31 Aug

20-årsfirande i Park City.

Maken hade fixat en helg i Park City till oss två för att fira de 20 år vi har varit gifta. Trevligt! Lagom långt borta för att inte kännas ”hemma” och lagom nära för att inte behöva sitta många timmar i en bil.

I går kväll åt vi den bästa sushi jag någonsin ätit, hur konstigt det nu än låter. Ska du hit kan jag tipsa om hur du hittar till den lilla restaurangen där fiskunderverk uträttas dagligen.

Visste du att vinter-OS 2002 utspelades bl a här i Park City? Idag besökte vi olympiabyn, fick se amerikanska landslaget i freestyle öva och åkte linbana upp till basen för backhoppningen.

När man befinner sig i Park City är det dumt att inte ta en runda inne på Tanger Outlets. Den här gången hittade maken två par ursnygga skor för ca 650 kr. Jag köpte träningskläder på Nike, vi hittade presenter till äldsta dottern som snart fyller år och så plockade vi på oss lite annat smått och gott.

Inne i den gamla gruvstaden Park City som höll på att dö ut på 50-talet rör sig numera mycket pengar. Stans affärsverksamheter, inklusive skidorterna runt om, drar numera in över en halv miljard dollars om året!!! Kanske har också Sundance Filmfestival (som mest går av stapeln här) något med saken att göra?

För övrigt har jag blivit förälskad i Michael Fatalis fotokonst. Fatali tar högupplösta foton på naturens mest fantastiska skapelser med ”riktiga doningar”. Inget photoshoppande här! Jag rekommenderar en tur på hans hemsida. (Hans hustru Morgan är för övrigt väldigt, väldigt trevlig.)

IMG_7483.JPG

IMG_7470.JPG

IMG_7469.JPG

29 Aug

Hur vackert kan man bo?

I kväll var vi hemma hos en kvinna i bokklubben som bor 5 minuters promenad från oss. Hon bor i ett ”gated community”, alltså en väg som stängs med grindar varje kväll för att hålla skummisar borta. Det alla husen på den östra sidan av gatan har gemensamt är att deras baksidor vätter mot Provo River. Jag är avis. Två tomter är till salu där nere. Synd att vi inte har några miljoner dollar till att köpa en tomt och bygga ett hus där… Fast vad skulle vi göra med vårt trädgårdsland då? Bäst att bo kvar här i lugn och ro, haha.

28_1

28 Aug

Stämningen?

Hur gör du med dig själv då det som kommer ut skräller och låter falskt? Ibland räcker det att stämma, men ibland måste man ta i lite mer. Kanske till och med byta strängar?

IMG_7453.JPG

27 Aug

Reach – Projekt 7.

Snart är det dags för mig att nå nya höjder. Den 1/9 är det nämligen dags att hoppa på min kompis Ashlynns träningsprogram. A är numera träningscoach (inte riktigt PT) och jag ser fram emot att få bli utmanad av henne och de andra i gruppen. Parallellt med detta har jag stramat åt min kost, eller egentligen hela familjens, och hoppas att mina jeans sitter lite bättre om åtta veckor då träningen förhoppningsvis är igång och Mysmaskens utmaning är genomförd.

Så här ser själva A ut efter ca två års regelbunden träning. Jag lovar att varken lägga upp före- eller efterbilder på mig själv, men jag hoppas åtminstone att få lite bättre kontroll över mina muskler. Yogan fortsätter som vanligt med början nästa vecka och jag promenerar redan, så någon soffpotatis lär jag inte bli i höst.

27_3

27 Aug

Reach – Projekt 5, uppföljning.

Idag reste sig sonen upp från skrivbordet, slog ihop sitt anteckningshäfte och sa: ”Nej du, Moleskine, nu får du gå i pension.” G har flera Moleskine-böcker och han använder dem till allt från skoljobb (som den på bilden) till planering och uppfinningar. Själv har jag också flera olika anteckningsböcker, men dessvärre är jag rätt dålig på att fylla dem med text. Annat var det innan datorn tog över mitt skrivande… Jag är imponerad av Gs böcker och funderar på om det inte vore trevligt att skriva mer. Tankar tar nya banor när man skriver och ritar!

27_4

På bilden ligger också den fina sjal som skulle vara syrrans 40-årspresent. Jag har kommit en bit på väg, men det är mycket kvar. Idag har jag gått igenom mina ”reach-planer” och bestämde att jag borde försöka få till åtminstone två varv om dagen. Kanske blir den då klar tills det är dags att fira nästa lite större födelsedag om fem år, haha!

27 Aug

Livet är ett litet rum.

En lång dag. Facebook lät informera om att en gammal klasskompis mamma hade gått bort, att Mamma och Far är sjuka där hemma på Sturkö och så fick jag en påminnelse om att jag som utlandssvensk borde rösta innan det är för sent. Jag kände att jag är väldigt långt borta och nära på samma gång, både fysiskt och mentalt.

I kväll var jag med min kompis och hennes dotter för att sortera begagnade kläder som skänkts till WoW Utah, den organisation som jag varit mer eller mindre engagerad i ända sedan jag flyttade hit för två år sedan. Kvinnorna som får hjälp genom programmet har gått igenom fruktansvärda saker och de inspirerar genom sitt sätt att vara och hur de tar sig an de problem som uppstår på vägen då de försöker skapa sig nya, ”normala” liv. Jag tar så ofta mitt relativt okomplicerade liv för givet. Hur hade mitt liv sett ut om jag hade fötts någon annanstans? Vissa saker önskar jag hade varit annorlunda än de är. Ibland får man helt enkelt kompromissa och sätta andras lycka framför sin egen, eller åtminstone acceptera att ens egna förstahandsval får stå åt sidan. På något sätt kan man lära sig flyga också med brutna vingar

27_2

26 Aug

Sommarminne från Kristianopel.

Vi höll oss mest på Sturkö under vår sommarsemester, men några utflykter blev det. En kväll bjöd mamma på middag i Kristianopel. Jag och syrran lämnade barnen hemma att passa varandra och råkade pricka in en kväll med bryggdans. Det innebar att hela Kristianopel surrade av solbruna människor, fina båtar och gamla amerikanare. Härligt! Jag kan varmt rekommendera Café Sött och Salts räckmackor för dig som rör dig i trakterna.

26_3

26_4

26_10

26_6

26_5

26_8

26_9

25 Aug

Vardagsliv på Carterville Road.

Resultatet av en hemkunskapslektion här hemma blev glutenfria pannkakor med rårörd hallonsylt. Det är bra att ha en hemskolningselev i köket. Jag har en benägenhet att ta över eftersom det går fortare, men under lektionerna måste jag verkligen stå tillbaka och låta S lyssna och lära sig genom att testa själv. Det brukar gå alldeles utmärkt! Jag kommer ihåg att jag tyckte att det var så drygt att vi skulle behöva städa efter våra hemkunskapslektioner och att det tog för mycket tid från den roligare matlagningen och avsmakningen. Nu är det ”tyvärr” så att ordning och reda är A och O för att lyckas i köket. (Naturligtvis betyder fina råvaror också mycket.) S fick tummen upp både av mig och storebror. Jättegott!

25_1

Tidigare idag höll S på med en uppgift som styrdes av en datorlektion. Då passade jag på att putsa lite nysilver som ligger här i kökslådan. Vet du hur man bäst håller sina nysilverbestick fräscha? Jag tänker att det borde räcka att undvika diskmaskinen.

25_2

25 Aug

Hur var din helg?

Vår helg svischade förbi som i ett nafs. Gör de inte alltid det, helgerna? Gårdagen gick åt till att fixa, fixa och fixa. Yngsta dottern satte igång med sina ridlektioner igen, men vi andra fixade i trädgården, städade (alltså, jag och maken har inte samma syn på vad som är en ”okej” smärtgräns för hur sunkigt man kan ha det omkring sig) och körde ärenden. På kvällen kom våra kompisar/självvalda familj och åt middag och pratade. Döttrarna i den familjen, våra tjejer och jag åkte till Macy’s för att leta fynd på 25% på rea-ställen. E hittade träningsbyxor och två jättesnygga och praktiska träningströjor till gympan. Förresten, roligaste skolpapperet vi skulle skriva på för den klassen: ”Booties and shoulders will be shaking”. Hahahahaha! Vi var alltså tvungna att skriva på att vi som föräldrar gick med på att zumbaeleverna skakar på rumpan och axlarna. Jag fnissar fortfarande åt det. Welcome to Utah, guys!

24_2

Det myckna åskandet fortsätter! Så här såg himmelen ut precis innan solen gick ner tidigare i kväll. (Solen går alltså ner nedanför bergen borta i väster, men solnedgångsljuset brukar speglas i ”våra” berg precis som här.) Jag vet att jag säger det ofta, men jag älskar verkligen bergen.

24_1

24 Aug

Blixtar och dunder.

Det har åskat rätt mycket sedan vi kom tillbaka, men ovädret i natt tog nog priset! Jag vaknade av en knall som skakade hela huset och jag trodde att ett rymdskepp hade slagit ned i trädgården! Regnet vräkte ner och jag som egentligen älskar åskoväder tyckte faktiskt att det kändes lite läskigt. Jag gissar att blixtarna får bättre fart här i dalen mellan bergen…

Så här såg det ut strax innan solnedgången (Vilken sol?) några timmar innan åskan väckte mig och resten av familjen.

22_7

22_8