19 okt

Inte bara ännu en dag.

Hoppas att ni mår bra idag! Det gör jag. Så till den grad att jag orkade mig på att springa en runda på morgonen för första gången på länge. Att bli evighetsförkyld låter måhända mesigt, men när man vant sig vid en viss träningsdos är man tacksam för minsta lilla. Efter några dagars promenadrundor insåg jag i går att det kanske faktiskt var så att jag kan räknas som frisk nu. Härligt! Om ni vill veta…

Här kommer ett kort till uppmuntran. Idag är inte bara en dag i raden av många. Du har möjlighet att göra den speciell både för dig själv och andra. Lycka till!

Blommor och blad från You Do. Resten av materialet kommer från ”skräphögen”.

18 okt

Som betraktare…

… känner man sig gärna utanför. Man tittar på det andra har och försöker omvandla det man ser till kod som passar in i ens eget liv. Ibland går omvandlingen smidigt, men ibland vet jag inte…

Som betraktare till min egen familj och mitt eget liv blir jag däremot mest bara glad. Vissa dagar vill jag bara glömma, medan andra gärna får stanna kvar i hjärtat under lång tid. I går var en sådan dag. Barnens skola hade Öppet Hus i lördags och gav därmed kompensationsledigt hela måndagen. Alla kunde ta sovmorgon och dra benen efter sig hela dagen. Framåt eftermiddagen kände jag att det var dags för lite frisk luft och fick faktiskt med mig hela familjen ut i spåret. Härligt! Det var sex grader ”varmt” och vi hade klätt på oss mössor och vantar. K drog några vanliga militärfloskler i rent nöjessyfte. En av dem var ”Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder”. Det vet vi ju alla att det visst finns dåligt väder. Hemskt väder till och med! Fast det slapp vi i går, tack och lov.

Höstlöv på marken. Inte bara ett vackert utseende. Jag älskar fraset då man går i torra löv och svischar gärna genom lövhögar med fötterna då jag ser några.

Myspys.

Efter middagen var det dags för chokladprovning efter Chokladfestivalen i lördags. Uppskattat, minsann!

Grannarna hade varit förbi med en stor kasse fantastiska äpplen då vi kom hem från promenaden. Jag är inte den som är den, utan fixade ihop en äppelkaka. Den luktade farligt gott…

De visa orden fick bli ett kort till en person som jag uppskattar mycket. Älskar mina tejper

17 okt

Kortskiss no. 148.

Några fantastiska fjäderstämplar som finns i Artemios katalog kan köpas genom You Do här i Sverige. Det här kortet tog lite längre tid att göra än vanligt, för jag brukar inte sitta och figurklippa motiv. Jättekul, tro det eller ej! För att mjuka upp profilen tog jag lite fluid chalk i färgen charcoal runt fjädrarnas kanter.

Den här veckans kort hos Kortskissen är verkligen snygga. Kila in och titta…

15 okt

Helg och hosta.

Men varför slutar jag inte hosta?!! Nej, det blir ingen Chokladfestival för mig idag. Får vila lite innan våra gäster kommer i eftermiddag. Hoppas att de andra äter mycket för mig också…

Samma gamla blå skåp som vanligt, S alla kastanjefynd och födelsedagsbuketten uppfräschad och lite mer kompakt. Och Fiffi, vi gick tillbaka till vårt gamla hem då vi inte längre reagerade på den omändrade ordningen.

Eh. Vet inte vad jag tänkte på då jag tackade ja till att spela ett fiolsolo i morgon. Jag har i alla fall spelat mer än på många år och har än en gång blivit påmind om att jag måste ha mer musik i mitt liv! I morgon körövning igen, tjohej! Hostan sätter igång då jag lägger mig, så det funkar ändå rätt bra under dagarna. Texten Omnia fieri possunt, allt kan göras, på svärmors fina kudde, hjälper mig att samla mod och självförtroende!

För övrigt skäms jag bara lite över att tala om att jag lyssnat på Magnus Ugglas Gör mig till din man massor av gånger sedan i förrgår. Visste inte att det var Magnus Uggla-vecka hos Idol, utan hittade denna av en slump efter att ha hört en intervju med Ugglan om den kommande plattan. Alltså, så här är det med Magnus Uggla. Alla hans låtar låter rätt lika, men den här melodin satte sig alldeles självständigt på en gång, precis som alla andra. Hans textskrivarkunskaper som fångar ”nuet” så bra går inte av för hackor.

13 okt

Första frosten.

Ett ljud jag verkligen gillar är krasandet av frostnupet gräs då man går på det. Däremot är jag inte lika förtjust i själva frosten och dessutom mår gräset inte bra av att bli avbrutet på det där viset. Varje år räknar jag med en ny, ”vass” isskrapa från ICA Kvantum i Kungens Kurva. I går var det dags. Årets modell är lite tuffare än vanligt då grundfärgen är svart. Snyggt! Nu återstår att se om skrapan kan leva upp till förväntningarna. Som tur är har jag ännu inte behövt köra iväg med bilen så tidigt än…

12 okt

Hoppsan!

Om allt går som det ska kommer något som jag skapat ställas ut på Liljevalchs nästa år. Haha! Jag har blivit så modig att jag bara struntar i vad jag vågar och inte den senaste tiden. Då jag hörde talas om det här projektet skickade jag in en ansökan för ett tag sedan för att i alla fall kunna säga att jag hade gjort ”min del”. Döm om min förvåning då jag fick inbjudan i brevlådan idag. Jag tror inte det är för sent att anmäla sig än om det är någon annan som vill utmana sig själv!