturkö i några dagar och då blir det automatiskt så att man beger sig ut på små utflykter minst en gång per dag. Idag var det kallt och blåsigt precis som många andra dagar den här sommaren, men när solen vågade sig fram i mer än några minuter bestämde vi oss för att åka över till grannön Tjurkö. Det visade sig vara ett smart drag, för vi fick några riktigt härliga timmar. Jag tycker om att gå bland ruinerna och stenbrotten och tänka på mina förfäder som gick där och skaffade sig stendammlunga och lämnade sina fruar som unga änkor. (Inte så att jag tycker om att deras liv var så tuffa, men jag känner mig nära mina rötter…)

FullSizeRender-6

Omgivningarna till stenbrotten påminner mycket om det öländska landskapet. Det luktade så gott där idag med all gulmåra och havsluften!

FullSizeRender-5

När vi kom tillbaka till Skärgårdskraft gick vi in för att titta på de fina tavlor och allt annat hantverk som säljs mitt ibland utställningen som handlar om stenhuggarna. Jag brukar spela en trudelutt på tramporgeln som står i en av salarna då jag är där (det står en stor skylt med ”spela gärna”) och idag blev det Bred Dina Vida Vingar eftersom den stod längst fram bland notpapperna. Genast kom en kvinna fram till mig och sa att jag var sååå duktig som kunde spela med alla fyra b-förtecken vilket hon själv hade misslyckats med eftersom det var många år sedan hon senast spelade och glasögonen låg hemma. Vi tog det från början och hon sjöng med. När vi var färdiga fick vi applåder och tackade varandra för väl genomförd spontankonsert. Det hela ledde till en lång diskussion. Naturligtvis var hon en gammal pensionerad lärare, det är sådant som man bara känner på sig, och vi hade många gemensamma beröringspunkter. När vi skulle skiljas åt sa hon: ”Visst är det underbart det här med möten med olika människor?” Precis så känner jag också. Jag kan inte låta bli att börja prata med folk var jag än är. I möten med andra är det vi utvecklas och kan lära oss att bättre förstå varandra oavsett vilka förhållanden vi kommer ifrån. Den där stunden vid den gamla tramporgeln blev ett av sommarens finaste minnen.

Idag åkte min näst yngsta syster hem med sin familj. Jag satt här och grät en liten skvätt över att sommarens familjekollektiv närmar sig sitt slut, men det var roligt så länge det varade! Jag hoppas att du har det lika bra som jag.

28 jul

Monnah i blåbärsskogen.

När man vaknar och knappt vågar känna efter hur kroppen känns efter en heldag i samma tempo som ens sjuka far… Jag förstår inte hur han orkar! Vi plockade tolv liter blåbär och lastade ved. Medan Far åkte iväg för att köpa färsk lax hann jag umgås med min näst yngsta faster också. Synnerligen trevligt!

FullSizeRender-4

FullSizeRender-3

”Taaben” (bilen) lämnades in på service på morgonen och kunde sedan plockas upp färdig på eftermiddagen då Klackamålabesöket var över. Jag är väldigt tacksam över att lillebrorsan tar hand om den resten av året och låter oss köra den under sommaren. Bor man utomlands och kommer hem under så lång tid som vi gör utan att ha något fast återflyttningsdatum är man beroende av att vissa saker funkar med hjälp av andra.

Idag ligger molnen fortsatt tunga över Bredavik. När de sade att det senaste halvåret är det varmaste i uppmätt historia höll jag på att skratta ihjäl mig. Det kanske bara är Golfströmmen som gett sig av på glid? Vi brukar verkligen ha tur med vädret här ute på ön, men i år har det inte blivit jättemånga soltimmar. Jag föredrar dock detta tillsammans med att umgås med släkt och vänner framför att tillbringa sommaren i ett ökenhett Utah. Det är så mänskligt att klaga på allt och det är verkligen inte det jag vill göra. Vi har allt vi behöver och mer därtill och idag ska jag tänka lite extra på min tacksamhetsmeditation.

26 jul

Sammanfattning.

Jag ligger långt efter med dagbok/blogg. Här utanför Mammas och Fars hus viner vinden som vore det oktober istället för juli och temperaturen skvallrar inte direkt om något annat heller. Jag lånar datorn en stund för att skriva en uppdatering, men inser att det händer så mycket varje dag i all vardaglighet att det får bli ett stödordsinlägg.

Känner du också ”Be still my soul” ibland? Lite Sibelius har aldrig skadat någon så vitt jag vet. Peace.

Blåbärspaj. In-på-bara-kroppen-genomsur efter spöregn. Roadtrip. Hantverksutställning. Storskratt. Gamla minnen och nyskapade. Solnedgångar. Noréndramatik. Huller-om-buller. Saknad. Lycka. Musik som byggs av glädje. Mord i Midsomer. Musangrepp på dyrgripar. Hemnet. Undervisning. Bebisgos. Vi som börjar på måndag. Varmaste halvåret någonsin, men inte just här. Nypotatis. Utrensning. Avtrubbning. Båtutflykt. Meditation i tacksamhet. Skvaller. Vägkyrka. Slitet nagellack. Stickor och självsprickor. Solsken i blick. Solrosor. Väderprognosberoende. Jordgubbar, hallon och blåbär. Tantvarning. Service. Vänskap.

21 jul

Tisdag.

”Vad heter Elvis storebror? Tolvis!” Det skämtet lärde jag mig genom tysk radio på väg hem igen i onsdags. Vi körde och körde och åkte och åkte. I Potsdam bjöd +syrran och hennes familj på lyxpicknick vid fontänen i Sanssoucis slottspark, i Puttgarden fick vi vänta och vänta och vänta lite till innan vi kom med bilfärjan och sedan turades vi om att köra de sista milen fram till Sturkö mitt i natten. Lång natts färd mot dag?

Jag har tusen grejer att skriva, men det får bli en annan dag. Jag hoppas livet hanterar dig varsamt…

13 jul

Här svänger det snabbt.

image

I går var det över 30 grader varmt och badväder. Idag regnade det och termometern segade sig inte förbi 15-strecket. Lika nyckfullt som vädret är känns släkthistorian som K hämtar här och där. Idag var det dags för svärfars äldsta syster, hon som har bäst koll på de lite äldre släktingarna som figurerar på några av alla de mängder av foton som maken scannat. Just dagens övningar var kanske inte så roliga för tjejerna, men desto mer intressanta för oss vuxna. Idag kunde vi fota av allt från originalmönster för korsstygn från 1930 till ett brev där en släkting som hade tvingas skriva in sig i ”partiet” under kriget för att få behålla arbetet fem år senare begärde utträde ur samma parti. Anledningen var densamma – att få behålla jobbet! Det där livet kan vara rätt komplicerat ibland, eller vad säger du?

image

12 jul

Lite katolska idag.

Idag gick vi på katolsk högmässa i Asamkyrkan mitt inne i München. Asam är känd för sin barockinredning och själv hade jag lite svårt att koncentrera mig på vad som hände under mässtimmen då mina ögon vandrade mellan tavlor, bladguld, träsniderier, takmålningar och ett och annat ljus. Kyrkan är inte stor, men väl värd att besöka om du skulle ha vägarna förbi! Själv fick jag en hostattack som blev så påträngande att jag fick springa ut ur kyrkan och hosta färdigt. Det var en sådan där hosta som aldrig tar slut och tårarna sprutade samtidigt som jag klöktes av allt hostande. Jag hittade ett litet hörn utanför klädbutiken intill där jag kunde stå tills jag kunde uppföra mig som en normal människa igen. Hemskt!

Dagen fortsatte i autencitetens tecken. Vi åkte ut till Starnberger See och badade tillsammans med alla andra münchnare som också kände sig varma i den 30-gradiga solen. Det var riktigt mysigt även om jag själv bara tog ett snabbt dopp för att inte utmana hälsan.

Efter lagom många solstrålar var det dags att åka tillbaka mot stan. Vi passade på att utforska gatan där svärfars föräldrar bodde och där Jakob Bernpaintner var slaktare. Vi hittade också deras familjegrav där några fler släktingar ligger begravna.

Dagen avslutades med en långpromenad och en mysig middag i en Biergarten i Westpark med alldeles för mycket mat och livemusik (äkta tysk umpaumpaschlager och en knökfull dansbana med dansanta gäster i alla åldrar). Verkligen trevligt! Vi satt kvar länge och njöt av sorlet, av att spana in en massa olika slags människor, av musiken och stämningen. En sak verkar de där katolikerna vara bra på – livsglädje! ❤️

Tysklandssemestern närmar sig sitt slut, men vi har några dagar till att klämma in besök hos sista fastern och lite mer Mittenwald med makens kusin och hans dotter som alltså är våra barns syssling. Det har varit underbart trevligt att vara här!

image

11 jul

Dachau koncentrationsläger.

Hur skulle någon kunna gå igenom detta minnesmärke utan att beröras? Jag har så svårt för krig och litar inte det minsta på ”de goda”. I USA blir man ständigt överöst av en patriotism och övertro på den amerikanska godheten, precis som att amerikanerna skulle stå för det goda världssamvetet. Så många sadistiska människor får leva ut sina sjuka begär i krigsföring, vare sig den sker på de ”godas” eller de ”ondas” sida…

Kommunismen låter bra på papper, att det dött 100 miljoner människor under kommunistiskt styre är ”otur” och vi i Sverige borde ta hand om fler och dra oss lite mer åt vänster, eller hur? Nazisterna kunde bara få sådan framgång eftersom tyskar är dumma i huvudet, eller hur? Obamas rådgivare hade bara otur då de tänkte och jakten på terrorister är långt viktigare än människors integritet, eller hur?

NEVER AGAIN står det på många språk på ett av Dachaus minnesmärken. Trots det händer liknande saker över hela jorden, hela tiden, fortfarande. Mer godhetsbombning, people! Hjälp din granne, ha fördragsamhet med din systers dumhet, hjälp dina medmänniskor lyfta fram det goda som finns i dem.

Att tro att det hjälper att känna till sin historia för att undvika Dachau igen är naivt. Är folk tillräckligt lättretliga av arbetslöshet och hunger hänger oron i luften… Hur gör du? Blundar du för verkligheten, engagerar du dig i något du tror gör världen bättre eller är det du som startar nya oroshärdar? Peace…

FullSizeRender_1