Känslan av att stå vid havet och höra vattnet slå upp i strandkanten. Solen som kämpar sig igenom de blågrå molnen som sakta spricker upp och bjuder på en oförglömlig solnedgång. Man tager vad man haver-grill. Fleecetröjan som luktar Far. Tanken på att människors kärlek kanske kan vinna över idiotin i världen. En vacker dag…
I går morse åkte jag och yngsta dottern in till stan för att hjälpa svägerskan och hennes familj att flytta. Framåt 23-tiden var vi tillbaka på Sturkö igen efter en dag som blev lång och effektiv. Nu är släktingarna inflyttade i en större lägenhet och vi är några människor i Karlskronatrakten som vet var kroppen gömmer diverse muskler som bara ger sig till känna efter en stor flyTt.
Sommaren drog för övrigt igång idag. Det känns skönt att äntligen ha fått ligga i gräset i skuggan under päronträdet då det var för varmt i solen. Nu vänder det!
Denna veckan drar vi ihop alla syskon. Det ska bli så mysigt att ha alla här, till och med vår tyska syster! Extra bra känns det då att väderprognosen ser lite bättre ut. Peace!