28 Okt

Natten är här.

Nothing else matters – Metallica. Och så vill jag tala om att vi har bott här i en vecka i morgon. Vi har alla lika mycket tid, men tiden är ändå relativ. Den senaste veckan har sprungit förbi. Idag sög det till i magen. Vårt liv kommer att bli annorlunda än det var i Sverige. Hur ska jag göra för att verkligen göra det bästa av tiden här? Just nu vet jag varken ut eller in. Huset här är min fasta punkt, men hjärtat är kvar i Sverige trots att bergen här är makalöst vackra.

Jag tittade förresten på ”Torka aldrig tårar utan handskar”. Efter det kunde jag inte prata på flera timmar. Vilken otroligt sorglig bit i vår historia… Må jag ständigt jobba på att inte döma eller bedöma mina medmänniskor.

Du är viktig för mig. Kom ihåg det.

26 Okt

Jag vill ju berätta för dig…

… hur det är och hur det ser ut, men min dator har ingen kontakt förrän på måndag och jag orkar bara inte blogga på telefonen mer. Det är tråkigt, jag kan inte lägga upp bilder och det tar onödigt lång tid. Nu är det fixat så att de två äldsta börjar skolan på tisdag. Tjohej!

23 Okt

Vi är hemma!

Internet fixas först på torsdag, så då lovar jag att komma igen med text, bilder och annat kul. Vad skulle det kunna vara, förresten? Hm. Pallen med våra kartonger var i New Jersey den 5 oktober vilket borde betyda att vi snart har grejerna här. Våra kompisar C och J jobbar sig halvt fördärvade för vår skull och vi får försöka stoppa J som håller på att läka efter snart ett års problem med operationer och annat. Vi är så tacksamma för att det finns människor som är osjälviska på riktigt. Det är inte ofta man hittar sådana…

21 Okt

Äntligen på väg…

Just nu sitter jag i våra vänners gästhus med massor av bagage och ännu mer pirr i magen. Om några timmar bär det av till Salt Lake City från LAX. Vi har nog inte fattat vad vi har fått vara med om och har antagligen inte riktigt grepp om vad vi har gett oss in i. Jag lovar att skriva då vi är på plats i Orem.

17 Okt

FABBA!

Jag sitter ute i den varma kvällsbrisen medan skeppet tuffar vidare mot västra sidan av the Big Island. Vi bubblade bubbelpool och dansade loss till Abbamusiken som spelades under kvällsföreställningen vid poolen. Skeppets showbesättning satte både de glittriga scenkläderna och de tjusiga stegen. Vår familj pustade ut efter en härlig dag på en strand med magisk, svart lavasand och massor av stora sköldpaddor som låg och solade i vänligt samspråk med oss människor. Det här var sonens favoritutflykt under hela resan. Med tanke på att han knappt orkade följa med (extremt morgontrött, semesterschema, upp ”vanlig vardagstid”) tackade han till och med den ljuva fadern som inte gav upp. :)

Efter lavasanden var det dags för vulkanparken. Vi åkte till jordens mest aktiva vulkan, Kilauea, fick gratis ansiktsbehandlingar vid ånghål, upptäckte svavelbanker, tittade på majestätiska kratrar och gick i en riktig lavatunnel. Utflykten avslutades med en tur förbi gigantiska träd som planterades av kändisar som huserade för 80 år sedan (Amelia Earhart och Babe Ruth bl a) och den största japanska trädgården utanför Tokyo. Coolt. Med tanke på att det regnar i Hilo nästan varje dag och vi hade sol blev denna utflykt lite extra lyckad.

Slutligen vill jag tillägna dig en egen ABBA-låt. (Högt och lågt, vitt och brett… Läser du min blogg och jag vet om det kan det hända att någon av dessa låtar är just till dig!)

Slipping through my fingers

Mamma Mia

Thank you for the music

The winner takes it all

Att finnas till

15 Okt

Ligger i solstolen.

Framför ligger Stilla Havet, bakom Maui, runt omkring servar Pride of America’s 930 anställda oss ca 2300 gäster. Vi har det oförskämt bra. En kryssare går i genomsnitt upp 3,5-7 kg i vikt sägs det. Jag kan förstå det. Vi äter bufféfrukost varje dag, något lättare till lunch och trerätters på kvällarna. Hur ska vi vänja oss vid att flytta in i ett tomt hus utan kyl och frys? Inte ens varsin madrass att sova på? :D

13 Okt

Hårdrock.

Hade jag varit i Sverige i morgon kväll (läs lördag) hade jag ägnat kvällen åt hårdrockens historia. Slå på Kunskapskanalen om du också är intresserad. Viss diskussion har förts runt om den här serien visar ”sanningen”, men jag kan inte tänka mig annat än att det blir rätt spännande. Hang loose!

12 Okt

Om att bara vara.

Inom loppet av ungefär en vecka har jag fått reda på saker om flera nära och kära som gjort mig jätteglad och jätteledsen. Att glädjas med någon är lätt. Det ger ny energi och hopp om att livet är så ofattbart stort och spännande och kärleksfullt. Att sörja med någon är svårare. Det är svårt att veta vad man ska säga för att trösta, lätta bördan, göra saker bättre. Ord som är tänkta att hjälpa kan göra mer skada än ge helande. Ord som inte uttrycks kan ändå misstolkas och handlingar som är tänkta att hjälpa kan upplevas stötande eller kanske ”fjuttiga”.

Livet, alltså. För mig som tänker alldeles för mycket blir det nästan överslag i hjärnan ibland. Jag önskar att jag kunde göra mycket mer. Just nu finns det några jag bara skulle vilja sitta och klappa, hålla i handen, laga mat till och trösta. Tror du på att kunna vara med någon i tanken? Jag tror att böner kan nå fram, andra tror på mantran, karma, slumpen…

Här i USA handlar mycket just nu runt valet som står för dörren. För mig är varken Obama eller Romney något bra val, så resultatet kvittar lika. Politikerna, och allt för många andra, har glömt bort det viktigaste mitt ibland alla bidrag, hot, krig, lagar och regleringar. Nobels fredspris går till EU – vilket skämt! (Faktiskt ännu värre än när Obama fick det.) Vem bryr sig verkligen om den lilla människan? Vilka av politikerna ser kärleken till sin nästa som drivkraften att göra bättre? Suck. Nu orkar jag inte knappa mer på mobilen, men jag kan skicka min kärlek över jorden. Hoppas att du känner den.

11 Okt

Onsdag.

Sitter i bilen efter en lång dag. Vi steg upp kl 6 för att hinna ta oss till Snorkel Bob’s där vi fixade utrustning till Hanauma Bay-utflykten som jag längtat efter hela resan. Då vi var i Thailand för några år sedan fick jag aldrig möjlighet att snorkla. Nu var det alltså dags!! Hanaumaviken var kungligheternas fiskeområde då det begav sig. Numera är det här området skyddat och vi fick inte ens komma ner till stranden förrän vi hade sett en film som handlade om hur man ska bete sig bland korallreven och fiskarna.

Att sätta på sig ett cyklop och snorkel och sedan försvinna ner under vattenytan för att bara höra papegojfiskarnas korallgnagande och se ett färgglatt skådespel – det är makalöst! Jag ska snorkla igen, lita på det. (Det enda är att jag blev alldeles illamående efter en lång stund i vattnet, men det gick fort över.)

I går kväll kom ett gäng svenskar över tillsammans med svägerskan, så det blev svenskparty vid poolen. Hur trevligt som helst! Att vara flexibel är viktigt om man vill få ut så mycket som möjligt av livet. Jag utmanar dig till att vara lite extra fri idag. Livet är ändå rätt galet och du kommer inte att förstå allt hur du än försöker.

08 Okt

Kan någon uppgradera bloggapparna…

… så jag kan lägga in lite bilder? Det här blir ju tråkigt. Ja, att bara blogga mobiltext utan bilder alltså.

Vi är tillbaka i Turtle Bay och har haft svägerskan här hela, långa kvällen. Det är spännande att lära känna någon som ändå delar rätt mycket av makens dna, att se vad som är likt och vad som skiljer åt!

Beach 2012 inföll för länge sedan, men jag hann inte med tåget. Efter showen HA – Breath of Life på PCC i går tänkte jag att människan är till för att ha glädje och må bra, äta naturligt och röra sig mycket. Det är något jag verkligen lärt mig de senaste åren, men det är så lätt att falla tillbaka i gamla fällor. Amerikanska butiker är fulla med junk. Gott junk. Vi försöker hitta bra alternativ, för det går inte riktigt att laga mat helt som vanligt. I kväll blev det dumplings (frysta) till middag. Snabbt, jättegott och åtminstone ganska okej att äta. I morgon blir det hemgrillad kyckling och rotfrukter.

Kom ihåg att välja lycka…